Spelling suggestions: "subject:"ensamkommande una""
1 |
Vägen till framtiden : En kvalitativ studie om ensamkommande unga vuxnas upplevelser av tiden efter flytten från PUT-boendetRim, Zerom January 2015 (has links)
Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.
|
2 |
Vem blir jag här? : Synliggörande av vardagslitteracitet hos ensamkommande unga / If here, who do I become?Alm, Ina January 2020 (has links)
Denna studie undersöker vardagslitteracitet hos ensamkommande unga asylsökandesom studerar på allmänkurs vid en folkhögskola. Deras studier bedrivs på grundskoleochgymnasienivå. Samtliga av de unga är asylsökande med tillfälligt uppehållstillståndvillkorat av deltagande i studier på gymnasienivå.Studiens teoretiska ram tar sin utgångspunkt i en sociokulturell förståelse avlitteracitet utifrån New Literacy Studies samt hur litteracitet formas av diskurser.Dessa teorier sätts i relation till Gees och Wedins forskning kring flerspråkighet ochidentitetsförhandling. Analysen bygger på narrativ som beskriver de sju deltagarnasvardagslitteracitet utifrån insamlade foton och semistrukturerade fotoretrospektivaintervjuer.I studien delges hur deltagarnas vardagslitteracitet formas av omständigheter somkontext, språk, artefakter och arenor. De erfarenheter som framträder i narrativenskildras som fem teman: vardagsrutinernas praktiker, praktiker kringmyndighetskontakter och samhällsengagemang, mediepraktiker, praktiker kringrelationer och personlig kommunikation och lärande praktiker. Olika diskurservillkorar och möjliggör deltagarnas litteracitet. Dessa diskurser kan knytas tilldeltagarnas egen bakgrund, till kamrater, till skolans sammanhang och till detomgivande samhället.Studiens bidrag till forskningsområdet består bland annat i uppmärksammandet av deungas kompetenta förhållningssätt till sin vardagslitteracitet. Folkhögskolan som enmöjlig framgångsrik kontext för språk och litteracitetsutveckling lyfts fram iundersökningens resultat liksom att övergripande samhälleliga normer påverkar synenpå andraspråksinlärares kompetenser och erfarenheter. Av resultaten framträder enbild av den undervisning som deltagarna tar del av som normativt enspråkig, vilketosynliggör deltagarnas språkkompetens och begränsar deras möjligheter att bidra medegna och tidigare erfarenheter. I motsats till detta framstår vardagen utanför skolansom sammanhang där deras litteracitetsförvärvande möter vidare språkligautmaningar. Det är även främst utanför undervisningen, på skolan och i detomgivande samhället, som deltag arnas identitetsförhandling ar ochlitteracitetsutveckling äger rum i mötet med andra och nya diskurser. Dessa resultatuppmärksammar betydelsen av att erfarenheter utanför undervisningen värdesätts ochges utrymme i klassrummet. Resultaten bidrar med ny kunskap till forskningsfältetoch yrkesverksamma inom skolan beträffande den avgörande betydelse ettflerspråkigt perspektiv och flerspråkiga normer kan ha för deltagarnas utveckling. / This study examines everyday experiences of literacy described by unaccompaniedminors who are now following a general program of studies at a college of furthereducation (folkhögskola). Their studies are conducted at a secondary and uppersecondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislationapplying to residence permission and participation in upper secondary education.The underlying theories of this studie comes from literacy as embedded in socialcontexts from New Literacy Studies and as formed by discourses. These theoriesrelates to Gee’s and Wedin’s research about multilinguality and negotiation of identity.From a narrative approach the analysis presents the seven participants everydayexperiences of literacy from collected photographs and semistructured photoretrospective interviews.The studies contribution to the research area consists, among other things, in drawingattention to the young peoples competent approach to their everyday literacy.Folkhögskola as a possible successful context for language and literacy developmentis highlighted as well as how overall societal norms affect the view of secondlanguage learners skills and experiences. The results show a learning environmentnormed by the national Swedish language. These norms limits the participantsopportunities to contribute with experiences from their past. This is in sharp contrastto literacy in their everyday life outside of the classroom. Which circumstances appearmore open and demanding for language learning and acquisition of literacy andenables negotiating of identities. Literacy evolve outside the classroom in relation tovarious new discourses. This stress the importance of including experience fromoutside of the learning environment. The results also contribute with knowledge forprofessionals and to the research area concerning the crucial importance of amultilingual perspective and what significance multilingual norms can have forparticipants development.
