Extensive construction projects are often complicated and unique. It is, therefore, essential that the right competence participate to ensure all steps in the construction process are done the right way. This competence is often not sufficient for the participants who are interested in the construction of the building. Both the contractor and the developer, therefore, need to hire external consultants, who specialize in the area where additional knowledge is needed. Thus, the consultants' work in the construction industry fulfills an important function during the construction process. Therefore, it is in high interest, to ensure that the right consultant is chosen for the right assignment. This bachelor thesis only takes into account the relationship between entrepreneurs and consultants. The construction industry is, in many cases, traditional, and contractors often choose to hire consultants they have been happy with from previous projects, even though, they may not be the optimal choice for a project. This can mean, the contractor, who chooses to go the safe route miss out on innovative solutions other consultants may bring to the table, which results in slow industry development. The purpose of this thesis is to investigate how less established consulting companies, only with experience from public procurement, should proceed to become more sought after among contractors for private construction projects. To achieve a clearer picture of the situation, the advantages and disadvantages are compared with public and private procurement, respectively. It is further investigated what entrepreneurs want consultants to focus on for optimal collaborations. The results are based on interviews with respondents whose roles involve consulting purchases among the largest construction contractors in Sweden. The interviews were conducted with a total of nine respondents. The results from the interview study show that contractors see some recurring problems among consulting procurement. The contractors mainly wish the consultants could keep schedules better and be more controllable to reach the goal faster, which is often challenging to put concretely. The entrepreneurs' recommendations to smaller consulting firms were to focus on the skills they are best at and to present their organization and previous references in a professional way, whether they are from public or private assignments.

Eftersom samhället ständigt utvecklas och det ställs allt högre krav på snabba lösningar och metoder måste byggbranschen möta detta behov och tänka från ett nytt perspektiv. I denna rapport har vi studerat de mest använda kontraktsformer totalentreprenad, utförandentreprenad och samverkansentreprenad. Samverkansentreprenad är en kontraktsform som inte är lika mycket beprövad som utförandeentreprenad och totalentreprenad. Det finns flera benämningar för samverkansentreprenad såsom partnering och tidig entreprenörmedverkan men dem är alla lika i hur beställaren jobbar med entreprenörer. I stora bygg och anläggningsprojekt med högteknisk komplexitet krävs det hög kompetens inom projektering. Dessa stora och komplexa projekt kan ibland vara problematiska då entreprenören i vissa fall inte har tillräckligt med teknisk kompetens vilket gör att det ofta uppstår stora förluster då ändring, tillägg och avgående arbeten samt andra oväntade händelser uppstår. Detta har fått många att tro på tidig entreprenörsinvolvering som lösningen av detta problem då beställaren kan dra nytta av entreprenörens erfarenheter. Därav syftet i rapporten har varit att undersöka möjligheten att höja effektiviteten samt förbättra ekonomin på ett bygg-och anläggningsprojekt med hjälp av samverkansentreprenad. Detta har gjorts genom litteraturstudier, intervjuer och möten med handledare på Trafikverket vid flertal tillfällen. Det som framkommit av studien om tidig samverkansentreprenad är att projekteringsprocessen blir väldigt lång men uppstarten av projekten blir effektiva. Däremot behöver modellen utvecklas mycket för att uppnå de resultat som efterfrågas. Det största problemet med tidig entreprenörmedverkan är att gemensamt komma överens om ett pris. / Because the society constantly is evolving and higher demand is made on fast solutions and methods therefore the building branch have to adapt and meet these needs and think from a new perspective. In this report we have studied the most common contract forms design plant and turnkey and Collaboration construction. Collaboration construction is a contract form that is not as proven like design plant and turnkey. There are several denominations for Collaboration construction such as partnering and early contractor involvement, they are all equal on how the purchaser is working with the contractor. In big construction and plant projects with high technical complexity it requires high competence in projection. These big projects can sometimes be problematic because the contractor has insufficient technical competence which causes big losses because of changes, additions and outgoing works and also other unexpected events. This has led many to believe that early contractor involvement could be the solutions to this problem since the purchaser could benefit from the contractor’s experience. Therefore, the purpose has been to investigate the opportunities to increase efficiency and improve the economy on a construction/plant project using interaction construction. This has been done through literature studies, interviews and meetings with our supervisor on Trafikverket at several occasions. The conclusion of this report is that early contractor involvement makes the design process very long, but the start-up of the projects become effective. However, this model needs to be developed to achieve the results requested. The biggest problem with early contractor involvement is to jointly agree on a price.

