BakgrundSepsis är ett sjukdomstillstånd med hög mortalitet som drabbar miljontals människor varje år. Sjuksköterskan har i sitt patientnära arbete en betydande roll i upptäckten och omvårdnaden av sepsis. Tidigare forskning visar på svårigheter att identifiera sepsis i tid och vilken betydelse tidiga åtgärder har för patienters chanser till överlevnad. Därför har sjuksköterskans en stor utmaning i omvårdnaden av patienter med sepsis. SyfteStudiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden vid sepsis hos vuxna patienter. MetodArbetet är en litteraturöversikt med 10 vetenskapliga originalartiklar, varav 4 var kvalitativa, 5 kvantitativa och 1 mixad metod. Sökbaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  ResultatTre teman identifierades: Organisation och resurser, Kommunikation och Värdet av erfarenhet och kunskap. SlutsatsUtbildning i omhändertagandet av sepsis ge mer kunskap som behöver kontinuerlig fördjupning i praktiken. Kommunikationen inom vården behöver förbättras, samt underlättas med användningen av standardiserade kommunikationsverktyg. Stress är ett hinder för effektiv kommunikation i vården. Sjuksköterskan behöver ha en trygghet i sig själv samt mer stöd från organisationen och resurser för att kunna ge en säkrare vård med bibehållet engagemang och medlidande för patienterna.

I min undersökning om fiberriktning har jag utifrån ett fenomenografisk perspektiv samlat erfarenheterna kring detta under görandet av fyra slöjdföremål i materialet lindträ. Mitt syfte har varit att undersöka aspekter av kunnandet kring träets egenskaper i förhållande till fenomenet fiberriktning och ringa in kritiska aspekter som kan uppstå i föremålen. I ett vidare analysarbete av empirin (dagbok och fotografi) har jag gjort 11 visuella gestaltningar i trä av det jag funnit varit avgörande moment i fiberriktningen. Efter ett samtal med två slöjdlärare har jag i ett utfallsrum ringat in vilka kritiska aspekter som jag funnit är nödvändiga för att förstå dessa avgörande moment i trämaterialet. I resultatet av detta har jag funnit att jag kan peka på lösningar för att kringgå problem kring negativa konsekvenser i fiberriktningen, att fibrerna spricker, som finns enligt mina och delvis andras gjorda erfarenheter. I utfallsrummet sammanfattas den praktiska processen i min undersökning och syftar till att synliggöra kritiska aspekter man kan identifiera i görandet av slöjdföremål i lindträ.

Bakgrund: Intimt partnervåld (IPV) är ett stort globalt hälsoproblem och forskning visar att 30 procent av alla kvinnor över 15 år har fått utstå våld från en manlig partner. Våldsutsatta kvinnor har någon gång i livet kontakt med hälso-och sjukvården som då kan ha en avgörande roll att erbjuda stödinsatser. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av mötet med kvinnor som upplevt intimt partnervåld. Metod: Denna studie är en deskriptiv litteraturstudie. Insamling av data skedde via sökdatabasen PubMed och Cinahl. Tematisk dataanalys användes för att analysera 11 artiklar med kvalitativ ansats.  Huvudresultat: 11 vetenskapliga artiklar som representerar sjuksköterskor från sju länder och deras erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor sammanfattar resultatet. Tre huvudteman sammanfattade resultatet: Hinder sjuksköterskan stöter på i mötet med kvinnor som upplevt intimt partnervåld, när sjuksköterskan misstänker och screenar för IPV och känslor och utmaningar sjuksköterskorna upplever vid bekräftelse av IPV. Olika hinder för att ta upp frågan IPV är återkommande i många av artiklarna som valdes ut så som tidsbrist, brist på utbildning och kunskap. Att implementera verktyg för screening underlättar sjuksköterskornas arbete, dock finner sjuksköterskor det svårt att inte bli känslomässigt berörd av mötet med våldsutsatta kvinnor.  Slutsats: Att utbilda om IPV och att implementera screeningsverktyg och tydliga rutiner hjälper sjuksköterskor att bemöta våldsutsatta kvinnor, ge trygghet och att arbeta mer tidseffektivt. Det är viktigt för sjuksköterskor att bearbeta sina känslor som uppstår i mötet med våldsutsatta kvinnor för att inte bli för personligt engagerad.

