Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en målsättning om att ”Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i”. De satsar bland annat på att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för näringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda på att 34 procent av de tillfrågade personerna mellan 18-30 år föredrar att vara företagare framför att vara anställda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmärkande egenskaper är. En av dagens forskare är Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap. Han påstår att människor kan påverkas till att starta eget, och att bakgrunden inte har någon betydelse. Vi vill fortsätta på denna forskning och undersöka vem som startar företag men även vad som avgör vem som lyckas.Syftet är att visa vem dagens unga företagare är och vilka de avgörande faktorerna är för att lyckas som egen företagare. Med detta hoppas vi kunna ge en ökad förståelse för vad som krävs av en framgångsrik företagare och även kunna visa hur unga entreprenörer bättre kan stöttas. Vi har avgränsat oss till att undersöka företagare under 35 år och behandlar endast entreprenören som individ; dennes egenskaper, erfarenheter och ageranden.Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt och både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Den abduktiva slutledningsmetoden har använts tillsammans med induktiva inslag, då vi utgått från empirin för att sedan kunna dra generaliserande slutsatser. I den teoretiska delen redogör vi för tidigare forskning följt av dagens teorier.Vi presenterar entreprenörerna under fem olika rubriker; motiv, entreprenörens bakgrund, nätverk, kostnader och finansiering samt personliga egenskaper. Det som är betydande för vem som startar företag är främst personens bakgrund och egenskaper. Personens brist på kontakter och en föreställning om höga kostnader kan medföra att han eller hon avstår från att starta eget. För att en entreprenör ska nå framgång måste motivet vara av stor betydelse för denne, han eller hon måste vara öppen och kunna skaffa sig kontakter, undvika kostnader och kunna hitta alternativa finansieringssätt. Det är en fördel om entreprenören har branscherfarenhet eller är uppväxt i en företagarfamilj men det viktigaste är dock modet och viljan då dessa egenskaper kan ta honom eller henne långt. / Uppsatsnivå: C

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag – och vi ser här inkubatorns roll. Inkubatorer finns till för att främja nystartade företag och entreprenörer genom att bistå med resurser som dessa saknar. Det är här som inkubatorerna får sin betydelse i uppsatsen. Uppsatsen riktar sig främst till modebranschen och de hinder och problem som existerar där. Då tidigare studier inom området inkubatorer främst påträffats inom IT- och teknikbaserad forskning, upplever författarna att uppsatsens syfte är högst relevant samt aktuellt idag.Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå vad en inkubator har för betydelse för nystartade modeföretag i deras vidare etablering på marknaden och för deras framgång. En undersökningsmodell har modifierats av författarna, baserad på teori och två tidigare modeller som upptäckts inom områdena för entreprenörskap, inkubatorer och framgång. Ett kvalitativt angreppssätt har därefter utformat insamlingen av det empiriska materialet, genom så kallade semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med ansvarig för projektet Rookies samt med modeföretag som vunnit projektet tidigare år (2005-2012). Detta för att kunna uttala oss om likheter och skillnader i åsikter om projektet inför eventuella åtgärder. Författarna har genom detta inte haft för avsikt att kunna generalisera svaren utan snarare att erhålla en djupare förståelse för betydelsen av inkubatorer för nystartade modeföretag. Insamlad data har därefter analyserats av författarna och ställts mot finansiella nyckeltal för framgång i syfte att kunna uttala sig om vad Rookies har haft för betydelse.Resultatet från empirin ger indikationer på att modeföretag upplever stora svårigheter i den tidiga etableringsfasen, vilket också bekräftar behandlad teori och sedan leder till en slutsats om att inkubatorer är viktiga vid stöd och resurser för nya företag. Dock kan man genom uppsatsen inte se ett direkt samband mellan en inkubator och framgång. Författarna menar istället att personlighetsfaktorer samt humankapital har en inverkan när det kommer till frågan huruvida ett företag kan bli framgångsrikt på sikt eller inte. / Program: Textilekonomutbildningen

I denna uppsats står egenföretagare i fokus. Med hjälp av David A. Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande riktas särskild uppmärksamhet mot de kompetenser, erfarenheter och informella kunnande som ett urval egenföretagare uppfattar som viktiga för en framgångsrik verksamhet. Därtill riktas intresset också mot dessa egenföretagares gemensamma personlighetsdrag och lärstilar. Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om entreprenörskap. Mer specifikt är syftet att öka förståelsen för vilka erfarenheter och former av kunskap som används av egenföretagare i deras verksamhet och organisation. Utifrån syftet konstruerades följande forskningsfrågor: Vilka lärstilar använder sig entreprenören av för att lära sig den nödvändiga kunskapen för att driva sin organisation? Vilka faktorer påverkar lärandets utveckling inom entreprenörskapet? Vilka former av kunskap använder entreprenörerna i arbetet med sina olika arbetsområden?   Undersökningen består av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att småföretagarnas erfarenheter, kompetenser och kunnande har sina hemvister i vardagen snarare än formella utbildningssituationer, samt att egenföretagarnas lärstilar och personlighetsdrag i mångt och mycket verkar spegla varandra där social kompetens och att vara orädd för misslyckanden var några av de mer framträdande.

