Syftet med studien var att undersöka vilka teknikkunskaper lärare ansåg att elever bör ha i slutet av år 3. Studien inleddes med en innehållsanalys av vilka teknikkunskaper som presenterades i kursplan och läromedel. Dessa analyserades utifrån läroplanens syn på kunskap.  Sedan användes ett urval av teknikkunskaperna för att genomföra en enkätundersökning bland lärare i år 1-6 i en mellansvensk kommun. Teknikkunskaperna i läromedlen var många och varierade, vilket visade att kursplanen lämnat ett stort tolkningsutrymme för läromedelsförfattare. Enkäterna visade att de typer av kunskaper som lärarna värderade högst var färdigheter följt av fakta, förståelse och förtrogenhet.

Idre Fjäll currently has not full control of how visitors experience their site or if it has good usability. I have helped the company to do a usability test on their website to see how and where any improvements can be made on the page before the winter season 2010. I have also done a survey to investigate how users perceive Idre Fjälls website. Ten people of various ages participated in the survey. All test subjects was recorded with both audio and screen activity during the tests. The test consisted of five different tasks to be solved over the internet at Idre fjälls website. Nr 1, 3, 4 and 5 was solved for most without problem. In nr 2, where a booking of a house would be done, here arose a problem in nine tests out of ten. The results show that the site has very good graphic design and information design, but some weaknesses in interaction design. I have worked out proposals on the most significant problems identified during the test.

This paper deals with the question of why companies choose to go on trade fairs and exhibition examines how the media works. The essay's main focus is on stand contractors and why those hired to produce other company stands. The study is based on three interviews, a visit to a trade fair and a questionnaire survey. Together with the relevant literature is given a clear picture of how companies are thinking in their choice of attending the fairs, but also why stand contractors are involved in the process. We concluded that some companies do not know why they participate in fairs and many feel compelled to contribute to not be forgotten in the market. Some of the most important parts of the exhibit is to have a message that reaches out to visitors and potential customers. It is also important to have staff that are committed and understand the company's objective of participation. We even came up to the booth contractors can contribute to a better outcome. Through the resources and experience of the industry development stands to customer requirements and message.

Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet. / Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn. Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn? Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna. Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna. Organisationskulturerna i båda organisationerna har drag som är karaktäristiska för just dem men likheterna är stora i till exempel attityden till arbetet och arbetsuppgifterna samt uppfattningen om organisationens atmosfär. En stor skillnad, kanske den främsta, återfinns i organisationernas värderingar som är en viktig del av organisationskulturen.

Syftet med arbetet är att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som väl fungerade utifrån ett elev- och lärarperspektiv.  I litteraturen finns en stor mängd ledarstilar beskrivna och jag har tittat närmre på auktoritär-, demokratisk-, låt-gå-mässig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrån en enkät undersökt hur lärare och elever på två gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar. Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen är den ledarstil som, både lärare och elever, tillämpar och uppskattar mest samt att lärarens ledarstil i stor utsträckning är situationsanpassat. Auktoritär- samt låt-gå-mässig ledarstil används också och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lärare och elevers åsikter var att lärarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansåg sig självgående och ville ha egenansvar.

<p>Den snabba utvecklingen de senaste åren inom informationstekniken har ändrat organisationers arbetssätt. Målet med e-handelsinförande för en organisation är ofta att bibehålla eller öka sin konkurrenskraft. För organisationer som bedriver e-handel är det viktigt att förstå hur kritiska framgångsfaktorer skall identifieras och hur dessa framgångsfaktorer i sin tur påverkar implementationsprocessen.</p><p>Det finns ett behov av undersökningar som studerar hur organisationer hanterar problem med e-handelsinförande och vilka kritiska framgångsfaktorer som är förknippande med framgångsrikt e-handelsinförande. Syftet med denna undersökning är att utifrån företag verksamma i Sverige jämföra ett antal kritiska framgångsfaktorer vilka anses vara viktiga för företag vid e-handelsinförande. Enkätundersökning användes vid insamling av material kring de identifierade kritiska framgångsfaktorerna vilka framkom under den inledande litteraturstudien.</p><p>Resultatet blev en sammanställning över kritiska framgångsfaktorer som visar att företag verksamma i Sverige anser att stabilitet i systemet är mest nödvändig och att utvärdering av e-handel är minst nödvändig vid e-handelsinförande.</p>

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.   Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva. Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva. De stora skillnaderna hittades snarare mellan de olika programmen, framför allt på Lundellska skolan och Fyrisskolan. Det framgick tydligt att respondenterna formas utifrån det sociologiska kapital man bär med sig, framför allt från hemmet med föräldrarna i spetsen. Även föräldrars idrottsintresse utöver utbildnings- och ekonomiska tillgångar har ett samband med våra respondenters vanor att idrotta.

When the Tranemo library moved to new localities in 1991 there were also some changes made to make the library more user-friendly. The purpose of this essay is to see how a useroriented change can be done and how it has been perceived by members of the library staff and the library users. This is done by the following means: l) interviews with members of the library staff, 2) a questionnaire to the users in Tranemo, 3) a comparative questionnaire to users of the libraries in Skara and Lerum. The comparison was concentrated on how the library presents its material. The result of this comparison shows that even though there is a difference among the three libraries, the difference is small and it is impossible to say for sure that it has anything to do with the changes that have been done. The interviews and questionnaire in Tranemo give a positive picture of that library.

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet visar att det finns samvariationer mellan de olika personlighetsdragen och olika dimensioner av prosocialt beteende.