Entrepreneurship is a key factor for economic growth and has been a famous and controversial subject for long. However, the creation of innovations for small and medium sized businesses is limited when there is a finance gap in the market, based on the difference between the observed and desired debt. In recent years, it has emerged an alternative financing; crowdfunding, which can help and reduce the problems of the current finance gap. This qualitative study aims to describe the term, crowdfunding, and explore opportunities for crowdfunding in the future development as an alternative financing. To fulfill the purpose of the study, 15 interviews were conducted. This has provided the study with the necessary depth of knowledge to answer the research questions; How can the future of crowdfunding become on the Swedish market? When can crowdfunding be preferable over other forms of financing? How can crowdfunding help to reduce the financing gap? The theoretical framework was created before the empirical data collection and became the basis for the study's development. The chapter includes a description of the crowdfunding other financing options, the financial gap and previous empirical studies. Further analyzed the empirical data collected by connecting to the theoretical framework, which led the researchers to the following conclusions; the future prospects of crowdfunding is good when the financing form provides benefits that can not be achieved at other financing options. The factor that should decide a company's choice of financing is not the specific options. The company should instead consider which stage they find themselves in and take decisions based on that. Crowdfunding contributes to an increased supply of financing, which reduces the financing gap. The study shows, however, that action similar to increasing public awareness of crowdfunding and tax benefits may increase the contribution further. / Entreprenörskap är en viktig faktor för den ekonomiska tillväxten och har länge varit ett känt och omdiskuterat ämne. Dock är små och medelstora företags skapande av innovationer begränsad då det råder ett finansieringsgap på marknaden, vilket grundar sig på skillnaden mellan observerad och önskad skuldsättning. Under de senaste åren har det dock växt fram en alternativ finansieringsform; crowdfunding, som kan bidra till att minska problematiken över det rådande finansieringsgapet. Den här kvalitativa studie syftar till att beskriva begreppet crowdfunding samt se till möjligheterna för crowdfundingens framtida utveckling som en alternativ finansieringsform. För att uppfylla studiens syfte genomfördes 15 intervjuer. Det här gav den kunskapsbredd som krävdes för att besvara de frågeställningar som låg till grund för studien; Hur kan framtiden för crowdfunding se ut på den svenska marknaden? När kan crowdfunding vara att föredra framför andra finansieringsformer? På vilket sätt kan crowdfunding bidra till att minska finansieringsgapet? Den teoretiska referensramen skapades inför den empiriska insamlingen av data och utgjorde därav grunden till studiens uppbyggnad. Kapitlet omfattar en beskrivning av crowdfunding, andra finansieringsalternativ, det finansiella gapet samt tidigare empiriska undersökningar. Vidare analyserades den empiriska data som samlats in genom att återkoppla till den teoretiska referensramen, vilket ledde författarna fram till följande slutsatser; framtidsutsikterna för crowdfunding är god då finansieringsformen innebär fördelar som inte kan uppnås vid andra finansieringsalternativ. Den faktor som skall styra ett företags val av finansieringsform är inte de specifika alternativen utan i vilket stadie företaget befinner sig i. Crowdfunding bidrar till ett ökat utbud av finansiering, vilket minskar finansieringsgapet. Studien visar dock på att åtgärder liknande allmän höjd medvetenhet gällande crowdfunding samt skattefördelar kan öka crowdfundingens bidrag ytterligare.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt. Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt. Detta nya fenomen kallas för crowdfunding, vilket innebär att entreprenörer lägger ut sina projekt på internet. Entreprenören beskriver sig själv, sitt projekt och motiverar vad pengarna ska användas till. Sedan har vem som helst möjlighet att investera valfri summa till projektet, som motprestation får finansiären någon form av belöning. Crowdfunding har under de senaste åren blivit mer och mer populärt och fler entreprenörer väljer att använda sig av det. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som lockar individer till att satsa kapital i crowdfunding-projekt. Studien har baserats på information från 260 stycken projekt där olika faktorer har tagits fram som kan tänkas påverka möjligheten att lyckas. Dessa faktorer baseras på entreprenören, projektets produkt samt investerarens avkastningen. / Entrepreneurs that are in a "start-up" phase within a project they are working on finds it hard to find investors. This could appear within almost every project when a financial history don't exist to show the investors. If a project successfully wants to be financed there are different ways and options to explore. One can turn to either venture capital or business angels. What motivates these investors varies in different projects. What the investors all have in common is that it's hard to get them to invest in a project. During the last years there have been a new way for entrepreneurs to raise capital, called crowdfunding. Through crowdfunding, entrepreneurs can add their project/projects online on websites. The entrepreneurs describes themselves, their project and what the money will be used to. Through these websites it's open for the public to donate an amount of money in to the project and in return the investor gets some form of reward. This form of investment has become more and more common throughout the years and today there are many investment made with this method. This study is a research that shows which factors whom makes the investors interested to invest in a crowdfunding- project. The study is based on information from 260 different projects were we were able to discover some factors which can increase the possibility to succeed. These factors are based on the entrepreneur, the projects product and the investors return.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt. Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt. Detta nya fenomen kallas för crowdfunding, vilket innebär att entreprenörer lägger ut sina projekt på internet. Entreprenören beskriver sig själv, sitt projekt och motiverar vad pengarna ska användas till. Sedan har vem som helst möjlighet att investera valfri summa till projektet, som motprestation får finansiären någon form av belöning. Crowdfunding har under de senaste åren blivit mer och mer populärt och fler entreprenörer väljer att använda sig av det. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som lockar individer till att satsa kapital i crowdfunding-projekt. Studien har baserats på information från 260 stycken projekt där olika faktorer har tagits fram som kan tänkas påverka möjligheten att lyckas. Dessa faktorer baseras på entreprenören, projektets produkt samt investerarens avkastningen. / Entrepreneurs that are in a "start-up" phase within a project they are working on finds it hard to find investors. This could appear within almost every project when a financial history don't exist to show the investors. If a project successfully wants to be financed there are different ways and options to explore. One can turn to either venture capital or business angels. What motivates these investors varies in different projects. What the investors all have in common is that it's hard to get them to invest in a project. During the last years there have been a new way for entrepreneurs to raise capital, called crowdfunding. Through crowdfunding, entrepreneurs can add their project/projects online on websites. The entrepreneurs describes themselves, their project and what the money will be used to. Through these websites it's open for the public to donate an amount of money in to the project and in return the investor gets some form of reward. This form of investment has become more and more common throughout the years and today there are many investment made with this method. This study is a research that shows which factors whom makes the investors interested to invest in a crowdfunding- project. The study is based on information from 260 different projects were we were able to discover some factors which can increase the possibility to succeed. These factors are based on the entrepreneur, the projects product and the investors return.

