Abstrakt Detta examensarbete handlar om språkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar väljer att inte läsa ett modernt språk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lärare och en skolledare samt en enkätstudie med elever, för att få fram en bild av hur de ser på språkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet är att söka svar på just detta, samt ta reda på vilka elever det är som går i dessa grupper och hur tiden utnyttjas där. De svar jag fått fram tyder på att både elever och lärare ser brister i organisationen; det är en relativt stökig miljö och många elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla är dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjälp med dessa två ämnen. Något som gör det svårt att få till en bra inlärningsmiljö är de heterogena grupperna som bildas, samt att ämnet inte har varken status, syfte, mål eller betyg.  För att få till en bra inlärningsmiljö bör kraft läggas på att hålla kvar de flesta elever i de moderna språken, eller som lärarna föreslår: skapa ett annat alternativ för de elever som helt enkelt inte orkar/vill läsa ytterligare ett språk.

This thesis comprises a translation from English to Swedish followed by a commentary. The source text (ST) of the translation consists of the second chapter of Made in America (1998), a popularised language history by Bill Bryson. The commentary includes an analysis of the ST and the target text (TT), as well as a discussion of the translation process as a whole, and of the translation strategies applied in order to solve the translation problems of the ST. The theoretical framework of the thesis is based on Toury’s notion of norms (1995), from which the following principle for translating is conceived: to transfer the ST information as faithfully as possible but with the modifications necessary to accommodate the source language competence level of the TT readers, which is estimated to be relatively low. As such, the principle for translating is mainly characterised by adequacy, but leans towards acceptability. In the concluding section of the commentary, the TT is deemed to be consistent with this principle since it constitutes an adequate text with evident traits of acceptability. / Denna uppsats består av en kommenterad översättning från engelska till svenska. Översättningens källtext utgörs av det andra kapitlet i Bill Brysons populärvetenskapliga språkhistoria Made in America (1998). Den teoretiska kommentaren innehåller dels en analys av käll- respektive måltexten, dels en redogörelse för översättningsprocessen som helhet samt för vilka översättningsstrategier som tillämpas för att lösa källtextens översättningsproblem. Uppsatsens översättningsteoretiska perspektiv tar avstamp i Tourys normbegrepp (1995), utifrån vilket följande översättningsprincip formuleras: att på målspråket förmedla källtextens innehåll i så oförändrat skick som möjligt, men samtidigt anpassa det till måltextläsarnas källspråkliga kompetensnivå, vilken antas vara förhållandevis låg. Översättningsprincipen är följaktligen främst adekvansinriktad, men drar mot en acceptansinriktning. I kommentaren fastslås att översättningen följer denna princip då den utgör en adekvansinriktad text med tydligt acceptansinriktade drag.

<p>För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier.</p> / <p>The <em>Skopos </em>theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.</p>

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier. / The Skopos theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översättning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie är att avgöra om de svenska måltexterna även bär drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har Kårelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterära produktion använts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats på måltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översättningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översättningsnormer används. Detta möjliggör placerandet av källtexter (KT) och måltexter (MT) i en sociokulturell kontext. I den deskriptiva analysen jämförs KT med MT och översättning som begrepp förstås som något som omgärdas av översättningsnormer vid en viss tidpunkt och inom en viss kultur. Resultaten visar att Hellsings stil som författare återfanns i de översatta texterna och resultaten pekar även mot att översättningen av dessa texter kan ses som en acceptansinriktad praktik. / This master’s thesis looks at the translation of Julia Donaldson’s English picture books into Swedish by the Swedish children’s author Lennart Hellsing. The main aim of the study is to determine whether the translation of the original (source) texts involves the transference of Hellsing’s writing style into the translated (target) texts. Earlier research, carried out by Kåreland (2002), is employed in order to pinpoint Hellsing’s distinctive style as a writer. The style variables apparent in Hellsing’s own writing were thereby identified and these are applied to the analysed target texts in this case study. The theoretical framework is based on descriptive translation studies (DTS) and the use of Toury’s model (1995) for reconstructing translational norms allows the source texts (ST) and target texts (TT) to be put into a sociocultural context. By working within this framework a descriptive analysis is used to describe and compare the ST and TT and the concept of translation as a practice governed by certain translational norms at a certain moment in time and within a certain culture is applied. The findings show that Hellsing’s style as a writer can also be detected in his translations of Donaldson’s picture books. The results of this case study also indicate that the translation of these texts can be considered to be a target culture oriented practice.

