No description available.

Syftet med examensarbetet var att belysa förhållandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs på verksamhetsnivå, förskolechefsnivå och lärarnivå för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsättningar som krävdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade läroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes på ett sådant sätt så att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre olika ledarnivåer, det samlades in fem enkätsvar från förskollärare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man på de olika nivåerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sådant skulle vara uppbyggt. Däremot såg verksamhetscheferna brister i förskolornas kvalitetsarbete rörande analysdelen, på grund av dessa bristande analyser, utvecklades inte förskolornas kvalitet på ett önskvärt sätt. Orsaken till detta visade sig vara att det saknades tid (förutsättning) för att kunna utföra arbetet i verksamheten och även att pedagogerna hade bristfälliga kunskaper och engagemang för det systematiska kvalitetsarbetet.

Public libraries are facing new challenges to reach more and new users and to remain as a valid source of knowledge and information. Fewer visitors and books lent in the last years are the main evidence of public libraries’s decline. A proper develop of the internal and external communication may play a key role to prepare public libraries to perform better in this competitive environment. The purpose of this thesis is to examine how public libraries in Santiago, Chile work with Strategic Communication in order to reach out to a growing number of users while meeting the organizations’ goals. The study identifies five elements that need to be in place in a public library to probe the presence of Strategic Communication. These elements are the following: presence of a library vision and goals, staff commitment and awareness communicating the brand, focus on user satisfaction, campaigns and outgoing projects in promotion and presence in internal and external social media. Five semi structured interviews were conducted with the head librarians in five public libraries in Santiago, Chile, chosen randomly from a list of public libraries. The result shows that out of the five elements two of them are properly in place: 1) staff commitment and awareness communicating the brand and 2) user satisfaction. Conversely, factors that have low development are: 1) the library vision and goal, 2) campaigns and outgoing operations and 3) internal and external social media. Athough public libraries in Chile show commitment to develop strategic communication, evidence shows that there is considerabe room for improvement.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt. Vidare så betonar lärarna fördelarna med en intressant och rolig undervisning. Det ska vara roligt och intressant att gå i skolan eftersom det gynnar inlärningen. De framhåller alla vikten av att hela tiden ha en dialog med eleverna, att det måste finnas ett samarbete mellan läraren och eleven/eleverna. Att ställa frågor, snarare än att ge svar, är ännu ett gemensamt drag hos de observerade lärarna. Lektionerna präglas i hög grad av att lärarna ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Matematisk kunskap ses som viktig av lärarna och de vill erbjuda en undervisning som leder till ett livslångt lärande. Fokus i undervisningen ligger på inte på process utan på förståelse.

Uppsatsens syfte har varit att, utifrån medarbetarnas egna upplevelser, beskriva, tolka och få en förståelse för innebörden av begreppet engagemang i arbetet samt vilka faktorer som medarbetarna upplevde påverka deras engagemang, både vad gäller organisatoriska och individuella faktorer. Syftet omfattade vidare att undersöka medarbetarnas egna upplevelser om vad engagemang i arbetet resulterar i. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva medarbetare verksamma inom Företag X. Resultatet visade att engagemang i arbetet är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Vidare visade resultatet att det finns olika individuella och organisatoriska faktorer som upplevs påverka medarbetares engagemang och att dessa samspelar för att uppnå engagemang i arbetet. Vilka individuella och organisatoriska faktorer medarbetarna upplever påverkar engagemanget kan även kopplas tillbaka till hur individen förstår innebörden i begreppet. Resultatet visade vidare att engagemang i arbetet upplevs som något positivt, där engagemang leder till positiva effekter både för den enskilde individen och för organisationen.

