Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra? Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan.  Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper. I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

Forskningsfråga: Vilka faktorer kan hjälpa studenter som strävar att bli entreprenörer, från idé till produkt/tjänst på marknaden? -          Hur kan den strävande entreprenören förbereda sig på hinder och på så sätt underlätta processen?   Syfte: Syftet med forskningen är att kunna ge information om faktorer som kan hjälpa studenter som strävar efter en karriär som entreprenör vid uppstartsfasen av sin entreprenöriella process. Med det menas fasen som pågår från idéstadiet till produkt/tjänst på marknaden. Hur eget agerade och entreprenöriellt beteende kan påverka möten med hinder och hur den blivande entreprenören ska gå vidare efter motgångar under processen. Dessa råd ska även vara tilltalande för personer som vill starta en entreprenörsresa.   Metod: Kvalitativ metod, systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med verksamma entreprenörer.   Sammanfattning: I detta arbete kommer ett kandidat-examensarbete presenteras i innovationsteknik. Forskningen kommer mynna ut i en handbok med råd för studenter som strävar efter en karriär som entreprenör och kan se handboken som ett hjälpmedel i processen idé till produkt/tjänst på marknaden. Handboken kommer att arbetas fram genom studier kring entreprenöriellt beteende samt kompletteras med entreprenörers erfarenheter och lärdomar från misslyckade samt lyckade projekt. Entreprenörerna som kommer delta ska ha gått igenom processen idé till realiserad tjänste- eller produktidé inom de senaste tio åren.

Denna studie är gjord i samarbete med NOCA Teknik AB som är ett projekt- och byggledningsföretag med bas i Göteborg. Partnering, även kallat utökad samverkan, är ett relativt nytt arbetssätt i Sverige. Partnering utgår ifrån att alla parter i byggprojektet samarbetar och använder sig av öppna böcker gällandeekonomi projektering, planering, beslut och dokumentation. Partnering går ut på att alla i projektet, entreprenör, konstruktör, arkitekt projektledare mm, samarbetar och använder sig av varandras erfarenhet och kunskap. På så sätt nås de gemensamma målen där alla arbetar mot samma vision. Rapporten behandlar möjligheter och risker med partnering, dessa skildras utifrån beställare och entreprenörers erfarenheter. Till hjälp i studien har en enkätundersökning utförts där 23 svar mottagits. Möjligheterna med partnering är många. En av de största möjligheterna är att som entreprenör få vara med och påverka projektet redan i planering och projekteringsskede. Detta är ett bra sätt att undvika oförutsedda kostnader senare i projektet. En risk med partnering är att kostnaderna ökar på grund av ökad bemanning och projektering. Det är en faktor som måste vägas mot möjligheten att projektet ska kunna bli klart fortare än beräknat. Ytterligare en risk som flera respondenter i enkätundersökningen har påpekat är ombyggherren inte är engagerad genom hela projektet. Detta leder ofta till att partneringprojektet misslyckas och att flera parter blir missnöjda och i framtiden negativt inställda till partnering. / This study was conducted in collaboration with NOCA Teknik AB, a project and construction management company based in Gothenburg, Sweden. Partnering, also known as extended collaboration, is a relatively new way of working in Sweden. Partnering assumes that all parties in the construction project collaborates and use open books concerning financial planning, planning, decisions and documentation. Partnering is that everyone in the project, contractor, designer, architect project manager etc., collaborates and uses each other's experience and knowledge. In this way, the common objectives are reached where everyone works towards the same vision. The report deals with the opportunities and risks of partnering, these are portrayed from the experience of the client and contractors. For help in the study, a survey was conducted where 23 responses were received. The possibilities of partnering are many. One of the biggest opportunities is that as an entrepreneur you have to influence the project already in the planning and design stage. This is a good way to avoid unforeseen costs later in the project. A risk with partnering is that costs increase due to increased staffing and design. It is a factor that must be balanced against the possibility that the project will be clearly faster than expected. Another risk that several respondents in the survey has pointed out is whether the developer is not engaged throughout the project. This often leads to a failure of the partnering project and the dissatisfaction of several parties and, in the future, a negative attitude towards partnering.

Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad entreprenörskap är, och vem som är en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör är något man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap där man fokuserar på entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar två huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar på att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper är något man kan utveckla genom olika affärserfarenheter. Denna kontrovers har bidragit till att vi vill undersöka hur entreprenörens erfarenheter kan förbättra entreprenörens utövande av sitt entreprenörskap. Vi vill även se hur erfarenheter utvecklar förmågorna som associeras till en entreprenör. Vi vill med vårt arbete få en djupare förståelse för hur viktigt erfarenheter är för entreprenörer.

Företagande och entreprenörskap har under 2000-talet fått allt större genomslagskraft isamhällsdebatterna och antalet nystartade företag inom tjänstesektorn har ökat markant. Denökade globaliseringen har bidragit till att fler aktörer väljer att etablera sina verksamheter påinternationella marknader och bidrar därigenom till en ökad konkurrens.Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Utifrån ämnenaentreprenörskap och entreprenöriellt agerande har vi undersökt bakomliggande motiv tillvarför entreprenörer väljer att etablera affärsverksamheter på marknader med hög konkurrens.För att besvara vår forskningsfråga, varför väljer man att starta affärsverksamheter på enmarknad med hög konkurrens, har vi utgått ifrån en kvalitativ ansats och använt oss av trefallföretag i form av språkskolor i Alicante, Spanien. Vi har intervjuat de entreprenörer somhar varit med och grundat språkskolorna samt genomfört observationer på entreprenörernabakom en av skolorna. Vidare har vi studerat relevant litteratur och forskningsartiklar inomämnet för att skapa oss en större kunskap och förståelse för studieämnet.Vi kan av studien dra slutsatser att entreprenörerna på fallföretagen inte upplevde den högakonkurrensen som ett hot. Den sågs snarare som någonting positivt och nyttig för marknadensom helhet. Något som utmärkte entreprenörerna i studien var att de angav destinationen somen stark drivkraft. De tog även upp behovet av självstyre som ett starkt motiv till att startaaffärsverksamhet.

Trots att 40-talisterna går i pension har dagens unga chefer svårt att ta sig ut i arbetslivet med ledarskap som inriktning eftersom företagen efterfrågar personer med erfarenhet. Det är svårt att hävda sig för de unga cheferna trots att många har gått i pension. Forskning visar att entreprenörer mår bättre än anställda på företag. Arbetslösheten är dubbelt så hög bland unga än äldre och sannolikheten för att en person ska starta eget är två till tre gånger större om de har en egenföretagare till föräldrar. Hur blir unga uppmuntrade till att gå sin egen väg och välja entreprenörskap?Den här kandidatuppsatsen behandlar unga entreprenörer och deras syn på ledarskapsrollen. Syftet med studien är att studera ledaregenskaper hos tre unga entreprenörer med personalansvar. Författarna har definierat unga entreprenörer som egen företagare under 30 år.Utifrån en redogörelse av några utvalda och accepterade ledarskapsteorier har författarna utveckla en ledarskapsmodell vilken de har analyserat på de tre unga entreprenörerna. Framtagningen av den teoretiska referensramen började med en litteraturundersökning och en genomgång för att undersöka den befintliga informationen. Författarna upplevde ett gap i den akademiska litteraturen samt i den existerande forskningen.I skapandet av modellen började författarna med att plocka ut vad de ansåg vara grundpelarna i de presenterade teorierna och utifrån dem utvecklade de sin modell. Studien bygger på intervjuer med tre entreprenörer där modellen användes som ett analysverktyg på informanternas svar. Intervjuerna var strukturerade med ett frågeformulär bestående av öppna frågor.Empirin analyserades i jämförelse med teorin för att undersöka huruvida författarnas modell stämde in med verkligheten.Slutsatsen är att författarnas grundmodell är ett generellt analysverktyg vilken kan användas på alla unga entreprenörer dock behöver inte svaren bli samma. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare år fått allt mer uppmärksamhet. Idag är de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa långsiktig tillväxt i Sverige. Svårigheterna i att mäta entreprenörskap har dock gjort att forskare först på senare år har börjat intressera sig för ämnet.Vad som kännetecknar entreprenören och vilka skillnaderna är mot en företagare har visat sig vara viktiga frågor inom detta område. Ytterligare en väsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda på om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsättningar måste finnas med från födseln. Det föreligger skilda meningar i frågan huruvida det går att utbilda i entreprenörskap eller inte. Vi har därför funnit det intressant att undersöka vilken påverkan entreprenörsutbildningar i Västra Götaland har på antalet entreprenörer.Syftet har varit att beskriva dagens entreprenörsutbildningar och dess funktioner samt analysera om dessa bidrar till fler entreprenörer. Vi har använt oss av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ metod, då vi har intervjuat kursansvariga på tre olika magisterutbildningar, en representant från Ung Företagsamhet samt en anställd på Västra Götalandsregionen. För att få en bredare synvinkel har vi även gjort två mindre undersökningar bland entreprenörer och studenter.Studien resulterade i upptäckten att entreprenöriell förmåga är ett begrepp som i de flesta fall borde användas istället för termen och titeln entreprenör. Entreprenörsskalan visar att alla människor till viss del är entreprenöriella men att de som söker sig till, och efterfrågas av, magisterutbildningarna är de som har en potential att utveckla förmågan. En stor fördel med magisterutbildningarna är att människor med olika kompetenser och bakgrunder sammanförs i grupper och erbjuds goda förutsättningar för att skapa kreativitet och nya tankesätt. Ung Företagsamhet gör en stor insats för entreprenörskapet genom att gymnasieelever får prova på företagande samtidigt som de utvecklar individuella färdigheter som de senare har stor nytta av. Det visar sig också att det finns ett gap mellan akademin och näringslivet samt att det behövs en attitydförändring som måste börja tidigt i åldrarna för att entreprenörskapet ska stärkas.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kontakten mellan skolorna och näringslivet kan förbättras och hur attityderna till entreprenörskap kan bli mer positiva. Ett annat förslag är att undersöka tidigare studenters uppfattningar om utbildningarna och vad de kan tillföra. / Uppsatsnivå: D