This thesis is comprised of an annotated translation of an English IT-text into Swedish. The source text is the installation manual for the software SDL Trados Studio 2014 and the thesis also contains a text analysis of the source text. The goal of the translation has been to use norms in the target culture and thus move the translation toward acceptability. The thesis therefore discusses norms based on Toury's (1995) framework. The thesis also contains an empirical study of the translation of three different IT-texts. The study shows that, when it comes to the specific norms investigated in the study, Swedish translations of IT-texts are guided by norms in both the source culture and the target culture. / Uppsatsen innehåller en teoretiserande översättningskommentar till en översättning av en IT-text. Källtexten är installationsmanualen till programvaran SDL Trados Studio 2014 och uppsatsen innehåller även en textanalys av denna. Målet har varit att genomföra en acceptansinriktad översättning och översättningsarbetet utgår från de normbegrepp som diskuteras av Toury (1995). Dessutom innehåller uppsatsen en empirisk studie av normbruk i översättningar av tre IT-texter som liknar den egna översättningens källtext. I studien framgår att svenska översättningar av IT-texter följer både källkulturens och målkulturens normer när det gäller de specifika normer som undersökts.

Mat, språk och kultur är tätt sammanlänkade, och i matlagningsprogram förekommer en rad olika sorters kulturspecifika referenser. Kulturspecifika referenser definieras som ”any reference to a cultural entity which, due to its distance from the target culture, is characterized by a sufficient degree of opacity for the target reader to constitute a problem” (Mailhac i Ranzato 2015:54) och kan vara sådant t.ex. som måttenheter (pint), märken (Tabasco) och maträtter (surf and turf). Denna undersöknings fokus är översättningen av kulturspecifika referenser i matlagningsprogram, och eftersom merparten av de matlagningsprogram som översätts för svensk tv är på engelska består denna studies material av 21 engelskspråkiga matlagningsprogram och deras svenska översättningar. De matlagningsprogram som undersökts är Det goda livet, Jamie Olivers smarta rätter, David Roccos ljuva matresa – Italien, Kitchen Hero och Hela England bakar. Genom att att konstruera en korpus och analysera de kulturspecifika referenserna har normerna för översättningsstrategier gällande kulturspecifika referenser i matlagningsprogram kartlagts, och jämförts med resultaten från Pedersens välkända undersökning av primetime-TV (2011). Resultaten kategoriserades sedan enligt Pedersens taxonomi. Resultaten visade att normerna för matlagningsprogram liknade dem för primetime-TV, trots att det fanns ett par domänspecifika skillnader. Eftersom språk formar hur vi ser världen är det intressant att se hur kulturspecifika referenser översätts från en kultur till en annan, eftersom det formar hur den kulturen ses och värderas, eller åtminstone dess matkultur. / Food, language and culture are closely linked and cooking shows are peppered with culturally specific references. Culturally specific references are defined as “any reference to a cultural entity which, due to its distance from the target culture, is characterized by a sufficient degree of opacity for the target reader to constitute a problem” (Mailhac in Ranzato 2015:54) and can be things such as measurements (pints), brands (Tabasco), and dishes (surf and turf) to name a few. This study focuses on the translation of culture specific references in cooking shows. Since most of the cooking shows translated into Swedish are in English, the material for this study consists of 21 cooking shows in English and their Swedish translations. This study will look at the shows 3 good things, Save with Jamie, David Rocco’s Dolce Vita, Kitchen Hero and The Great British Bake off. By constructing a corpus and analyzing the culturally specific references, the norms regarding translation strategies for the translation of culturally specific references in cooking shows have been mapped out, and compared to the results of a well known study on primetime TV by Pedersen (2011). These were categorized in accordance with Pedersen’s taxonomy (2011:76). The results showed that the norms were very similar to those of primetime TV, with the exception of some domain-specific norms. Language influences how we see the world. Thus, the way culturally specific references are translated from one culture into another is important because it affects how cultures are viewed and interpreted, at least within the food community.