|
3 |
”Det känns som en grupp som har blivit väldigt orättvist behandlad av samhället.” : En kvalitativ studie av de professionellas uppfattningar och erfarenheter avseende gymnasielagens betydelse och konsekvenser för de ensamkommande unga vuxnaAl Faham, Hussein, Rysén, Linus January 2024 (has links)
Denna studie fokuserar på hur de professionella, som har erfarenhet av att jobba med ensamkommande unga vuxna som har haft tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, uppfattar gymnasielagens betydelse och konsekvenser för de ensamkommande unga vuxnas integration, känsla av trygghet samt strategier för att hantera gymnasielagens krav. Studien är baserad på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tio professionella. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån tidigare forskning och Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet. Resultaten från innehållsanalysen visar att de professionella anser att de ensamkommande unga vuxnas integration försvårades under tiden de har omfattats av gymnasielagen då de bland annat har upplevt maktlöshet och kontrollförlust som en konsekvens av en otydlig och komplex lag, en osäker asylprocess, strukturella begräsningar samt en dålig interaktion med myndigheter på grund av låg tillit. Dessutom visar studiens resultat, utifrån de professionellas berättelser, att de ensamkommande unga vuxnas tid under gymnasielagen har präglats av osäkerhet, oförutsägbarhet och en ständig stress, något som har lett till känslor av skam och ångest. Vidare framkom det att de ensamkommande unga vuxna har använt sig av olika strategier för att hantera gymnasielagens krav som till exempel kollektivitet och att söka stöd från de professionella. De huvudsakliga slutsatserna, utifrån de professionellas beskrivningar, är att de ensamkommande unga vuxnas integration och trygghet försämrades av gymnasielagen, men att de ensamkommande unga vuxna, trots de svåra omständigheterna, använde olika strategier för att kunna hantera gymnasielagens stress- och ångestfyllda situationer.
|
4 |
En studie om ensamkommande ungas upplevelser och reaktioner vid utsatthet för diskriminering och vardagsrasism / A study of the experiences and reactions of unaccompanied minors towards descrimination and daily-racismSegerlund, Johanna January 2016 (has links)
De senaste åren har antalet människor som tvingats på flykt från sina hemländer ökat markant med cirka 17 miljoner jämfört med 2011. Ett antal av dessa flyktingar är barn under 18 år som skiljts från sina föräldrar och som sökt sig till Sverige i hopp om att få en tryggare tillvaro samt ett bättre liv. Sveriges kommuner har ansvaret för det praktiska mottagandet och socialnämnden har det yttersta ansvaret för de ungas hälsa, vilket innebär att personal runt de ensamkommande unga måste kunna identifiera om de unga far illa. Tidigare forskning har uppmärksammat att ensamkommande unga utestängs och utsätts för rasistiska fördomar samt bristande tolerans för deras kultur och språk. Tidigare forskningsstudier har dock gett en delad bild av hur ensamkommande unga reagerar när de möts med diskriminering och vardagsrasism och därför har denna studies syfte varit att undersöka de ensamkommande ungas upplevelser och reaktioner i sådana situationer. Studien har haft en kvalitativ forskningsstrategi och induktivt angreppssätt. Åtta ensamkommande unga, mellan 17 till 18 år, deltog i studien och som datainsamlingsmetod användes semistrukturerade intervjuer. De två övergripande teman som genererades var de ungas tankar om det svenska samhället och de ungas tankar om hur omgivningen bemöter dem. Vid analysen användes hermeneutisk meningstolkning och teorier om rasifiering och vardagsrasism. Slutsatserna från studien var att ensamkommande unga bemöts med uteslutslutning och samhälleliga negativa föreställningar om deras kultur och identitet samt att de i viss mån utsätts för olika former av rasistiskt motstånd. Studien visar även att de ensamkommande unga har reagerat med känslor av frustration, besvikelse, maktlöshet, utanförskap och rädslor i kontakt med svenskar. / The number of people forced to be refugees have increased tremendously in the last few years. Some of these refugees are minors under the age of 18 who are separated from their parents and families and come to Sweden in the hope of getting safer and better life. Sweden has municipalities and social welfare boards which are responsible for the reception of the minors and the minors’ health respectively. For these units to give proper help to the unaccompanied minors, they must be able to identify if the minors are exposed to bad situations. Previous researches have shown that unaccompanied children are exposed to discrimination and racial stereotyping in addition to less tolerance