Ideellt arbete är frivilligt, oavlönat engagemang. De första föreningarna i Sverige bildades redan på 900-talet. Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ideellt engagerade personer ser på lärandet inom en förening. Att dessutom se om det fanns några hinder för lärande och hur informanterna i studien upplevde kunskapsdelningen inom föreningen. Studien har en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med sex stycken styrelseordföranden på lokal nivå i den ideella föreningen. Studiens teori bygger bland annat på en studie gjord av Köpsén om lärande i fackföreningar, Ellströms ståndpunkter om lärandet i organisationer och Bergs antaganden om kommunikation och kunskapsdelning. Studien kom fram till att lärande främst sker i samspel med andra individer. I de fall där informanterna anser att de får bra feedback och tillräckligt stöd i sitt arbete är upplevelsen av lärandet i föreningen positiv. Hinder för lärande i föreningen upplevs som stort när bristen på engagemang är tydligt.

Denna studies syfte är att med hjälp av Grundad teori undersöka intresseområdet föreningsliv och aktiva medlemmar. Av Sveriges befolkning över 16 år är det 75 % som är medlemmar i en eller flera föreningar vilket gör att studien har samhällsrelevans. Det finns en förhoppning om att studien ska kunna bidra till att främja svenskt föreningsliv och i förlängningen även folkhälsan. Genom att göra 21 intervjuer med totalt tolv informanter kunde en stor mängd data samlas in varpå kodning och analys genomfördes. Ur det empiriska materialet framträdde informanternas huvudangelägenhet föreningens fortlevnad och kärnkategorin aktivt medlemskap. Övriga kategorier som framträdde var yttre omständighet, socialt sammanhang, personligt plan och ansvarskänsla. När dessa framträtt kunde en frågeställning formuleras: Varför är man aktiv medlem i en förening, hur är man aktiv medlem i en förening samt vad gör det aktiva medlemskapet med personen som är aktiv? Resultatet visade bland annat att det aktiva medlemskapet är en förutsättning för föreningens fortlevnad och att det aktiva medlemskapet i sig påverkas av faktorer som möjlighet, grupp, individ och kunskap. Resultatet diskuteras utifrån redan etablerade sociologiska teorier som KASAM, socialt kapital samt Fines teori om grupper och idiokultur.

Den svenska gymnasieskolan ska uppmuntra och fostra elever till att bli aktiva samhällsmedborgare, samtidigt som elevernas rätt att engagera sig på olika sätt i nutiden debatteras. Ungas möjligheter att göra sina röster hörda är enligt forskningen låg, samtidigt som tidigare forskning inte fokuserat på elevernas syn på medborgerligt engagemang. Därav har följande studie som syfte att undersöka hur unga definierar och värderar medborgerligt engagemang. Studien har genomförts kvalitativt, genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Photo-elicitiation har använts för att skapa det diskussionsunderlag som intervjun utgick ifrån. Föreliggande studies resultat synliggör att ungdomar ser medborgerligt engagemang som i första hand en frivillig, positiv och icke-egoistisk aktivitet. Dessutom uppfattar eleverna att engagemanget kan värderas både positivt och negativt utifrån deltagarens syfte och val av engagemangsformer. Studien synliggör att de unga till viss del skildrar medborgerligt engagemang likt tidigare forskning, även om de öppnar upp för en till viss del ny förståelse av vad som kan innefattas och vad som är den huvudsakliga kärnan enligt eleverna. Enligt föreliggande studies resutalt av elevernas uppfattningar, så synliggör eleverna en bild av att det framförallt är barn, studenter och äldre som engagerar sig mest , medan vuxna i medelåldern varken har tid eller energi att engagera sig i samhället. Eleverna betonar det lilla och det fysiska engagemanget, samt till viss del att sprida information om samhällsproblem, även om de önskar att man engagerar sig för att lösa dessa och inte enbart prata om dem. / One of the goals stated in the curriculum for the Swedish upper secondary school is to foster students into becoming active citizens. At the same time, young peoples' possibilities to engage in contemporary society, is being debated. Young peoples' possibilities to make their voices heard, are according to research restricted. At the same time, research has not focused frequetly or primarly on students' view on civic engagement. Therefore, this study aims to investigate how young people defines and values civic engagement. This study has been conducted through semi-structured foucs group interviews with students in upper secondary school. Each participant was at the time of the interviews currently taking a course in social studies. Photo-elicitation has been used to create the discussion material that the interview was based on. The results of the present study indicate that the participants view civic engagement as primarly a voluntary, positive, and non-selfish activity. Moreover, they tend to value different kind of civic engagement as good or bad, depending on the form and the purpose of the activity. This study makes clear that young people in some ways understand civic engagement as the former research defines it, but they clearly show what types of engagement that are the most meaningful and important for them. According to this study's participants: children, students, and elderly are the most engaged citizens, while the adults don't have either time or energy to engage in society. The students describe the small and the physical forms of engagement as important, as well as the forms that encourage and informs other people. But they also want those people to engage to solve problems and not only talk about them.

