Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Riskkapitalbolag avser att nå tillväxt i företag som befinner sig i Sådd, Start-Up och Expansionsfaser. Vi har undersökt vilka förändringar med organisatorisk anknytning som riskkapitalbolagen försöker driva igenom i sina investerade tillväxtföretag och vad dessa förändringar kan innebära för företaget. Undersökning genomfördes genom intervjuer med nio respondenter som representerar riskkapitalbolag. Respondenterna motsvarar stora och små, samt fond och privatfinansierade riskkapitalbolag. Riskkapitalbolag försöker genomdriva förändringar i sina investerade företag för att nå tillväxt och åstadkomma avkastning på sin investering. Undersökningen visar att de investerade företagens utvecklingsfaser bestämmer vilka förändringar som sker. Vanliga organisatoriska förändringar i tidiga faser är tillsättning av ekonomichefer och upprättandet av interna strukturer medan senare faser präglas av finjustering av ledningsgruppen, något som stämde överens med de teoretiska koncepten. Förändringsprocessen i de investerade företagen orsakar ett visst men obetydligt motstånd från företaget, detta beror på att riskkapitalbolagen utför noggranna due diligence och inte investerar i de tillväxtföretag som kan orsaka stort motstånd.

Sverige har en relativt låg andel entreprenörer, mätt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) på 40:de plats av 42 länder. Detta är en föga smickrande siffra för Sverige som land då entreprenören bidrar till att skapa och upprätthålla tillväxt, samt att öka sysselsättningen genom att generera och sätta en affärsmässig prägel på nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som krävs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vårt lands välfärd. Våra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgångsrikt entreprenörskap beror på en rad olika aspekter. Dels krävs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rädd för misslyckanden och uthållighet för att nämna några. Samtidigt behövs det med tiden byggas upp ett brett nätverk då man inte ofta eller aldrig klarar av att genomföra allt själv. Till detta kan vi även lägga resurser som de finansiella, operativa men framför allt personalen inom företaget som utgör det ”humana kapitalet” då det är de som med sin unika kompetens också gör företaget unikt. Det som majoriteten av våra respondenter anser vara bäst med entreprenörskapet är att det med rätt idé går att tjäna mer pengar än som anställd, och att man inte behöver följa några speciella arbetstider som vanliga anställda måste rätta sig efter. Nackdelen med entreprenörskapet ser majoriteten i all byråkrati som måste skötas och att privatlivet blir lidande då jobbet alltid kommer i första hand.

De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning.

Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig. Syftet med vårt arbete har varit att beskriva och förklara att en god företagsekonomisk kunskapsnivå hos företagsledare i mikroföretag, samt ett väl fungerande samarbete med den redovisningsansvarige, kan vara avgörande för mikroföretagets överlevnad, genom att utgå från den redovisningsansvariges perspektiv. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod då vi ville undersöka hur problemet uppfattas utifrån just den redovisningsansvariges perspektiv. Vi har intervjuat tre respondenter, en anställd redovisningsansvarig, en auktoriserad redovisningskonsult vid en större redovisnings- och revisionsbyrå och en auktoriserad redovisningskonsult vid en mindre redovisningsbyrå. Besöksintervjuer och sedan kompletterande telefonintervjuer utfördes för att få så djup förståelse som möjligt. Vårt resultat tillsammans med teorikapitlet och tidigare forskning styrkte många delar i vårt problem och våra frågeställningar. Huvudsakliga slutsatser i arbetet blev att det är mycket viktigt att företagsledningen förstår den ekonomiska verksamheten, samt att de kan koppla ihop den med den faktiska verksamheten, att det inte alltid fungerar så i verkligheten och slutligen att brist på förståelse för den ekonomiska verksamheten mycket väl kan vara en orsak till att en så stor andel mikroföretag i dagsläget avvecklas.

Entreprenörskap har beskrivits som vår räddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Besöksnäringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen hör till besöksnäringen, men är en ofta oorganiserad resurs, som behöver höja sin status. Samverkan och nätverk är två tillvägagångssätt som uppmuntras i strävan att utveckla vår besöksnäring. Hur skulle ett entreprenöriellt samarbete mellan kommun och restaurangbransch kunna utformas i syftet att gynna regional utveckling? Syftet med denna studie är att designa en modell för samarbete mellan kommun och restaurangbransch. Vi strävar efter att beskriva hur ett entreprenöriellt samarbete mellan offentlig och privat sektor (då främst restaurangägare) skulle kunna vara utformat samt hur detta samarbete skulle kunna bidra till samhälleliga mål. Vidare ämnar vi analysera restaurangbranschens betydelse som spelpjäs i den regionala utvecklingen. Metoden för denna studie är deduktiv. Problembakgrunden har lett oss in på teorier i ämnet, som sedan har testats mot empiri. Vårt hermeneutiska synsätt leder oss in på den kvalitativa studiemetoden. Intervjuer med åtta respondenter har kompletterat sekundär datainsamling. En insikt om en efterfrågan på samverkan mellan kommun och restaurangbranschen har uppkommit. Denna efterfrågan visades både från restauranger och kommun. Problem har beskrivits i form av tidsbrist och konkurrens. Engagemang beskrivs som en av de viktigaste punkterna. Denna studie har lett till en modell över hur samverkan kan se ut. Denna modell består av ett nätverk för restaurangerna med en Styrelse där representanter från restaurangerna sitter. Kommunen som förmedlar projekt och mål till nätverket genom en Ansvarig, som sitter med i styrelse för att upprätthålla en samhällsentreprenöriell anda inom nätverket. Vidare rymmer modellen ett Aktuellt projekt med en gästrepresentant som kommunicerar med nätverket.