Bakgrund Postoperativ smärtbedömning är visad vara bristande, trots att antalet genomförda operationer ökar i hela världen. Otillräcklig eller utebliven smärthantering kan leda till komplikationer som lunginflammation och atelektaser. Komplikationerna kan i sin tur leda till ökad vårdtid för patienter.  Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter gällande smärtbedömning hos patienter inom den postoperativa slutenvården.  Metod Litteraturstudien var baserad på 12 vetenskapliga studier. Artikelsökningar är gjorda i databaserna PubMed, Medline och CINAHL. Analysen genomfördes enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat Ur analysen framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var: smärtbedömningen kan genomföras med olika metoder, smärtbedömningen utgår från patienten, smärtbedömningen påverkas av utföraren. Resultatet visade på variationer gällande sjuksköterskans smärtbedömning. Det framkom att olika metoder användes samt att personliga erfarenheter och åsikter påverkade smärtbedömningen. Konklusion Sjuksköterskornas erfarenheter visar att den postoperativa smärtbedömningen påverkas av olika faktorer. Variationer i sjuksköterskans arbetssätt har synliggjorts och mer utbildning krävs för att förbättra arbetet. Mer forskning inom evidensbaserad smärtbedömning och patienters perspektiv behövs.

Bakgrund: Sverige har idag en nollvision mot suicid, däremot redovisas att minskningen av suicid har avstannat under 2000-talet. Varje år dör 700 000 människor världen över till följd av suicid, vilket beskrivs som ett folkhälsoproblem. Studier visar att omkring 80 procent av de som fullbordat suicid har varit i kontakt med primärvården under det föregående året. Förebyggandet av suicid är en del av sjuksköterskans arbete, vilket innefattar att identifiera patienter med suicidrisk.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att identifiera patienter med suicidrisk inom primärvården.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning. För analys av datamaterialet tillämpades integrerad innehållsanalys.Resultatet: Sjuksköterskorna beskrev bristande utbildning för att identifiera patienter med suicidrisk inom primärvård. Osäkerhet i mötet med en suicidnära patient påverkade sjuksköterskorna till en avhållsamhet i det suicidpreventiva arbetet. Trots det förekom en positiv inställning bland sjuksköterskorna angående deras möjligheter att bedöma suicidrisk. Välfungerande teamarbete beskrevs av sjuksköterskorna som underlättande för det suicidpreventiva arbetet.Slutsats: Genom att erbjuda sjuksköterskor utökad utbildning och tydligare riktlinjer för suicidprevention kan svårigheter för att identifiera patienter med suicidrisk minska. Normer kring psykisk ohälsa kan påverka patientens redogörelse och utgöra hinder för sjuksköterskan att kunna identifiera suicidnära patienter.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som leder till döden om det inte behandlas omedelbart. 2022 rapporterades 897 lyckade återupplivningsförsök i Sverige. Sjuksköterskor ska ge adekvat vård och arbeta utifrån personcentrerat förhållningssätt. Både svenska och europeiska riktlinjer säger att närstående ska få möjligheten att närvara under HLR då det kan gynna närståendes sorgeprocess, likväl är det inte vedertaget kliniskt Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att utföra HLR i närståendes närvaro Metod: Litteraturstudie har fritt följt Roséns (2017) design under granskningen. Granskning av de sju inkluderade artiklarnas lämplighet utgick från Forsberg & Wengströms (2016) granskningsmallar. Resultat: Resultatet indikerar att det är sjuksköterskors yrkeserfarenhet som ligger till grund för deras inställning till att låta närstående närvara under HLR. Sjuksköterskornas erfarenhet var att de upplevde sig tudelade inför den komplexa situationen. En välvilja att låta närstående närvara samtidigt som det kan ge ökad stress och känsla av övervakande för sjuksköterskorna Slutsats: Det är en komplex situation för sjuksköterskor, närståendes närvaro väcker emotionella känslor samtidigt som sjuksköterskornas måste fokusera på utförandet av HLR. Närståendes emotionella yttringar och låg erfarenhet är komponenter som kan leda till en försämrad HLR. En person som tar hand om närstående under HLR är en nödvändighet för att sjuksköterskor ska kunna fokusera på HLR utan bekostnad på den familjecentrerade vården. Yrkeserfarenhet samt utbildning tenderar underlätta för sjuksköterskorna att inkludera närstående att närvara under HLR

Introduktion: Patienter på en intensivvårdsavdelning är kritiskt sjuka och att ta hand om dessa patienter anses komplext. Intensivvårdssjuksköterskor behöver därför ha god patientsäker kommunikation för att information inte ska missas eller feltolkas. Överlämning av en kritiskt sjuk patient är en sårbar punkt och kan involvera höga patientsäkerhetsrisker som utebliven eller felaktig vård. Intensivvårdssjuksköterskor behöver därför upprätthålla god patientsäkerhet vid överrapportering trots att de ibland utsätts för hög arbetsbelastning eller stress. Genom den framtagna teoretiska referensramen Crew Resource Management (CRM) beskrivs säkerhetsaspekter gällande patientsäkerhet vid rapportering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsrisker kring överrapportering från intensivvårdsavdelning. Metod: Integrativ litteraturstudie med deduktiv ansats utifrån Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo och resulterade i sex vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat: Utifrån de sex inkluderade artiklarna samanställdes resultatet utifrån Crew Resource Management (CRM) referensram och resulterade i tre huvudteman vilket var Mänskliga faktorer, Kommunikationsbrister och ineffektivt teamarbete. Konklusion:  Överrapportering har visat sig vara en komplex uppgift med risk gällande patientsäkerheten. Genom CRM teoretiska referensram kan mänskliga faktorer, kommunikationsbrister och ineffektivt teamarbete påverka säkerheten negativt. Genom användande av kommunikationsverktyg och förståelse för varandra kan säkerheten förbättras och minska risken för att information missas.

