Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta. En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju ambulanssjuksköterskor som var anställda inom ambulanssjukvården. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjutexterna. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan lyssnar in barnets smärta genom att observera dess beteende och vitala funktioner samt genom att vara lyhörd inför barnet och föräldrarna. Vårdandet ger upphov till ett känslomässigt engagemang men även till en misstro. Det råder en bristande kompetens och vårdande färdighet vad gäller barn med smärta och ambulanssjuksköterskan finner det emellanåt svårt att uppnå en tillfredsställande kommunikation. Däremot upplevs personlig erfarenhet av barn underlätta vårdandet av det smärtpåverkade barnet. Då barnet kan drabbas av smärta till följd av trauma, skada, medicinsk och kirurgisk behandling kan det vara av värde att ambulanssjuksköterskan får tillägna sig kunskaper inom området dels genom utbildning och dels genom att få hospitera inom barnsjukvården. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Urininkontinens är ett av våra största folkhälsoproblem som påverkar människors dagliga liv på ett negativt sätt. Det förekommer i alla åldrar och kvinnor drabbas i högre grad än män och uppskattningsvis lider 10 procent av landets kvinnor av urininkontinens. En djupare förståelse för hur kvinnor upplever sin situation är av stor vikt för att kunna bemöta dem på ett professionellt sätt som sjuksköterska. Denna studie syftar till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Studien har utförts som en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats och sammanställts enligt Evans (2002) analysmodell. Analysen resulterade i tre teman: Att leva med en förändrad självbild, Att känna begränsning i sitt sociala och aktiva liv samt Att erfara möten med vården, med underliggande subteman. Resultatet visar att urininkontinens har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Att leva med en okontrollerad kropp leder till skamkänslor då kvinnan upplever urininkontinens som ett tabubelagt tillstånd. Kvinnor använder olika typer av strategier för att dölja sitt problem i ett försök att uppnå kontroll av urininkontinensens oförutsägbarhet. I vår diskussion har vi uppmärksammat att många kvinnor har svårt att söka professionell hjälp och på grund av skam och rädsla och väljer att låta urininkontinensen förbli ett dolt problem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerar kring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är alla situerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöra lärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbala kommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnat tolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sin undervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkat hur lärarna resonerar. Intervjuerna har analyserats utifrån den hermeneutiska cirkeln med inspiration från fenomenologin. Empirin har beskrivits, analyserats och tolkats teoretiskt. Analysen visar på att lärarnas erfarenheter på ett eller annat sätt påverkar den undervisning de för idag. Lärarna har utifrån det då beskrivit hur detta har påverkat hur de vill, respektive inte vill undervisa och hur den engelska de läst på lärarhögskolan påverkat deras undervisning. Respondenternas förväntningar är det som framträtt starkast utifrån lärarnas intervjusvar och genom dessa har kunnat utläsas vilken inverkan dessa har på eleverna. Utifrån de lärarna, med höga förväntningar, ges det i de flesta fall en bild av att lärarna utmanar eleverna. De lärarna med lägre förväntningar på eleverna i engelskundervisningen förklarar detta främst med att de inte vill utsätta eleverna för något de inte känner sig bekväma med. Lärarna har alla visat en vilja för en verbalt kommunikativ undervisning fokuserat på målspråket, men menar att det inte är lätt beroende av elevernas ålder, rädsla och kunskap.

Livsfasen klimakteriet eller övergångsåldern är en hormonell omställning som präglas av äggstockarnas åldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet är en biologisk övergång gemensam för alla kvinnor. I västvärlden präglas den här livsfasen av tre olika synsätt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstånd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje åldern. Syfte med den här litteraturstudien är att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprätthålla en känsla av sammanhang i upplevelsen av förändring under den här livsfasen. Det är viktigt att dela upplevelsen med familjen och andra närstående. I mötet med vårdgivare är det viktigt att bli sedd och trodd på. Att genomgå de kroppsliga förändringarna upplevdes positivare om kvinnorna kunde se ett sammanhang. Kvinnorna erfor överlag en ökad livskraft då den nya livsfasen innebar en ny period i livet som till exempel att få barnbarn, ökad självkänsla och ökad frihet som att slippa ansvar över de egna barnen. Mötet med kvinnor i klimakteriet bör präglas av helhetssyn på kvinnan och hennes könsidentitet, livsvillkor och livssituation. Som barnmorska finns vana att arbeta förebyggande och stärka hälsoprocesser. Barnmorskan kan därför i sin proffession vara lämpad för att möta kvinnor i den här åldern. / Program: Fristående kurs

No description available.

No description available.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning eller FGM (Female Genital Mutilatilation) på flickor innebär att hela eller delar av de yttre könsorganen skadas eller skärs bort. Det är en tradition som förekommer främst i Afrika och några länder i Mellanöstern och Asien. Invandring har gjort att traditionen har tagits med till Västvärlden och WHO beräknar att över 200 miljoner kvinnor över hela världen är könsstympade. Det finns barn i svenska skolor som genomgått FGM och som skolsköterskan möter i sitt arbete. Det är därför viktigt för skolsköterskor att söka kunskap och förstå de kulturella skillnaderna för att kunna ge stöd till olika grupper. Syftet: Att beskriva skolsköterskans erfarenhet av kvinnlig könsstympning i mötet med elever. Metod: Studien består av kvalitativa intervjuer med 13 skolsköterskor i två län i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultatet: Det framkommer tre kategorier i studien: varierande kompetens, stora utmaningar och tillgängliga arbetsverktyg. Slutsatser: Studien visar att hälsosamtalet är ett bra arbetsverktyg, att ämnet är bättre uppmärksammat nu än vad det var för några år sedan samt att arbetet runt könsstympning kan förbättras ytterligare.

Studien syftar till att undersöka och analysera en grupp internationellt adopterades erfarenheter av att tala om sin adoption och det egna ursprungets betydelse. Studien syftar även till att undersöka de adopterades syn på möjligheten att inkluderas i adoptionsdebatten samt deras syn på samhällets kunskap om adoption. Vidare undersöks vilket eventuellt behov av stödinsatser de själva identifierar. Material har inhämtats via semistrukturerade intervjuer och frågeformulär från sex individer som blivit adopterade till Sverige. Resultatet visar att det finns en upplevelse av bristande kunskap kring adoption i samhället och att de stödinsatser som finns behöver kompletteras. Av resultatet syns indikationer på att det finns en känsla av bristande delaktighet i samhället gällande adoptionsfrågor. Det framkommer även att det biologiska ursprunget har en betydelse för majoriteten av studiens deltagare. Förutom att resultatet besvarar studiens syfte visar resultatet även att det icke vita utseendet har en stor betydelse för majoriteten av informanterna och att de adopterade kan känna en kluvenhet i sin identitet och grupptillhörighet. Slutsatsen är att det finns en viss problematik som adopterade utsätts till följd av positionen som adopterad.

No description available.

No description available.