Over 90% of forestry work is carried out today by contractors, therefore clear agreements between the client and the contractor it is of utmost importance. Contract Packages for work within the forest sector (APSE) is a collection contract templates that the industry jointly developed for this purpose. The purpose of this thesis is to examine how forest contractors do to keep themselves updated of the current laws and government regulations, which channels are available to accomplish this and what possible obstacles may occur. 20 interviews were conducted with contractors engaged in logging. The results show, among other things, the availability of and which channels most contractors use out of which aggravating circumstances exist and how strong they are perceived and what is expected of the client in this regard.

På grund av brister i byggbranschen har avtalsformen partnering introducerats i Sverige. Beroende på hur mycket erfarenhet inom ämnet och position de olika aktö̈rerna har, upplevs partnering olika. Ett särskilt projekt har följts upp. Målet var att undersöka om beställaren gjorde rätt val i att bortprioritera ett incitamentsavtal.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder. Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör. De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori. Vi medräknade även Daniel H. Pinks diskussioner om begreppen drivkraft och motivation, samt att vi utgick från tidigare forskning om hinder som uppstår vid entreprenörskap. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med åtta personer i åldrarna 19-28 som alla var entreprenörer. Vi redovisade huvudsakligen uppfattningar som var gemensamma för en majoritet av de intervjuade unga entreprenörerna. Svaren analyserades sedan i relation till det teoretiska underlaget som redovisades ovan, i syfte att öka vår förståelse för entreprenörernas upplevelser. Vår undersökning visade att de unga entreprenörerna drevs till stor del av utmaningar och att kunna skapa sin egen framgång genom företagande. Andra incitament till entreprenörskap var inspiration från andra människor, men också att ha ett intresse för verksamheten. Entreprenörernas unga ålder gjorde att de vågade vara mer risktagande i sitt arbete utan att ta hänsyn till konsekvenserna. Att syssla med sådant som hör ungdomen till, som exempelvis teknik, ansåg de var fördelaktigt i deras företagande. De unga entreprenörerna lyfte dessutom fram att de ansåg sig ha lättare att få stöd av organisationer och sociala kontakter. Det som kunde utgöra ett hinder av att vara entreprenör i ung ålder var skepticism, nämligen att andra människor i arbetslivet inte tog dem seriöst. Ett annat hinder, som var oberoende av deras unga ålder, var otillräcklig information från exempelvis Skatteverket. Utifrån vad de unga entreprenörerna berättade i våra intervjuer så skulle en lyckad företagare vara nytänkande och kunna lösa problem som uppstår. Denne skulle likaså kännetecknas av beslutsamhet, men också ha förmågan att inse vad ens styrkor och svagheter är. Slutligen var det viktigt att kunna lära sig medan man arbetar, eller ”learning by doing” som uttrycket lyder.

Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgångsfaktor för Born global-företag. Med utgångspunkt i detta antagande undersöks på vilka olika sätt entreprenören bidrar till företags snabba internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger på intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns både likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmärkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba internationaliseringen av Born globals är en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmågan att kunna tillvarata internationella affärsmöjligheter. Studien visar att antagandet om att entreprenören tycks vara en framgångsfaktor stämmer och vi har kommit fram till att det är viktigt att i detalj studera och analysera entreprenören för att förstå vad det är som frambringar fenomenet Born globals.

Traktdirektivet är ett dokument utformat för att förmedla betydelsefull information vid utförande av skogliga åtgärder om den berörda trakten. Studiens syfte var att kontrollera huruvida traktdirektivet fungerade inom informationskedjan. Genom intervjuer från ett urval av berörda yrkesgrupper samlades data in som tydde på att i det stora hela fungerade traktdirektivet relativt bra, men brister framkom. Förbättringsarbete fanns att göra inom exempelvis säkerhet, vändplaner etecetera.