Bakgrund: Varje dag insjuknar 160 personer i cancer i Sverige. Cancer är när celler delar sig okontrollerbart i kroppen och ändrar kroppens normala cellfunktion. Personer som tar emot ett cancerbesked kan reagera beroende på tidigare erfarenheter. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om hur patienter reagerar på sådana besked för att ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att få ett cancerbesked. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: I resultatet framkom Tre kategorier (1) Reaktioner på cancerbeskedet med underkategorier: vanliga reaktioner och oro över kroppsliga förändringar (2) Miljö och kommunikation (3) Behov av stöd med underkategorier: hälso- och sjukvårdspersonalens betydelse och anhörigas närvaro. Konklusion: Nydiagnostiserade patienter med cancer upplevde starka reaktioner såsom, rädsla, oro och förnekelse. Patienterna var oroliga över hur deras kroppar skulle förändras efter behandlingar. De beskrev även hur viktigt det var att få stöd från anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal för att klara av beskedet. / Background: Every day 160 people are diagnosed with cancer in Sweden. Cancer is when cells divide uncontrollably in the body and change the body's normal cellular function. People who receive a cancer diagnosis may react depending on their previous experiences. Therefore, it is important for nurses to be aware of how patients react to such messages in order to provide good nursing care. Aim: The aim was to highlight adult patients' experiences of receiving a cancer diagnosis. Method: A general literature study based on ten original qualitative articles. Results: Three categories emerged (1) Reactions to the cancer diagnosis with subcategories: common reactions and concern about bodily changes (2) Environment and communication (3) Need for support with subcategories: the importance of health care professionals and the presence of relatives. Conclusion: Newly diagnosed patients with cancer experienced strong reactions such as fear, anxiety and denial. Patients were worried about how their bodies would change after treatments. They also described how important it was to get support from family members and health professionals to cope with the news.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter olika personer med olika förutsättningar i vården.Patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kräver andra verktyg i sinomvårdnad och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap att möta dem. Syfte: Måletmed litteraturstudien var att beskriva kunskap och erfarenheter hos sjuksköterskor iomvårdnaden av personer med NPF. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med en tematiskanalys av tio artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor med längrearbetslivserfarenhet hade bättre kunskaper i vårdandet av patienter med NPF.Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskaper kunde vara begränsade och att de själva vartvungna att hitta metoder och strategier för att vårda personer med NPF.Kommunikationen var avgörande för ett gott bemötande och sjuksköterskor beskrevviss problematik med muntlig information och kände att den behövde kompletteras medbilder, gester eller genom korta meningar.Slutsats: Det fanns kunskapsluckor för grundutbildade sjuksköterskor när det gälldeomvårdnaden av personer med NPF. Sjuksköterskorna ansåg sig själva sakna generellariktlinjer för omvårdnaden och de fick använda sig av olika, egenskapade strategier föratt kunna ge en god vård.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att skapandet av den tillitsfulla vårdande relationen bör vara en central del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, där det även framgår att personer som varit i behov av vård beskriver hur viktig de upplever känslan av respekt, tillit och förtroende i mötet med vården. Avsaknad av tillit riskerar att ge stora konsekvenser för personens benägenhet att fortsätta söka eller ta emot vård, vilket i förlängningen kan leda till ökad psykisk ohälsa. Psykiatriska akutmottagningen för vuxna utgör för många personer den första kontakten med den psykiatriska vården, vilket gör det viktigt att sjuksköterskan i denna kontext har förmåga att skapa förutsättningar för tillit i mötet.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att skapa tillit i mötet med personer som söker vård vid psykiatrisk akutmottagning för vuxna. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom nio semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Tillit kan skapas när individens behov tillgodoses, Att vara medveten om vad som förmedlas, Att möta personen i en komplex vårdkontext och Omständigheter som påverkar skapandet av tillit. Slutsats: Skapande av tillit är en viktig hörnsten i omvårdnadsarbetet för sjuksköterskor på en vuxenpsykiatrisk akutmottagning. Även om mötena är korta upplevs det finnas potential för att kunna skapa tillit, men en medvetenhet om vad som då krävs är en förutsättning. Sjuksköterskors erfarenheter är att trygghetsskapande är en viktig del, att utstråla öppenhet och att vara lyhörd för patientens individuella behov. Deltagarna ansåg att en organisation som prioriterar att tillgodose adekvat med tid och personalresurser möjliggör skapandet av tillitsfulla möten.