Smärta relaterat till cancer är ett mycket vanligt problem som påverkar både patienten och sjuksköterskan. För att effektivt kunna hjälpa patienter att lindra deras cancersmärta så behöver sjuksköterskan ha goda kunskaper och erfarenheter av att hantera denna typ av smärta. I förevarande litteraturöversikt har kunskaper och attityder kring hanteringen av cancersmärta hos sjuksköterskor undersökts. Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med cancersmärta. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav 4 var kvalitativa och 8 var kvantitativa. Resultatet visade att kunskapsbrister fanns inom smärthantering, bedömning av smärta med smärtbedömningskalor samt inom läkemedelshantering. Det fanns även känslor av otillräcklighet hos sjuksköterskorna som fick dem att känna känslor av maktlöshet och frustration. Vidare diskuteras kunskapsproblem inom hanteringen av cancersmärta som funnits under flera år samt vad som behövs implementeras i vården för att den ska bli bättre.

Bakgrund: Blodburen smitta är ett samhällsproblem utifrån den statistik som finns idag och förekommer världen över. I denna litteraturstudie begränsas blodsmitta till HIV men hepatit B- och C belyses i bakgrunden. Patienter med blodburen smitta vårdas bland annat av omvårdnadspersonal. Som ansvarig sjuksköterska betyder det att man arbetar utifrån de sex kärnkompetenserna för att kunna tillgodose patienten med bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att uppmärksamma sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med HIV. Metod: En litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade ett resultat som gav följande huvudkategorier: sjuksköterskans rädsla, sjuksköterskans inställning till vård av patienter med blodsmitta och sjuksköterskans utmaningar i vårdandet. Under huvudkategorierna tillkom det sju underkategorier. Resultatet visar att fördomar förekommer hos sjuksköterskor mot patienter med blodburen smitta. Rädsla, okunskap och negativ inställning var anledningarna till fördomar. Konklusion: Utifrån studierna visade det sig att många sjuksköterskors delade samma inställning om att alla patienter skulle få bra och lika vård. Utifrån kunskapsnivå, material, resurs och attityd framkom olika erfarenheter av att vårda patienter med HIV. De sjuksköterskor som hade sämre erfarenhet saknade material och resurser samt kunskap om sjukdomen.

Förlossningsvården i Sverige har under de senaste åren centraliseras, vilket medfört längre transporter för gravida kvinnor att färdas till förlossningsklinik. Tidigare forskning visar att långa avstånd till förlossningskliniker är en vanlig bakomliggande orsak till prehospitala förlossningar. I takt med att centralisering av hälso- och sjukvården ökar förväntas fler kvinnor föda prehospitalt. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av vårdandet i samband med prehospitala förlossningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där tio intervjuer med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor har genomförts. Resultatet presenteras med en huvudkategori, tre generiska kategorier och totalt elva subkategorier. Huvudkategorin är; Ambulanssjuksköterskans erfarenhet av uppdrag med prehospital förlossning kan förstås som en skräckblandad förtjusning som kräver extraordinär kontroll. Det framkommer att ambulanssjuksköterskan upplever en känslomässig ambivalens vid prehospitala förlossningar, att larm om pågående förlossning skapar stress, samt att förberedelsen inför en prehospital förlossning är av stor vikt. För att ambulanssjuksköterskan ska kunna uppleva en större trygghet vid larm om pågående förlossning krävs mer utbildning, en utbildningsform som beskrivs som mycket positiv är praktisk övning eller hospitering där det finns möjlighet att öva på vårdandet vid förlossningar tillsammans med en barnmorska.

