I den palliativa vården möter sjuksköterskor patienter som upplever smärta. Att som sjuksköterska förstå att smärtan är mångdimensionell och innefattar patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga uppfattning är till stor hjälp för att nå lindring. Fortfarande finns det kunskapsluckor och ett behov av utbildning inom området. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med mångdimensionell smärta i det palliativa skedet. Metoden är en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar som svarar upp till syftet granskats och analyserats enligt Axelssons analysmetod. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever samtalet som en grund till att bygga goda relationer med såväl patient som närstående. Det visar sig vara komplicerat att skilja på smärtans dimensioner då de hänger samman och påverkar varandra. Sjuksköterskor har en svår uppgift i att identifiera vilken typ av smärta som patienten uttrycker. Behovet av både grundkunskap och fortsatt utbildning inom palliativ vård efterfrågas. Också ökad kunskap i hur sjuksköterskor kan hantera de svåra samtal som oundvikligen uppstår i vårdandet av den döende patienten.

Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

Sårvård är central omvårdnadsuppgift i sjuksköterskans profession som kräverspecifika kunskaper, förberedelser och tidsplanering vilket innebär behov av en radolika resurser men även kostnader för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskanskunskap gällande prevention och sårvårdsbehandling utgör grunden förevidensbaserad sårvård med patientens personliga behov i fokus. Syftet var att belysasjuksköterskors erfarenheter av sårvård, och genomfördes som en systematisklitteraturstudie där resultatet utgjordes av åtta kvalitativa och två kvantitativavetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fyra teman som belyser sjuksköterskorserfarenheter av sårvård; utmaningar; helhetssyn i sårvård; behov av kunskap ochbetydelsen av stöd. Konklusionen påvisar vikten av att se på patienten som har behovav sårvård ur ett helhetsperspektiv. Det handlar inte enbart om att behandla självasåret utan bemötandet utifrån helhetssyn, att se personen i den aktuellaomvårdnadssituationen. Studien belyser även vikten av teamarbete och ett gottsamarbete mellan olika professioner i sjukvården, vilket leder till att kontinuitetuppnås. Slutligen behövs det kontinuerlig sårvårdsutbildning till sjuksköterskor inomklinisk verksamhet men även fortsatt forskning som lyfter tillämplig avevidensbaserad prevention av sår samt effektstudier av sårbehandling. / Wound care is a central task of the nursing profession that requires specificknowledge, preparation and planning which means the needs of a variety of resources,but also the costs of health care. The nurse's knowledge regarding wound treatment,care, and prevention is the basis for evidence-based wound care with the patient'spersonal needs in mind. The aim was to highlight nurses' experiences of wound care,and carried out a systematic literature where the result had eight qualitative and twoquantitative scientific articles. The results revealed four themes that highlight nurses'experiences of wound care; challenges; holistic approach to wound care; need forknowledge and the importance of support. The conclusion demonstrates theimportance of ensuring the patient is in need of wound care from a holisticperspective. It is not just about treating the wound without seeing the human being inits entirety, and to respond to the patient in the current nursing situation. The studyalso highlights the importance of team work and good cooperation between differentprofessionals in health care, which leads to continuity, is achieved. Finally, we needcontinuous wound care training for nurses in clinical practice but also continuedresearch that highlights relevant evidence-based prevention of ulcers and efficacystudies of wound healing.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10–15 procent av alla fertila kvinnor. De vanligaste symtomen är bäckensmärta, menssmärta, samlagssmärta, kraftiga blödningar, infertilitet, förstoppning och diarré. Då symtomen oftast är diffusa och kunskapen om endometrios inom sjukvården är bristfällig tar det mellan 8–11 år från det att kvinnan sökt vård för sin smärta till att diagnosen är fastställd. Syftet med studien var att beskriva livslidande hos kvinnor med endometrios. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie, vilket ger en djupare förståelse och en mer heltäckande bild av ett visst fenomen. Kvinnorna beskrev sitt livslidande genom att det är bristande förståelse och kunskap om sjukdomen. Detta upplevde de särskilt ifrån vården, familj, vänner, kollegor och partners. Kvinnornas livssituation och fysiska funktioner var begränsade på grund av sjukdomen, detta påverkade det dagliga livet. Utanförskapet var framträdande och att fungera i ett socialt sammanhang var svårt vilket blev till ett livslidande. Det innebar också ett livslidande att leva med ovisshet och oro inför framtiden, där det största bekymret handlade om svårigheter med att bli gravid och att få behålla barnet. En slutsats var att distriktsköterskor bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor med endometrios och tro på deras sjukdomsupplevelser. Mer forskning behövs för att belysa livslidandet hos kvinnor med endometrios och därmed öka kunskapen om hur distriktsköterskor kan bemöta dessa kvinnor. / Endometriosis is a chronic disease that affects 10-15 percent of all women of childbearing potential. The most common symptoms are pelvic pain, menstrual pain, intercourse pain, heavy bleeding, infertility, constipation, and diarrhea. Where symptoms are often diffuse and the knowledge of endometriosis in health care is poor, it takes between 8-11 years from the woman sought treatment for their pain at diagnosis is confirmed. The aim of the study was to describe life-suffering in women with endometriosis. The study was conducted as an integrative literature review, which provides a deeper understanding and a more complete picture of a phenomenon. The women described their life-suffering by it´s lack of understanding and knowledge about the disease. They experienced it particularly from the health care, family, friends, colleagues, and partners. Women's lives and physical functions were limited because of the disease, which affected the daily life. Many women experienced exclusion, having a social life was difficult which lead to a life-suffering. To live with uncertainty and anxiety about the future was also life-suffering, where the main concern was about the difficulties in becoming pregnant and to keep the baby. One conclusion was that district nurses should be better able to pay attention to women with endometriosis and belief in their illness experiences. More research is needed to elucidate the life-suffering of women with endometriosis and thereby improve knowledge about how district nurses best can meet these women.