I en tid där en ny lågkonjunktur ökar pressen på företag att öka vinster och minska kostnader har engagerade medarbetares bidrag visat sig ha en avgörande roll. Trots detta utgör andelen engagerade medarbetare endast en femtedel av medarbetarna på Sveriges organisationer. De flesta medarbetare känner sig osäkra på sin uppgift eller om ledningen ens vill ha deras hjälp. Om engagerade medarbetare är nyckeln till organisationens överlevnad, varför nyttjas den inte i större utsträckning? Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur delaktiga och engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbete utifrån frågeställningarna “Hur bidrar engagerade medarbetare till förbättringsarbetet?” och “Hur kan organisationer öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet?”. Den teoretiska referensramen tar avstamp ur två av värderingarna som används inom offensiv kvalitetsutveckling: Skapa möjlighet för alla att vara delaktiga och arbeta ständigt med förbättringar. Studien utfördes utifrån en i huvudsak kvalitativ forskningsstrategi, genom utskickandet av en enkät. Enkätens utfall bekräftade tio identifierade faktorer från litteraturstudien som påverkar medarbetarengagemang. Studien visade vikten av bekräftelse och uppskattning, såsom belöning kopplat till engagemang och lyfte fram ytterligare en aspekt: Engagemang sprider engagemang. Forskningsfrågorna besvarades genom följande slutsatser: -        Engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbetet genom delaktighet, gott medarbetarskap, ett mer frekvent behovsinriktat idéflöde, självledarskap och genom att sprida engagemang i en lärande, idédriven organisationskultur. -        Organisationer kan öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet genom att öka medarbetarengagemang, säkerställa progress och tillhandahålla tillfredsställande arbetsmiljö och arbetssätt. / At a time when a new recession is increasing the pressure on companies to increase profits and reduce costs, the contribution of engaged employees has proven to be crucial. Despite this, the percentage of engaged employees only makes up a fifth of the employees at the organizations in Sweden. Most employees feel uncertain about their role or whether management even wants their help. If engaged employees hold the key to the organization's survival, why is it not used to a greater extent? The purpose of this study has been to investigate how participating and engaged employees contribute to improvement work based on the following questions "How do engaged employees contribute to the improvement work?" and "How can organizations increase employee participation in improvement work?". The theoretical frame of reference is based on two of the values used in offensive quality development: Create the opportunity for everyone to participate and work continuously with improvements. The study was carried out based on an essentially qualitative research strategy, by sending out a questionnaire. The outcome of the survey confirmed ten identified factors from the literature study that affect employee engagement. The study showed the importance of affirmation and appreciation, such as rewards linked to engagement and highlighted another aspect: engagement spreads engagement. The research questions were answered through the following conclusions: -        Engaged employees contribute to the improvement work through participation, employeeship, a more frequent need-oriented flow of ideas, self-leadership and by spreading engagement in a learning, idea-driven organizational culture. -        Organizations can increase employee participation in improvement work by increasing employee engagement, ensuring progress and providing satisfactory work environment and working methods.