Bakgrund: Ovarialcancer är den cancersjukdom med högst dödlighet inom gynekologisk cancer och omkring 700 kvinnor i Sverige får diagnosen varje år. Femårsöverlevnaden är cirka 50% och sjukdomen upptäcks vanligtvis i ett sent skede. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av att någon gång i livet levt med en ovarialcancerdiagnos.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Analys utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och 12 subteman. Temana var: ‘När livet får en kraftig vändning’, ‘Att överleva i stunden’, ‘Att simma i stormiga eller lugna vatten och ‘Som att ta sig över en myr’.  Konklusion: Att drabbas av ovarialcancer är en omvälvande upplevelse och känslan av oro är dagligen närvarande. Till följd av abrupt livsförändring och dyster överlevnadsprognos är det viktigt att som sjuksköterska vara en god lyssnare samt att utföra empatisk och personcentrerad omvårdnad vilket kan bidra till ett förbättrat välmående hos denna patientgrupp.

Introduktion/bakgrund: Palliativ vård är en grundläggande vårdform som utförs av sjuksköterskor inom alla sjukvårdsområden. Den palliativa vården ska omfatta alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Sjuksköterskan har ett ansvar för både den döende patienten samt dennes närstående.  Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter vid omvårdnad av patienter och närstående inom palliativ vård.  Metod: Litteraturstudien gjordes enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna granskades enligt guide to an overall critique of a qualitative research report (Polit & Beck 2017). Efter granskning återstod 11 stycken kvalitativa artiklar som analyserades för att hitta likheter och skillnader. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i sex teman: Sjuksköterskans omvårdnad av palliativa patienter och närstående, sjuksköterskans omvårdnadserfarenhet - en nyckel till kommunikation och relation, palliativ omvårdnad väcker tankar hos sjuksköterskan om sin egen dödlighet, etiska och moraliska dilemman, palliativ vård i olika vårdmiljöer och behov av samtalsstöd.  Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar inom palliativ vård upplever ett personligt och känslomässigt engagemang i omvårdnaden. Sjuksköterskorna som arbetar med palliativ vård upplever arbetet som energikrävande, men samtidigt givande och utvecklande.

Syftet med detta arbete är att ta del av några förskollärares syn på den pedagogiska planeringen för barns lärande och utveckling. Teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat förskollärare. Resultatet av studien visade att läroplanen är en viktig del av förskollärarnas planering och tillvägagångssätt. Resultatet visade också att förskollärare tycker att det lustfyllda lärandet är viktigt och att barns delaktighet och intresse bör finnas med i planeringen samt att samverkan mellan arbetskollegor och föräldrar är ett viktigt för att utveckla barns lärande. Slutsatsen är att förskollärare framhåller vikten av flexibilitet i sina planeringar samt vikten av reflektion före-, under- och efter sin planerin

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett den mest förekommande vårdskadan. Den mest effektiva metoden för att motverka VRI är tillämpningen av handhygien och övriga hygienrutiner. I Sverige finns konkreta riktlinjer på handhygienrutiner oavsett vårdenhet och trots det förekommer ändå VRI. VRI är ett globalt problem och påverkar patientsäkerheten samt ökar risken för smitta bland sjuksköterskor. Sjuksköterskors följsamhet i handhygienrutiner påverkas av flera faktorer som tas upp i denna studie. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av handhygien och VRI inom olika vårdenheter. Metod: Denna litteraturstudie genomfördes med kvantitativa, kvalitativa samt mixad-metod artiklar. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som hittades i PubMed och CINAHL. Innehållsanalys tillämpades i dataanalysen. Resultat: Två huvudtema valdes.  Första teman är “Sjuksköterskans följsamhet” som har subteman “Kunskaper om handhygien” och “Sjuksköterskors personliga uppfattning påverkar det infektionsförebyggande arbetet”. Andra temat är “Organisatoriska utmaningar” med subteman “Tillgång till material” och “Bristande struktur i ledning”. Slutsats: Följsamheten av handhygienrutiner påverkas av kunskapen och personliga uppfattningar inom ämnet men även organisatoriska faktorer såsom tillgång till material och bristande struktur i ledningen. Sjuksköterskor med mindre erfarenhet har lägre medvetenhetsgrad inom ämnet men kontinuerlig utbildning bör erbjudas till alla sjuksköterskor.