<p>During the years 1950-75 was the construction of building apartments in high speed. A rapidly growing reconstruction<strong> </strong>requirement is the consequence of the rapid construction speed in these years. The technical lifetime of the different parts of the buildings is about to end and the needs for reconstruction is huge. One of Sweden's national environmental objectives is to reduce the urge of energy in buildings. This calls for radical measures to implement energy efficiency of existing assistance particularly in the assistance that is now facing reconstruction. Most of the apartments that are in need of reconstruction is leased and residents. No matter what kind of measures as deems most appropriate in a reconstruction project, it brings the different types of disturbances that affect the residents. The major disturbances that are perceived as most disturbing of the tenants are dust, noise and difficult accessibility. Temporary electricity, water and ventilation failure are other types of disturbances that often occur at a reconstruction project. In this thesis, most of the disturbances are identified and also some approaches to achieve the best possible way to reduce them. A reconstruction project in Karlskrona was visited, where participants as the property owner, contractor, professional men and tenants were interviewed. It is important to both the property owner and the contractor to ensure the reduction of disturbances as much as possible. It is obviously not easy to eliminate some of the disturbances but through good planning, sufficient information and to set requirements to the contractor in the form of legal framework for procurement and restrictions which should be register in the AF part (General Regulations), the effect of disturbances will successfully being reduced. The key to a successful reconstruction project with minimal disturbances to residents is primarily depended on the property owner's ambition, empathy and commitment to their tenants.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p>