to their culture and language. These researches, however, have different picture of how the unaccompanied minors react when they face discrimination and daily-racism. Therefore, this research studied unaccompanied children with the purpose of finding out their experience and reaction related to discrimination. The study has followed a qualitative research strategy with inductive approach. Eight unaccompanied minors between 17–18 years old participated in the study and data was collected through semi-structured interviews. The two overall themes generated were the minors thought about the Swedish society and their though about how this society meets them. The collected data was analyzed using hermeneutic interpretation and theories of racialization and daily-racism. The study reached to the conclusion that the unaccompanied children faced exclusions, societal misconception about their culture and identity and to some extent exposure to different forms of racial resistance. The study also showed that the unaccompanied minors have reacted with feelings of frustration, disappointment, powerlessness, alienation and fear towards the Swedish society.
|
5 |
Vägen till att bli en del av samhället : - en studie om integrationsarbetet på ett HVB-hem för ensamkommande unga / The path to become a part of the society : – a study about the integration work at a residental care home for unaccompanied youthsGerbeshi, Kaltrina January 2017 (has links)
The main purpose of this study is to research about how the staff at a residental care home strives to make the unaccompanied youths feel like they are a part of the society in Sweden. The purpose is also to explain how the staff at the care home legitimises their integrating actions. To accomplish the purpose, a qualitative approach was made; four staffs and three youths were interviewed at a care home in the southern part of Sweden. The theoretical approach were: social integration and social exclusion. The theoretical concepts in this study were: rules, norms, social norms and moral norms. The findings of this study was that the staff, mentors and the guardians of the youths were people that helped them understand the ”new” society by teaching them the mutual norms, values and attitudes in the society. The norms, rules and routines that were taught at the care home, were interpreted as social and moral norms that sets the framework of a ”correct behavior” in a given situation. To make the system of norms appear as legitimate to the youths, the staff explained why the norms are important to internalize as well as explaining what could happen if you would go against them. In this way, the youths corrected their behavior in relation to what the staff mediated and to what they thought was important themselves. To understand how the society works, including learning the norms, values and behaviours, were according to the staff a way for the youths to create a good start into the Swedish society.
|
6 |
Gymnasielagen - en möjlighet kantad av hinder : En kritisk diskursanalys av propositionen till den nya GymnasielagenSöderin, Ida January 2021 (has links)
The purpose of this thesis is to perform a critical discourse analysis on the upper secondary school act aiming to map which discourses that are being reproduced concerning unaccompanied youths, as well as the motivation behind the creation of the law. Furthermore, the purpose is to investigate the consequences of the discourses produced for unaccompanied youths’ rights claims. Faircloughs discursive model of three levels was used to review the proposition. This was complemented by an analysis of the result in relation to the Copenhagen school of securitization as well as Elena Namlis perspective on human rights. The review revealed that the dominating discourse in the upper secondary school act depicts the unaccompanied youths as foreign and potential threats. The law is motivated by the need to compensate for the Migration boards’ long processing time for their application of asylum upon arrival. It is said that this specific group ended up in an misfortuned situation. It is also explained that the law will trigger the youths to integrate through the demand of them needing to finish high school and find a job within 6 months in order to get asylum. However, this thesis also shows that the government is not fully ready to compensate for this misfortune as the demands, qualification to be available for this law, and security control of youths are implemented. Those obsticles are motivated by the view of the youths as existential threats and could be viewed as a sign of securitization of unaccompanied youths. What follows is them having a more difficult path of reaching their rights of asylum.
|
Page generated in 0.0834 seconds