line of business/industry and family, to more clearly discern how male and female norms are acquired among female entrepreneurs. The purpose of this study was to gain a greater understanding and knowledge of women's conditions regarding entrepreneurship, in relation to society's norms. The study is based on a textual thematic analyses, using two themes derived from Helene Ahls “The Scientific Reproduction of Gender Inequality. A Discourse Analysis of Research Texts on Women`s Entrepreneurship”. The themes selected for this study were industry and family, which were two important themes in Helene Ahl’s research. The themes were applied using articles, in which female entrepreneurs were interviewed or portrayed. We used different sources but have mainly used the magazine Entreprenör to collect samples for the study. The theoretical framework used for this study is based mainly on Yvonne Hirdmans gender system and gender contract, we also added theories from Elvin-Nowak & Thomsson concerning horizontal and vertical segregation and Patrica Lewis theories on gender blindness. The main conclusion for this study was that there is a difference between entrepreneurs and how they present and relate to male and female norms in regard to industry and family. We found that entrepreneurs who run large companies or act in male-dominated industries show tendencies of acquiring male norms and standards while entrepreneurs who run small companies or act in female-dominated industries tend to acquire female norms.

Abstract Title: If it doesn’t spread it’s dead - a qualitative study on how young entrepreneurs are positioning themselves in the marketplace and with the help of social media spreading their brand. (If it doesn’t spread it’s dead ­- en kvalitativ studie om hur unga entreprenörer positionerar sig på marknaden, med hjälp av sociala medier sprider sitt varumärke).   Number of pages: 48   Author: Sandra Ahlinder, Anna Hoffman   Tutor: Peder Hård af Segerstad Course: Media and Communications Studies C   Period: Fall 2013 University: Division of Media and Communication, Department of Information   Purpose/Aim: The aim with this study is to investigate how companies use social media as a marketing tool. The study will investigate possible differences between two groups of newly started companies. The first group is companies that has recieved a relatively large amount of media attention and the second group is companies that has received less attention in media. The study will examine the usage of social media in the two groups.   Material/Method: A qualitative method has been used in this study in the the collection of data and in the analysis of the collected material. The collection of data is based on semi-structed interwievs as a qualitative method.  In the analysis of the data a content analysis was applied.   Main results: The study's main results shows that there is a difference between the two groups of companies use of social media as a marketing tool. The difference is evident in the respective phases the companies are subject to. The group of companies that receives a significant larger amount of media attention has a developed structure in their marketing strategies. In contrast, the group with less media attention are still in a startup-phase and do not have the same means to reach that level of awareness and development in their marketing.               Keywords: Sociala medier, Entreprenör, Traditionell marknadsföring, Icke-traditionell markandsföring, Word-of mouth (WOM), Relationship Marketing (RM), Storytelling, Relationsmarknadsföring.

No description available.

Sedan 2011 finns entreprenörskap inskrivet i läroplanen för grundskolan. Mycket teori finns om entreprenören och entreprenörskap, men lite forskning finns som berör anställning av entreprenörer. Med den här kvalitativa studien ville vi bidra till ökad förståelse för om och hur entreprenören rekryteras till en traditionell anställning, där vi med traditionell anställning avsett entreprenören som arbetstagare. Studien genomfördes dels genom semistrukturerade intervjuer med två rekryterare och dels genom textanalys av nio platsannonser inom olika yrkesområden. Hela studien följer uppdelningen mellan egenskapsperspektivet respektive beteendeperspektivet. Dessa teman är valda med hänsyn tagen till de olika teoretiska inriktningarna kring entreprenörskap men också till olika ansatser inom rekryteringsteori. När vi påbörjade studien trodde vi att vi skulle mötas med en negativ inställning till att anställa entreprenörer. Studiens slutsats blev dock att entreprenören är eftertraktad att anställa, framför allt för dennes egenskaper, men att entreprenörskapsbegreppet ställer till en del praktiska problem för själva rekryteringen. / Since 2011, entrepreneurship is established in the Swedish curriculum for primary school. Much theory can be found on the entrepreneur and entrepreneurship. There is, however, not as much research available regarding employment of the entrepreneur. With this qualitative study, we strived to contribute to an extended understanding of if and how the entrepreneur is recruited to an employment. The study was carried out by partly semistructured interviews with two recruiters, and partly by text analysis of nine listings in different professions. The whole study follows a sectioning between the trait perspective and the behavior perspective. These themes were chosen in consideration of the different entrepreneurial theoretical orientations, but also in regard to different approaches within recruitment theory. When the study began, we thought that we would be met by a negative attitude against hiring entrepreneurs. The conclusion of the study, however, became that the entrepreneur is sought after to hire, especially for its characteristics, but that the entrepreneurial concept poses some practical problems for the recruitment itself.