<p><strong><em>Syfte</em>:</strong> Syftet med denna kandidatuppsats är att söka svar på om manligt och kvinnligt entreprenörskap inom fastighetsmäklarbranschen skiljer sig åt.</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong><em>:</em> En kvalitativ forskningsansats har valts genom att genomföra fyra semistrukturerade intervjuer . För att kunna uppfylla syftet valdes två manliga och tre kvinnliga entreprenörer/ företagsledare ut, dessa har grundat och driver idag egna fastighetsmäklarbyråer. Vår analys och våra slutsatser är baserade på empiri avsnittet där de svar vi fick under våra intervjuer presenteras. Dessa svar har sedan jämförts med de teorier som redovisas i teoriavsnittet. Arbetet är indelat i olika underrubriker: Motiv och vision, entreprenörskap och företagande samt genus.</p><p><strong> </strong></p><p><strong><em>Resultat & slutsats:</em></strong> I vår studie kan vi konstatera att entreprenörskapet i fastighetsmäklarbranschen inte skiljer sig väsentligt mellan män och kvinnor. Den största skillnaden vi fann var att kvinnorna upplever att de kan kombinera företagandet med att ha en familj, vilket männen i undersökningen känner att de inte lyckats med. Samtliga respondenter hade en liknande bild av entreprenörskap nämligen att ha en idé och kunna genomföra den. Respondenterna ansåg inte att något av könen skulle vara bättre eller sämre entreprenörer. Vi kunde inte heller urskilja några markanta skillnader vad gäller motiven för att starta företag, att kunna arbeta självständigt och påverka sin arbetssituation var de största motiven för samtliga respondenter. Vi fann att i fyra av våra fem respondenter hade en förälder som hade ägt/äger och drivit/driver eget företag. Två av respondenterna hade även en mor/farföräldrar som varit entreprenör. Detta anser vi tyda på att viljan att starta eget företag kan gå i arv.</p><p> </p><p><strong><em>Förslag till fortsatt forskning:</em></strong></p><ul><li>Undersöka hur ”företagararv” påverkar attityden till att starta eget företag?</li><li>Eget företagande sägs ge en större frihet? I form av vad?</li><li>Söka svar på hur stor vilja den yngre generationen har att starta ett eget företag. Är den lägre än hos den äldre generationen? I så fall varför?</li></ul><p> </p><p><strong><em>Studiens bidrag:</em></strong> Studien har bidragit till att visa att det inte är en avgörande framgångsfaktor om en entreprenör inom fastighetsmäklarbranschen är kvinna eller man. Alla har enligt vår studie lika stor möjlighet att lyckas. Studien stärker även teorin att företagandet tydligast ärvs från mor till dotter och från far till son.</p><p> </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to examine if there is a difference between women and men entrepreneurs within the real estate sector.</p><p> </p><p><strong><em>Method</em></strong><em>:</em> A qualitative research approach has been chosen by the implementation of four semi-structured interviews. To satisfy the intent two male and three female entrepreneurs / executives was elected. They have all founded, and run today, their own real estate agency. Our analysis and our conclusions are based on the empirical section where the responses we received during our interviews are presented. These responses have been compared with the theories presented in the theory section. The study is divided into various sub-headings: Motivation and vision, entrepreneurship and business and gender<strong> </strong></p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Result & conclusions: </em></strong>In our study we found that there were no distinct difference between women and men who are entrepreneurs within the real estate sector. The biggest difference we found was that women feel that they can combine being self employed and taking care of their family, the men however felt that they had trouble combining the two. All respondents had a similar view of what makes an entrepreneur, none of them expressed that either sex would be better as an entrepreneur. We could not make out any large differences in the motives behind launching their own business, to be independent and to be able to influence their own work situation was important for all the respondents.</p><p><strong><em>Suggestion for </em></strong><strong><em>further research:</em></strong></p><ul><li>Examine how”businessinheritance” influence the desire to be self employed?</li><li>To be self employed is supposed to give you more freedom? In terms of what? </li><li>Seek out the answer to if the younger generations have the same desire to be self employed as the older generations. Is it lower? In that case why?</li></ul><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Contribution of the thesis:</em></strong> This study has helped to demonstrate that it makes no difference if a entrepreneur are male or female. All have equal possibilities to succeed in the real estate sector.  It is a matter of who you are not what sex you belong to.</p>

<p> </p><p>Denna uppsats analyserar lönesättningsproblematik utifrån ett entreprenöriellt perspektiv där syftet är att belysa problemet med incitamentsdesign och samtidigt ta reda på hur MediaPilot på ett bra sätt skall implementera ett belöningssystem för deras anställda med ansvar för de nya marknaderna. Vi har utgått ifrån tre punkter; först har vi den grundläggande diskussionen som behandlar själva uppsåtet med att över huvudtaget betala ut lön, sedan undersöker vi hur en entreprenör skiljer sig från mängden och vad som motiverar denne, till sist tittar vi på hur lönesättning och bonusutbetalningar skall se ut om dessa skall locka till sig högpresterande och risktagande individer. Vi är av uppfattningen att MediaPilot bör sätta en så stor provisionsdel som möjligt samt implementera ett delägarprogram som slår in efter ett visst antal år. Detta för att på bästa sätt kunna förmedla, via monetära incitament, det budskap som MediaPilot vill få fram till de sökande.</p><p> </p>