I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna. / In  an  attempt  to  increase  innovation  and  productivity  in  the  construction  sector,  Trafikverket  changed the work procedure to include a larger share of design-­‐build contracts. This was done in an effort to give the contractors a greater overall responsibility as to how the projects would turn out. This  change  in  work  procedure  has  also  had  an  effect  on  the  consulting  business  within  the  same  sector. The change in type of contract results in a larger share of contractors as clients to the consulting firms. This report has been written in collaboration with a consulting firm which operates in  the  Civil  Engineering  sector,  on  the  department  Construction.  The  department  has  three  major  types of clients; Trafikverket (Swedish Transport Administration), municipalities and contractors, with the last one mentioned being more prevalent since the change in work procedure from Trafikverket. The relationship between consultant and client is crucial for a project to be successful. The project manager  has  an  essential  role  in  this  matter.  The  purpose  of  this  study  is  to  portray  how  the  relationship between the project manager and the three different client types looks, with the contract as a foundation for the relation. This is expected to result in guidelines for the future, both concerning project management and how to retain a reliable collaboration between consultant and client. Relational  Contract  Theory  has  been  used  as  the  foundation  to  study  the  aforementioned  relationship. To properly answer the purpose, a literary study has been done, followed by an interview  study  where  the  respondents  have  a  long  history  concerning  project  management.  The  questionnaire used for the interviews has been based on the Relational Contract Theory, with focus on the relational contract norms.  From the interviews, four themes important to the collaboration  between client and consultant emerged; the Role of the Project Manager, the Assignment, the Contract and the Relation. The relationship between the project manager and its counterpart on the client side is complex. It is because of this complexity hard to generalize the approach based solely on the type of client. Other parameters also relevant are the scope of the project, the client’s ability to estimate the scope and what phase the project itself is in. There is a significant difference when working with contractors as opposed to Trafikverket or municipalities. This type of client has a larger focus on the cost and often a project planning closer to the production. To build a relationship with every type of client is of great importance, since a successful project is based  on  the  cooperation  between  the  people  involved  in  the  project.  This  effort  to  build  a  relationship is often more comprehensive when working with new clients as opposed to older ones where a mutual trust has already been built.

Background: The world’s population is confronting challenges related to sustainability. Businesses can and should contribute to solving these challenges, through their activities. Social entrepreneurs are the driving force of scaling social enterprises, through which economic and social value can be maximized. Hence, it is important to understand the leadership factors that shape a social entrepreneur’s capability to lead scaling processes. Purpose: To explore the role leadership factors play in social entrepreneurs’ capability to scale social enterprises Method: Ontology- Relativism; Epistemology- Social constructionism; Strategy- Qualitative, Exploratory; Design- Inductive, Grounded theory; Data collection- 11 Semi-structured interviews; Sampling- Purposive, Snowball; Data analysis- Grounded analysis. Conclusion: Several leadership factors, including background, personality characteristics and skills, motivation, team, work environment, networks and partnerships, environmental forces, and underlying factors, are identified as shaping social entrepreneurs’ capability to scale. By acknowledging not only multiple leadership factors but also on what level they exist and how they are connected, novel insights about social entrepreneurs’ capability to scale are offered.

