I den här studien undersöks den lyriska erfarenheten i John Berrymans verk The Dream Songs. Ämnet ”lyrisk erfarenhet” är hämtat från Alf Nymans studie Begreppet lyrisk erfarenhet med undertiteln Kunskapsteoretiska och estetisk-psykologiska studier i symbolisk och realistisk diktning, utgiven 1958. Nyman utvecklar i sin studie en teori om detta ämne vilket sedan appliceras på europeisk modernistisk poesi. Min ambition är att med Nymans teori genomföra lyrikanalys på en amerikansk poet som hör till en kategori poeter som tar avstånd från modernistiska ideal och utvecklar ett nytt idiom. Genom att redogöra för Nymans teori analyseras sedan fem dikter ur Berrymans verk. Målet är att urskilja vad det är i dikten som ger stöd för den lyriska erfarenheten. I en avslutande diskussion lyfter jag upp vad som varit genomgående tema i Berrymans poesi. Resultatet sätts också i relation till Nymans resultat för att på så sätt nå en kontextuell förståelse om ämnet.

Bakgrund: Idag visar forskningen att en ytlig sederingsnivå är positivt för patienten på lång sikt. Intensivvårdssjuksköterskan har i sin roll som omvårdnadsansvarig en betydelsefull del i vården av ytligt sederade intuberade patienten. Det finns idag få studier om vad intensivvårdssjuksköterskor har för erfarenhet av denna vård. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att vårda intuberade patienter med ytlig sederingsnivå. Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom tre fokusgruppsintervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som belyser intensivvårds-sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter. Konklusion: Vården av en ytligt sederad intuberad patient kräver mer tid, engagemang och arbete från intensivvårdssjuksköterskan. Trots detta finns en vilja att genomföra denna vård, då intensivvårdssjuksköterskan är väl medveten om de positiva effekterna en ytlig sederingsnivå kan ha på den intuberade patienten och för den respons patienten ger. Implikation: En ökad medvetenhet om intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter kan komma till nytta för patient, anhöriga och intensivvårdssjuksköterskor då ökad förståelse i ämnet kan påverka arbetsgivaren att se vilka resurser som behövs för att bedriva denna vård.

Bakgrund: Stroke är ett sjukdomstillstånd som skadar hjärnvävnaden. Tillståndet innebär stora konsekvenser för de drabbade. De patienter som drabbats av stroke känner oftast skam och förtvivlan med en förlorad livsglädje som resultat. Idag upptar sjukdomsgruppen flest antal vårdplatser på sjukhusen runtom i Sverige. Med ökad kunskap i omhändertagande i kombination med stöttning för patienten efter insjuknandet, kan känslan av förlorad livskvalitet minskas markant. Syftet: Syfte med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att drabbas av stroke. Metod: En litteraturbaserad studie där 12 kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier: Tappat kontrollen över sin kropp, Hamnar i beroendeställning och Återfå ett liv som självständig med åtta underkategorier. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om patienters erfarenheter efter att ha drabbats av en stroke. Det kan vara omtumlande känslor att bearbeta för dessa patienter. Behovet av stöd är nödvändigt för att patienterna ska finna livskvalité. Motivation, hopp och uppmuntran stärker patientens självförtroende och leder till ett ökat välbefinnande. Genom en ökad förståelse för patientens upplevelser efter insjuknandet kan sjuksköterskan främja patientens hälsa och välbefinnande.

Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.

Skolsköterskor kommer ofta i kontakt med huvudlöss i sin yrkesroll. Hen är ofta en nyckelperson i arbetet med att bekämpa huvudlöss då skolsköterskan kommer i kontakt med både skolan, hemmen och de berörda barnen Studiens syfte var att belysa vilka faktorer i skolsköterskans arbete som är viktiga vid utbrott av löss, bland barn mellan 6 och 9 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Skolsköterskor (n=9) verksamma inom den kommunala skolhälsovården intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med huvudlöss i skolan. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskornas erfarenhet av arbete med huvudlöss i skolan framträdde i två huvudkategorier. Preventivt arbete vid löss utbrott som beskriver skolsköterskans arbete innan det faktiska arbetet börjar med att bekämpa huvudlössen och har tre underkategorier, Ha kunskap om faktorer som främjar löss, Kännedom om förekomst av löss samt Betydelsen av att ha kunskap. Kunna ge råd och stöd vid löss utbrott beskriver skolsköterskans arbete under det faktiska huvudlöss utbrottet och har tre underkategorier Utbildning till barn, föräldrar och personal, Anpassa interaktionen med barn, föräldrar och lärare efter behov samt Användning av olika Omvårdnadsstrategier Slutsats: Arbete mot huvudlöss är en del av skolsköterskans arbete och det kan skapa en stor frustration hos de berörda barnen och dess familjer. Uppsatsen belyste att det finns områden att förbättra i arbetet med huvudlöss utbrott i skolan. / School nurses often come into contact with head lice in their professional capacity. The school nurse is often a key figure in efforts to combat head lice when the school nurse comes in contact with both persons in the school, in the home and the children concerned. The study's purpose was to illustrate which factors in the school nurse's work that are important to the outbreak of lice among children between 6 and 9 years. Methods: A qualitative study was carried out. School nurses (n = 9) active in the municipal school health were interviewed about their experiences of working with head lice at school. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: School nurses' experience of working with head lice in the school appeared in two main categories. Preventive work for lice outbreaks that describes the school nurse's work before the actual work begins with combat head lice, and has three sub-categories, Have knowledge of factors that promote lice, Knowledge of the outbreak and The importance of having knowledge. To give advice and support during lice outbreaks describes the school nurse's work during the actual head lice outbreak and has three subcategories Education to children, parents and personal, adapting the interaction with the children, parents and teachers as needed and have different caring strategies. Conclusion: Work against head lice is part of the school nurse's work and it can create a big frustration for the affected children and their families. The paper highlighted that there are areas to improve the work of head lice outbreak in school.