Introduction: Hypothermia emerges under surgery when the patient is exposed against thecold and is anesthetic treatment, where their is not functioning properly. Complications canarise due to hypothermia, in worst case scenario the patient dies. It is important för alloperating theatre professions to know the preventive methods and how to remedyhypothermia. Aim: The aim of the study is to describe what experiences the operatingtheathre team have about hypothermia during the perioperative care. Method: Qualitativeinterview study with inductive approach. A total of 16 operating theatre personnel ofdifferent professions were interviewed. The interviews were analyzed with qualitativecontent analysis. Result: The result is built up using two main categoires, hypothermia is aproblem and to successful prevent hypothermia. Of these main categories, six subcategorieswere designed. Conclusion: The fact that hypothermia still occurred at the surgery wasseen as a problem and suffering for the patients. Adherence to guidelines regardinghypothermia was essential to avoid patients being affected. There was disagreement aboutcertain preventive measures. Possessing knowledge and experience was successful inpreventing hypothermia, while a lack of knowledge and experience contributed to increasedrisks of patients being affected.

Bakgrund: Ett av sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde är att fatta beslut som ger individer möjlighet till att förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa. Sjukvårdsrådgivning är en del av sjuksköterskans och distriktssköterskans arbete och utförs både via telefon och inom e-hälsa. E-hälsa innebär att använda digitala verktyg för att uppnå och bibehålla hälsa. Tydlig och korrekt kommunikation är viktigt för att uppnå en säker hälso- och sjukvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med rådgivning via telefon och e-hälsa.Metod: Systematiskt genomförd litteraturstudie med kvalitativ syntes. Totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultat: Tre övergripande kategorier framkom: Sjuksköterskornas upplevda arbetssituation, Sjuksköterskornas erfarenhet av kommunikation och Sjuksköterskornas stöd och behov för arbetet. Arbetet präglades av ökad arbetsbelastning, tidsbrist, känslor av stress och oro. Olika strategier och hinder i kommunikationen med vårdsökande framkom som avgörande för interaktionen. Resultatet belyser också sjuksköterskans och distriktssköterskans behov av stöd i olika former samt reflektion med kollegor. Slutsats: Rådgivning via telefon och e-hälsa har visat sig frambringa olika slags känslor. Allt från ökad arbetsbelastning med upplevelser av stress, oro och tidsbrist till att sträva efter en felfri interaktion genom god kommunikation med vårdsökande. Stöd och feedback från verksamheten var uppskattat samtidigt som kontinuerlig utbildning och utveckling inom rådgivning var önskat. Denna studies resultat kan bidra till att sjuksköterskornas och distriktsköterskornas arbetssituation uppmärksammas, vilket i sig kan leda till en förändring och förbättring av arbetsmiljön samt arbetstillfredsställelse

Introduktion/Bakgrund: Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken och tredje största orsaken till funktionshinder i världen och i Sverige insjuknar över 25 000 människor varje år. Egenvård en vanlig företeelse i återhämtningen efter stroke och det är sjuksköterskans roll att ge patienten de verktyg som behövs för att egenvården ska kunna utföras på ett patientsäkert och personcentrerat sätt. Egenvård är att hantera sjukdom och bibehålla hälsa och inkluderar hygien, kost, livsstil, miljö- och socioekonomiska faktorer samt läkemedelshantering och grundar sig i autonomi och personligt ansvar. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av att hantera egenvård efter att ha genomgått stroke. Metod: Denna litteraturstudie har ett deduktivt förhållningssätt med patientperspektiv och är utformad utifrån Polit & Beck’s nio-stegsmodell. Inklusionskriterier var studier gjorda på patienter som haft en stroke, var över 18 år och utförde egenvård. Resultatet baseras på tio artiklar som söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet presenteras i kategorier som utgår från Orems egenvårdsteori: Tillhandahålla en utvecklande miljö, Stöd och vägledning och Undervisning. Slutsats: Litteraturstudien belyser patienters erfarenheter av att hantera egenvård efter stroke. Resultaten visar vikten av personcentrerad information, stöd från närstående och vårdpersonal och att ha positiva karaktärsdrag för att hantera egenvård.