I byggsektorn genomförs just nu stora framsteg gällande logistik och externa stödfunktioner. Senaste åren har stort fokus lagts på bygglogistik och många av de större byggföretagen har internt börjat ta fram logistikverktyg i ett sätt att systematisera sin logistikhantering. Det här examensarbetet syftar därför till att undersöka möjligheterna med en intern logistiklösning, och hur entreprenören kan utöka användningsområdet för en sådan lösning. Examensarbetet har vidare tittat på tredjepartslogistik (TPL), om det går att systematiskt definiera olika typer av TPL samt vilka behov en entreprenör har av en sådan lösning. Den interna logistiklösningen är väl förankrad och omtyckt på NCC - dess ytterligare utvecklingspotential är således stor. Den interna logistiklösningen skulle kunna utnyttjas vid externa mellanlager, där mellanlagret skulle kunna representeras av en materialzon. I TPL-lösningar där flera entreprenörer arbetar under gemensam logistiker är den interna logistiklösningen mer svårapplicerad då gemensam logistikplan gäller, och då ofta med tillhörande verktyg. Gällande systematisering av TPL-lösningar har det framkommit att man kan dela in lösningarna efter fyra teoretiska typer. Det har konstaterats att de TPL-lösningar som NCC använder sig av kan kategoriseras enligt någon av dessa fyra typer. Beroende på omfattningen av den tjänst som logistikern tillhandahåller blir upplägget från NCCs perspektiv olika. En kategorisering av lösningarna bidrar således till ett standardiserat tillvägagångssätt för NCCs logistikhantering.  Entreprenörens behov av en TPL-lösning har visat sig vara relativt okomplicerat formulerade, men svårare att faktiskt tillämpa. Det entreprenören behöver ha ut av en TPL-lösning är en flexibel plan som kan revideras under projektets gång. Det krävs även att TPL-lösningen har kapacitet att hantera materialflödet under hela projektet, vilket varierar stort under projektets gång. Bygglogistik är som ovan nämnt ett aktuellt ämne och en av de främsta anledningarna är den förbättrade arbetsmiljön som visat sig tillkomma vid en genomtänkt logistikplan. Genom att ha en strukturerad och ordningsam arbetsplats förbättras arbetsmiljön för samtliga projektdeltagare. Att väl utförd bygglogistik kan bidra till förhöjd arbetsmiljö skapar en potentiell konkurrensfördel då säkerhet många gånger är A och O i byggbranschen. / A lot of progress is today made in the Construction Industry regarding logistics and external support functions. A large focus has the last year been put on building logistics and a lot of the larger Contractors has internally developed logistic tools as a measure to systematize their logistics process. This master thesis therefore aims to reflect over the possibilities with such an internal logistic tool, and how the field of application can augment. The master thesis has further investigated third party logistics (TPL) and if it is possible to systematize different types of TPL-solutions and what the entrepreneurs needs are of a solution as such.  It has been found that the internal logistic solution can be used further by adding external stores as material zones. The internal logistic solution is well anchored and appreciated at NCC – its’ development potential therefor big. In TPL-solutions where more than one contractor is working with a common logistician, it has shown that the internal logistic solution is more difficulty applied due to the common layout of the logistics, with the belonging logistic tools.  Regarding systematization of TPL-solutions, some categorization can be made. It has also shown that NCC internally uses several of these types. Depending on the extent of the service the logistician provides, the setup for NCC is different and a categorization contributes to a standardized approach for NCCs own logistic management.  The contractors needs in a TPL-solution has shown to be rather uncomplicated to phrase, but more difficult to actually apply. What the contractor needs of a TPL-solution is a flexible plan that can be modified during the project. It is also a demand that the TPL-solution has the capacity of managing the flow of material throughout the entire project, which may vary greatly during the project.  Building logistics is as mentioned above a very current and up-to-date topic, and one of the premier reasons is the improved work environment that has shown to be a result of a carefully prepared layout of the logistic. By having a structured and orderly project site, the work environment is improved for all project members. That a well conducted logistic layout can contribute to improved work environment creates a big competitive advantage since safety many times is vital in the construction industry.