Bakgrund: Döden är något de flesta sjuksköterskor troligtvis möter under sin yrkeskarriär och att vårda döende patienter innebär att tillgodose patienten och anhörigas behov. Denna vård skapar många känslor och svårigheter som sjuksköterskan måste handskas med. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda döende patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie där resultatet av nio kvalitativa studier granskades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. Använda databaser för sökningarna var Scopus, CINAHL och PubMed. Resultat: Litteraturstudien visar sjuksköterskornas strävan efter att tillgodose patientens behov och välbefinnande. Sjuksköterskornas roll i mötet med patient och anhöriga samt bristande förutsättningarna som upplevdes beskrivs. Sjuksköterskorna beskriver hur de blir känslomässigt påverkade samt behovet och användandet av resurser för att klara av att vårda döende patienter.Konklusion: Att vårda och sträva efter att eliminera lidande för patient och anhöriga kan skapa ett lidande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna beskriver ett behov av hanteringsstrategier och stöd i sitt eget lidande för att kunna känna medlidande. Vården beskrivs även som givande och bör bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där personen ses som en partner.

Studien undersöker vad som motiverar serieförvärvare och hur organisationers erfarenhet påverkar motiv. Vi visar att serieförvärvare primärt motiveras av att uppnå en operationell synergi, via intäktsökningar eller kostnadsminskningar, vilket i olika grad kan beskrivas i termer av ett förvärvsprogram. Genom ett kvalitativt närmande har fem noterade svenska serieförvärvares förvärv gjorda de senaste tre åren undersökts. Via analys av pressmeddelanden och genom semistrukturerade intervjuer finner vi att serieförvärvare upplever att de blir bättre på att värdera potentiella förvärv om dessa baseras på liknande synergistiska logik som tidigare använts. Detta djupgående förhållningsätt ökar förståelsen för varför företag förvärvar och hur förvärv kan användas för att skapa värde.