Bakgrund: I Sverige drabbas idag ungefär 20 % av befolkningen av psykisk ohälsa, vilket är en ökning sedan 1990-talet. Symtom på psykisk ohälsa kan vara ångest och nedstämdhet som ökar i styrka eller blir bestående. I tidigare studier som gjorts upplevde sjuksköterskor inom den somatiska vården att de inte hade rätt kompetens att möta psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Studien baserades på̊ en kvalitativ intervjumetod med sex sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde det svårt att bemöta patienterna och det fanns en svårighet att vårda patienter med psykisk ohälsa, speciellt då de var aggressiva. Både utbildning och erfarenhet spelade en stor roll i sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienten. De upplevde också att tidsbristen och vårdmiljön spelade en roll i hur mötet och vården av patienten blev. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att en lugnare vårdmiljö och mer utbildning om psykisk ohälsa skulle kunna göra skillnad i mötet för både patient och personal.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak. Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening. Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få. De negativa aspekterna var bristande information och stöd från vårdpersonal och att de upplevde sin nya livssituation som frihetsbegränsande.

Drog- och alkoholmissbruksproblematik är idag ett relativt vanligt hälsoproblem. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har när de träffar personer med denna problematik. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskans förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruksproblematik i sjukhusmiljö. Studien beskriver vårdmötets betydelse för vårdandet och sjuksköterskans professionella etiska ansvar i förhållande till hens förutsättningar. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet är uppbyggt runt sjuksköterskans förutsättningar för vårdmötet med fyra teman. Temana är; att förhålla sig till personer med drog- och alkoholmissbruk, kunskapsbehov, självförtroende i sin yrkesutövning och arbetsmiljö. Studien visar att sjuksköterskans förutsättningar till personer med drog- och alkoholmissbruk kan förbättras. Exempel på förutsättningar är sjuksköterskans tillit, rädslor, och arbetsmiljö i arbetet med personer med drog- och alkoholmissbruk. Den visar också att sjuksköterskor behöver mer utbildning i vård av dessa personer, vilken de också efterfrågar. De sjuksköterskorna med mer erfarenhet och/eller mer utbildning inom området drog- och alkoholmissbruk har bättre självförtroende i sin yrkesutövning. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans förutfattade meningar och hur kunskap och förändrat förhållningssätt kan verka positivt på vårdmötet mellan sjuksköterskan och personer med drog- och alkoholmissbruk.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning. Då sjuksköterskan idag möter allt fler MRB-smittade patienter i vården är det viktigt att belysa hur sjuksköterskorna upplever vården av patienter med MRB. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier inom den somatiska vården. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sju allmänsjuksköterskor ingick. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) mall för manifest, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; smittoprevention, kunskap och erfarenhet samt sjuksköterskans etiska förhållningssätt. Huvudkategorierna är i sin tur indelade i åtta subkategorier. Inom dessa kategorier framkommer sjuksköterskors olika upplevelser och känslor när de vårdar patienter med MRB. Slutsats: Studiens resultat visar att upplevelser av att vårda patienter med MRB till största del präglas av hur mycket kunskap och erfarenhet sjuksköterskan har. Det anses också problematiskt att upprätthålla en tillfredställande vård på lika villkor för MRB-smittade patienter som vårdas inom isoleringsvården.

I Sverige finns nationella riktlinjer för hjärt-lungräddning till barn, men det saknas rekommendationer för föräldrautbildning i hjärt-lungräddning till barn. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars och blivande föräldrars erfarenheter av hjärtlungräddning till barn (barn-HLR). Studien genomfördes i form av en litteraturstudie och nio artiklar analyserades. Följande områden framkom som ett resultat av de granskade artiklarna; kunskap och kompetens i barn- HLR, utbildning i barn- HLR, effekt av utbildning i barn- HLR. I studien framkommer att föräldrar och blivande föräldrars kunskaper om barn- HLR är bristfällig. För att uppnå bästa kvalitet på hjärtlungräddningen framkommer att en kombinerad utbildning med instruktör och DVD/ e- ledd utbildning ger bästa resultat. För att bibehålla kvaliteten på hjärtlungräddningen ska träning/ utbildning ske ofta, var tredje månad, men i korta sekvenser. Ökad trygghet och stärkt självförtroende kan ses hos de föräldrar som genomför utbildning i hjärt-lungräddning till barn, föräldrar ges förmågan att hantera en akutsituation som luftvägs- och hjärtstopp med att starta hjärt-lungräddning. Litteraturstudiens resultat påvisar behov av vidare forskning om barn- HLR utbildning till föräldrar och blivande föräldrar, detta kan leda till att nationella rekommendationer framkommer för föräldrautbildning i barn-HLR.