Stockholm växer och infrastrukturen byggs ut. Infrastrukturprojekten upphandlas allt mer som totalentreprenader vilket ställer höga krav på att samarbetet mellan entreprenörer och konsulter fungerar bra. Ett fungerande samarbete bygger på bra förståelse och syftet med detta examensarbete var att, för Sweco Civil AB:s räkning, öka konsulternas förståelse för entreprenörerna med förhoppningen att utveckla samarbetet parterna emellan. Resultatet baserades på intervjuer med entreprenörer och konsulter. Intervjuerna utfördes med tre konsulter från Sweco och fem entreprenörer från olika företag, som alla hade en roll i totalentreprenader. Resultatet visar att återkommande problem som uppstår i samarbetet mellan parterna under projekteringen var kommunikation, bristfälliga handlingar och att konsulterna överlag uppfattas ha svårt att hålla tidplaner. Entreprenörerna förväntade sig att konsulterna skulle leverera byggbara handlingar med god kvalitet i rätt tid. Resultatet visar även att faktorerna som påverkade entreprenörernas val av konsulter skiljdes åt mellan de svenska och de utländska entreprenörerna. För att uppnå en god kommunikation kan parterna inte undanhålla information från varandra. De måste kommunicera sina förutsättningar och ta hänsyn till dessa. Undersökningen visar att konsulterna måste medverka vid samordningen av tidplanerna för att ha möjlighet att leverera i tid med önskad kvalitet. Med hjälp av fler frekventa platsbesök alternativt projektkontor kan förståelsen för produktionen i konsultens organisation öka och därmed utveckla handlingarna mot entreprenörens krav / Stockholm is growing and the infrastructure expands. Infrastructure projects are increasingly being procured as design and build contracts. This impose high demands on cooperation between contractors and consultants. Functional cooperation is based on good understanding and the purpose of this study was to, on behalf of Sweco Civil AB, increase the consultants' understanding of the contractors with the hope of developing better cooperation between the parties. The result is based on interviews with contractors and consultants. The interviews were held with three consultants from Sweco and five contractors from different companys, all of whom had a role in design and build contracts. The results show that repetitive problems that arose in the cooperation between the parties during the procurement were bad communication, insufficient construction documents and that the consultants had difficulties to deliver on time. The contractors expected the consultants to deliver quality construction documents according to schedule. The results also show that the factors influencing the contractors' choice of consultants differ between the Swedish and the foreign contractors. In order to achieve good communication, the parties cannot withhold information from each other. They must communicate their preconditions and take them into account. The study shows that consultants must participate in the coordination of timetables in order to be able to deliver on time with desired quality. With the help of more frequent site visits or alternatively project offices, the understanding of production can increase in the consultant’s organizations. Thus, developing the construction documents against the contractor's requirements.

<p>Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli</p><p>ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten</p><p>sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön</p><p>kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden.</p><p>Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en</p><p>hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer</p><p>inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på</p><p>dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade</p><p>entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande</p><p>kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna</p><p>typ av företagande.</p><p>Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer</p><p>entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?”</p><p>Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan</p><p>deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer</p><p>med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag.</p><p>Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska</p><p>referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa</p><p>olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer.</p><p>Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka</p><p>nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö</p><p>och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett</p><p>miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som</p><p>befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig</p><p>ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan</p><p>initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området</p><p>vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar,</p><p>lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste</p><p>uppnå regleringar och policyer.</p>

Redan i början av 1970-talet publicerades den första artikeln som menade att miljön skulle bli ett ”vinnande koncept” för företag inom en snar framtid. Idag kan vi se att miljödebatten sätter djupa spår i vårt konsumtionsmönster. När företagare väljer att inrikta sig på miljön kliver entreprenören in i bilden och identifierar och upptäcker möjligheter på marknaden. Fram till nyligen har forskningen inom miljöområdet bara fokuserat på hur man ska uppnå en hållbar utveckling, och det är först på senare år som forskare har börjat utforska entreprenörer inom området. Hittills har forskningen även fokuserat på etablerade entreprenörer och inte på dem som befinner sig vid initieringen och utvecklandet av sitt företag, så kallade entreprenörer i vardande. Om större fokus läggs på varför de väljer miljöinriktat företagande kan man också försöka förstå hur man ska gå tillväga för att stimulera och uppmuntra denna typ av företagande. Utifrån denna bakgrund har vi utgått från följande problemformulering: ”Varför väljer entreprenörer i vardande att inrikta sig på miljömedvetet företagande?” Studien formades utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med en växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. Undersökningens empiriska material bygger på sex intervjuer med entreprenörer som är i startfasen eller utvecklingsfasen av miljöinriktade konsultföretag. Vår förhoppning med uppsatsen är att öka förståelsen för problemet. Den teoretiska referensramen syftar till att ge läsaren en bra grund att stå på inom entreprenörskap samt visa olika motiv och drivkrafter för entreprenörer med miljöinriktning, så kallade ekoprenörer. Analysen syftar till att diskutera och reflektera över den empiriska studien för att upptäcka nya kunskaper och utveckla befintlig teori. Studien visar att respondenternas åsikter om miljö och hållbar utveckling är en bidragande orsak till att entreprenörer i vardande väljer ett miljömedvetet företagande. Detta avspeglar sig också i deras ekonomiska intressen som befinner sig på den nivån att de endast vill gå runt med företaget. Respondenterna visade sig ha varit verksamma inom en likartad verksamhet inom miljö och hållbar utveckling innan initieringen av företaget. Detta bidrog till en hög kompetens och stort nätverk inom området vilket bidragit till kunskap om kunder och efterfrågan. Studien observerar att regleringar, lagar och förordningar styr verksamheten på ett indirekt sätt då deras kunder är de som måste uppnå regleringar och policyer.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.