En stor utmaning för hälso- och sjukvården är att på bästa sätt hantera den stora mängd svårt sjuka patienter som är inneliggande på sjukhus. Mobila Intensivvårdsgrupper arbetar på många sjukhus runt om i Sverige med att hjälpa avdelningspersonal att bedöma och stabilisera patienter på plats samt att identifiera patienter som eventuellt kan komma behöva vårdas på en högre vårdnivå. För att identifiera dessa patienter behövs ett gott samarbete med vårdavdelningspersonalen. Med hjälp av olika bedömningskriterier kan vårdavdelningspersonalen tidigt notera signaler på att patienten försämras. Tidigare forskning har belyst att ett gott samarbete kan stärka de involverade i vårdandet, få dem att känna sig delaktiga och ge ett snabbare omhändertagande av patienten vid försämring. Syftet med studien var att undersöka och jämföra hur intensivvårdssjuksköterskor och avdelningssjuksköterskor upplever samarbete och delaktighet vid MIG-konsultation. En kvantitativ metod har valts utformad som en surveyundersökning med webbenkäter. Studien visar att upplevelsen av MIG skattas som generellt mycket god. De flesta upplever att MIG-konsultationer ökar deras kunskap om diagnostik och åtgärder vid akuta försämringar hos patienter. Resultatet i studien tyder på att ju större erfarenhet avdelningssjuksköterskor har i yrket och av MIG-konsultationer desto mer positiv var deras upplevelse och desto säkrare och mer delaktiga kände de sig. Intensivvårdssjuksköterskor upplever sig generellt mer delaktiga än avdelningssjuksköterskor i beslutsfattande frågor. Lägst delaktighet upplevde avdelningssjuksköterskor i fråga om vårdnivå hos patienten. Samarbetet tycks för det mesta fungera bra. För att förbättra samarbetet föreslås teamöverskridande dialog kring de olika personalkategoriernas funktioner, förmågor och arbetssituationer. Studien skulle kunna användas som ett underlag för vidare diskussion kring dessa frågor för att ytterligare förbättra teamarbetet vid MIG och därmed öka patientsäkerheten.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 2 - 4 % av befolkningen, varav 80 % kvinnor. Trots att sjukdomen beskrevs redan under tidigt 1800-tal, under andra alias, är orsaken fortsatt nebulös. Fibromyalgi manifesteras av extensiva symtom som dagligen utgör fysiskt-, socialt-, mentalt- och kognitivt lidande för patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, baserad på data från tio kvalitativa artiklar. Materialet kodades och delades in i kategorier. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: begränsningar i vardagen, mentala begränsningar, begränsningar i sociala relationer, begränsningar i arbetslivet ochbegränsningar i vårdkontakten. Fibromyalgi påverkade hela patientens liv och orsakade lidande. Upplevda symtom bidrog till social isolering där bristande kunskap även ansågs vara en bidragande faktor, vilket påtvingade livsstilsförändringar som utgjorde ett hot mot patientens identitet och självkänsla. Slutsats: Studien tydliggjorde hur fibromyalgi påverkade patienten fysiskt, kognitivt, mentalt och socialt. Extensiva symtom och bristande bemötande bidrog till social isolering, vilket utgjorde ett hot mot patientens identitet och självkänsla. Samtliga patienter upplevde genomgripande brister i sjukvården. Ökad kunskap om fibromyalgi och sjukdomens påverkan på patientens liv skulle främja sjuksköterskans omvårdnad ur ett personcentrerat- och hälsofrämjande förhållningssätt. / Background: Fibromyalgia is a chronic disease which affects about 2 - 4 % of the population, of which 80% are women. Although the disease was described in the early 18th century, during other aliases, the cause remains nebulous. Fibromyalgia is manifested by extensive symptoms that daily constitute physical, social, mental and cognitive suffering for the patient. Aim: The aim was to enlighten the patients ́ experience of living with fibromyalgia. Method: A general literature study was conducted, based on the findings in ten qualitative articles. The result was encoded and divided into categories. Results: The results were divided into five categories: limitations in everyday life, mental limitations, limitations in social relationships, limitations in working life andlimitations in the care contact. Fibromyalgia turned out to affect the patients ́ world of life and caused suffering. Experienced symptoms contributed to social isolation where lack of knowledge was a contributing factor, as a forced lifestyle change proved to be a threat to the patients ́ identity and sence of self. Conclusion: The study clarified how fibromyalgia affected the patient physically, cognitively, mentally and socially. Extensive symptoms and lack of reception contributed to social isolation, which posed a threat to the patient's identity and sence of self. Some patients experienced profound shortcomings in health care. Increased knowledge of the fibromyalgia impact on the patient's life would promote the nurse's care from a person-centered and health-promoting approach.

Syftet med denna studie är att besvara hur strategierna Repair och External Information Retrieval (EIR) används av spelare av varierande erfarenhetsnivå för att tackla impasse-drivna inlärningsmoment i actionplattformspel. En artefakt i form av en spelprototyp inom actionplattform-genren har skapats för att besvara frågeställningen. Studiens testgrupp bestod av tre mycket erfarna spelare, tre mellan-erfarna spelare och två icke-erfarna spelare. Testdeltagarna ombads att spela igenom spelprototypen och förklara hur de tänkte enligt think-aloud metoden. Intervjuer utfördes både innan och efter spelsessionerna för att avgöra deltagarnas erfarenhetsnivåer och tydliggöra varje deltagares bakgrund inom spel. Varje enskild spelsession spelades in med deltagarnas tillåtelse för att möjliggöra analys vid senare tillfällen. Studiens resultat var att de mer erfarna spelarna använde Repair oftare än mindre erfarna spelare, och att de presterade bättre när de gjorde det. Icke-erfarna spelare föredrog EIR, men det visades också att mindre erfarna spelare behövde mer detaljerad information för att utföra effektiv EIR.

Bakgrund: För personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp kan ett tidigt ingripande med hjärt- och lungräddning (HLR) ge ökad chans till överlevnad. Däremot har det identifierats brister i vårdens uppföljning då reaktionerna i samband med HLR varit många vilket påverkat bystanderns upplevelse. Syfte: Syftet var att undersöka erfarenheter hos bystanders vid hjärt- och lungräddning utanför sjukhus före, under och efter livräddningsinsatsen. Metod: En allmän litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar valts ut och sammanställts i ett resultat. Sex artiklar var kvalitativa och sju var kvantitativa samt en artikel av mixad metod. Resultat: Bystanders upplevde bristande kunskap gällande hjärtstopp. Vid initiering av HLR fanns faktorer som hindrade men också faktorer som var stödjande. I efterförloppet delade samtliga erfarenheten att uppföljande samtal av sjuksköterskor vore önskvärt för att kunna hantera de känslor och tankar som uppstod. Kunskap och utbildning hade en positiv inverkan på bystanders erfarenheter och var betydelsefull för att få fler att engagera sig i samhället. Slutsats: Resultatet belyser vikten av att uppmärksamma de som medverkar i livräddningsarbetet och sjuksköterskans betydelse i efterförloppet. Att synliggöra både HLR-utbildning, hjärtstartare och SMS-livräddning samt sprida kunskap om hjärtstopp leder till ökat engagemang i samhället.