<p>Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.</p>

<p><strong>Problem: </strong>De flesta människor associerar entreprenörskap med framgång, vilket också är den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör är kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhället. Utifrån detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer själva ser på misslyckande.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur entreprenörer ser på misslyckanden. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rädslan för misslyckande.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>För att uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi utifrån tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgått från för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer. Det vi har sökt efter är entreprenörernas subjektiva uppfattningar. Genom att analysera entreprenörernas berättelser har vi sett likheter och skillnader, utifrån vilka vi fått en förståelse för hur entreprenörer ser på misslyckanden.</p><p> </p><p><strong>Slutsats: </strong>Vi har genom vår studie sett hur entreprenörer väljer att se positivt på misslyckanden och fokuserar på den erfarenhet och de lärdomar de kan få av det. Vi har också sett en tendens till att entreprenörer undviker branscher där de tidigare misslyckats för att istället fokusera på områden där de tidigare nått framgång.</p> / <p><strong>Problem: </strong>Most people associate entrepreneurship with success, which is also how media usually describe entrepreneurship. But being an entrepreneur is closely related to risk, risk that sometimes leads to failure that can be perceived negatively by society. Due to this we have become interested in how entrepreneurs themselves view failure.</p><p> </p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to increase the understanding of how entrepreneurs view failure. Our hope is that this will inspire to entrepreneurship by reducing the fear of failure.  <strong></strong></p><p> </p><p><strong>Method:</strong> To reach our purpose and to answer our problem we have built a theoretical frame out of previous research. Based on this we have gathered empirical data through interviews with three entrepreneurs. Our goal has been to reach the entrepreneurs subjective point of view. By analyzing the stories told by the entrepreneurs we have seen similarities and differences, from which we have reached an understanding about how entrepreneurs view failure.</p><p> </p><p><strong>Conclusion: </strong>Through our study we have seen how entrepreneurs choose to keep a positive attitude towards failure and the experience and knowledge they can gain from it. We have also noted a tendency that entrepreneurs avoid businesses where they have previously failed. Instead they focus their energy on business areas where they previously have been successful.<strong> </strong></p>

<p>I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. </p><p>Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende.</p><p>I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas.</p><p>Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.</p>

No description available.

<p>I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.</p>

I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.

Denna uppsats syftar till att få en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig själva som artister, vilka redskap som används samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förändrade förutsättningar, ställda i relation till Lundberg, Malm &amp; Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering är en medveten process som består av många komponenter. Studien lyfter fram och problematiserar artistens entreprenörskap som utöver det konstnärliga utövandet även innefattar roller såsom exempelvis agent, distributör, marknadsförare och företagare. Musikern som individ använder, med utgångspunkt från drivkraften att musicera, branschen och dess arenor för att framhäva sig själv på marknaden. Undersökningen visar indikationer på att det finns essentiella faktorer när det gäller marknadsföring av artister, där grunderna baseras på att tala om att verksamheten finns, förklara vad som är bra med den, upprepa budskapet och sedan leva upp till det. Respondenternas strategier för att försörja sig som frilansmusiker går ut på att med hjälp av olika redskap hålla verksamheten levande och lönsam. Det gör de genom att exempelvis göra sin musik lättillgänglig och visa en tydlig profil samt genom att bygga ett kontaktnätverk, synas i gynnsamma miljöer och dra nytta av olika bidragsmöjligheter. Det har också framkommit att folkmusikernas marknadsföring och varumärkesbildande utförs till största del över Internet via hemsidor, sökmotorer, e-post och sociala medier. / The paper aims to gain insight into how freelance musicians in Sweden are doing to launch themselves as artists, the resources used and their function. This has been examined through qualitative interviews with four freelance musicians in the genre of folk music. The changing conditions of the music industry, in relation to Lundberg, Malm &amp; Ronström’s concept görare, vetare and makare, are the theoretical basis for the paper. These concepts have in the paper been transformed to the three new concepts of the individual, the arena and the industry. The results show that the respondents' role as an artist is a deliberate process that consists of many components. The study highlights and discusses the artist's entrepreneurship that goes beyond the artistic exercise, and also includes roles such as agent, distributor, marketer etc. The musician as an individual, with the urge to make music as a point of departure, uses the industry and it’s arenas to highlight him or herself in the market. The study indicates that there are essential elements in the marketing of artists which are based on informing people about the activity, explain what is good about it, then repeat the message and live up to it. Respondents' approaches to living as a freelance musician is to keep the business alive and profitable by using various tools. They do this for example by making their music accessible, show a clear profile, build a contact network, be seen in favourable environments and take advantage of various funding possibilities. It has also become apparent that the musicians´marketing and trademark creation is carried out largely over the Internet through websites, search engines, email and social media.