This thesis explores the relationship between Emotional Intelligence and Entrepreneurial Passion. It specifically does this by attempting to find a correlation between the varying competencies of Emotional Intelligence and the consciously accessible, Intense positive feelings for Entrepreneurial Passion for Developing, Founding and Inventing. In this study, survey data was used to investigate the above correlation among a group of 66 entrepreneurs in a Stockholm tech-based start-up/co-working hub setting. This was completed through the quantitative analytical statistical method of Spearman correlation and other methods. Through a theoretical framework utilizing self-regulation theory, the author found that there is a positive, statistically significant correlation between Emotional Intelligence and the consciously accessible, Intense positive feelings of Entrepreneurial Passion and their three domains (Founding, Developing and Inventing). Theoretical and entrepreneurial implications and further suggestions for future research conclude the thesis. / Denna uppsats undersöker förhållandet mellan Känslans intelligens och entreprenörspassion. Den gör det specifikt genom att försöka hitta en korrelation mellan de olika kompetenserna i Känslans intelligens och de medvetet tillgängliga, intensiva positiva känslorna för entreprenörspassion för att utveckla, grunda och uppfinna. I denna studie användes undersökningsdata för att undersöka ovanstående korrelation mellan en grupp av 66 företagare i en Stockholm-baserad teknik för start-up / co-working hub. Detta genomfördes med en kvantitativt statistisk analys och applikation av metoden för Spearman-korrelation och andra metoder. Genom ett teoretiskt ramverk som använder självregleringsteori fann författaren att det fanns en positiv, statistiskt signifikant korrelation mellan Känslans intelligens och de medvetet tillgängliga, intensiva positiva känslorna av entreprenörspassion och deras tre domäner (grunda, utveckla och uppfinna). Avhandlingen avslutas med entreprenörs implikationer såväl som teoretiska sådana samt ytterligare förslag för framtida forskning. / Tässä opinnäytetyössä tutkitaan tunneälyn ja yrittäjän intohimon suhdetta. Erityisesti pyritään löytämään korrelaatio vaihtelevien tunneälytaitojen ja tietoisesti saavutettavien intensiivisten positiivisten tunteiden välillä, yrittäjän intohimon suuntautuessa kehittämiseen, yrityksen perustamiseen tai keksimiseen. Tässä tutkimuksessa kyselydataa käytettiin selvittämään em. korrelaatiota 66 tukholmalaisen tekniikkapohjaisen start-up/alan keskittymän asetelmassa. Tämä tehtiin valmiiksi Spearmanin korrelaation kvantitatiivisen analyyttisen tilastollisen menetelmän ja muiden menetelmien avulla. Itsesäätelyteoriaa hyödyntävän teoreettisen viitekehyksen avulla tekijä löysi positiivisen, tilastollisesti merkittävän korrelaation tunneälyn ja tietoisesti saavutettavien intensiivisten positiivisten yrittäjän intohimon tunteiden ja niiden kolmen lajin (yrityksen perustaminen, kehittäminen ja keksiminen) välillä. Opinnäytetyön päättävät teoreettiset ja yrittäjyydelliset päätelmät ja edelleen ehdotukset tulevaisuuden tutkimukselle. / Esta tesis analiza la relación entre la inteligencia emocional y la pasión emprendedora. Concretamente, lo hace al intentar encontrar una correlación entre las diversas competencias de la inteligencia emocional y los sentimientos positivos intensos y accesibles conscientemente de la pasión empresarial para desarrollar, crear e inventar. En este estudio, los datos de la encuesta se han utilizado para investigar la correlación anterior en un grupo de 66 emprendedores en un entorno de centro de trabajo cooperativo o de ''start-up'' basado en tecnología de Estocolmo. Este estudio se finalizó a través del método estadístico analítico cuantitativo de correlación de Spearman y otros métodos. A través de un marco teórico que utiliza la teoría de la autorregulación, el autor halló una correlación positiva y estadísticamente significativa entre la Inteligencia Emocional y los sentimientos intensos positivos y accesibles conscientemente de la Pasión Empresarial y sus tres ámbitos (Fundar, Desarrollar e Inventar). La tesis concluye con las implicaciones teóricas y de emprendedores y otras sugerencias para futuras investigaciones.