Bruttoavverkningen har accelererat de senaste decennierna och i takt med detta har kraven inom skogsbruket ökat. Idag behöver en omfattande miljöhänsyn tas. Detta ställer även högre krav på entreprenörerna. För att entreprenörerna ska klara av att leva upp till kraven är det viktigt att beställaren av tjänsten överlämnar en arbetsinstruktion i samband med avropande av traktuppdrag. Denna arbetsinstruktion och arbetsorder skapas i form av ett traktdirektiv. Ett kvalitativt traktdirektiv betraktas vara viktigt för Fiskarhedens Trävaru AB och för deras entreprenörer. En fallstudie har genomförts för att utvärdera och beskriva företagets nuvarande traktdirektiv. Resultatet visar att dagens traktdirektiv stundtals är bristfälliga genom att de är dåligt ifyllda. Viktigt innehåll kommuniceras därmed ej som det behövs. Ett förslag på nytt, förbättrat traktdirektiv, där innehållet är tänkt att fyllas i bättre, har därför tagits fram. Med hjälp av detta traktdirektiv kan Fiskarheden upprätthålla ett hållbart skogsbruk. / Gross felling has accelerated in recent decades, and as a consequence, the requirements for forestry have increased. Today a comprehensive environmental consideration needs to be taken. This also imposes higher demands on the contractors. In order for contractors to be able to live up to the requirements, it is important that the customer of the service hands over a work instruction in connection to the removal of region assignments. This work instruction and work order is created in the form of a region directive. A qualitative region directive is considered important for Fiskarhedens Trävaru AB and for their contractors. A case study has been conducted to evaluate and describe the company's current region directive. The results show that the current region directive is sometimes inadequate due to that they are poorly completed. Important content is therefore not communicated as needed. A proposal of a new improved region directive, where the content is intended to be filled in better, has therefore been developed. With the help of this region directive, Fiskarheden can maintain sustainable forestry.

Genom en holistisk syn, med utgångspunkt i vår uppfattning av entreprenörskap var från uppväxten gav vi oss ut på en så kallad Heffaklumpsjakt för att utveckla vår förförståelse för entreprenören. Via en kvadrohermeneutisk utgångspunkt och en abduktiv forskningsprocess tolkades tre livsberättelser med vad vi såg som riktiga entreprenörer. Utifrån livsberättelserna upptäckte vi egenskaper/beteenden som var viktiga för entreprenörernas framgång. De var oberoende, beslutsfattare, innovatörer, tävlare, människokännare och mentorer spelade roll för dem. Hur dessa egenskaper gav sig uttryck skilde sig hos de tre entreprenörerna. Vi insåg att det är orättvist att koppla egenskaperna till individer, egenskaperna är så pass breda och kan passa in på individer som inte direkt är entreprenörer. Däremot kan vi se att framkomna beteenden kan ge en god grund till entreprenörskap, men de är inte måsten hos en entreprenör. / Through a holistic outlook from out childhood and what we thought entrepreneurship was we tried to grasp the so called Heffalump. In that way we, were going to develop our preunderstanding about the entrepreneur. With a quadro-hermeneutics standpoint and an abductive research process three life stories were made with what we perceived as true entrepreneurs. From their life stories we came across characteristics/behaviours that were important for the success of the entrepreneurs. They were independent, decision makers, innovators, competitors, had high social skills and had help from mentors. These characteristics/behaviour expressed themselves in different manners with the entrepreneurs. We realized it would not be fair to connect them generally to all entrepreneurs since they are so wide and can fit many different types of people. We did, however realize that they instead of a requirement could make a good foundation for entrepreneurship.

De sociala entreprenörerna verkar som kommersiella företag samtidigt som de har överordnade sociala syften. Enligt traditionell ekonomisk teori, där företags primära mål är vinst, bör de sociala entreprenörernas överordnade sociala syften därmed leda till en målkonflikt inom dessa organisationer. Således ämnar denna studie undersöka huruvida det uppstår en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala mål för sociala entreprenörer. För att undersöka detta har studien genom intervjuer, samt observation, undersökt hur den sociala entreprenörens organisation är uppbyggd samt vilka mål som de har med sin verksamhet. Vår studie visar att sociala entreprenörer blandar komponenter från olika organisationsformer och vår analys visar/vår bedömning är att detta leder till att en målkonflikt kan undvikas. Detta då de ekonomiska och sociala målen verkar parallellt med varandra. Vidare konstateras att eftersom sociala entreprenörer besitter komponenter från flertalet organisationsformer är de därmed en ny organisationsform.