Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer världen över. Problemen ligger till grund för en rad följdsjukdomar som ökar drastiskt. Det finns riktlinjer och metoder som främjar hälsa och som initierar till förändring hos personer med övervikt eller fetma. Hälso- och sjukvårdspersonals aspekter är väl utvecklade, dock saknas patientperspektivet om vad som upplevs främjar viktnedgång. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie som baserats på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna är granskade och analyserade utifrån Lundman och Hällgren- Graneheims (2017) innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier och två underkategorier för att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar viktnedgång hos patienter med övervikt eller fetma. Kategorierna var att arbeta med MI-samtal, Tillgång till professionellt stöd, Att arbeta med gruppaktiviteter samt Stödja patienten att finna och behålla motivationen. Slutsats: Litteraturstudien visade att professionellt stöd i form av motiverande samtal och framför allt samtal i grupp har stor betydelse för att uppnå personliga liksom upprätthålla motivationen för livsförändring. Studien tydliggör också behovet av ytterligare forskning då erfarenheter ur patientperspektiv är begränsat.  Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, samtal, övervikt, fetma, erfarenhet

Astronomiundervisning är del av dagens gymnasiefysik. Studier av svenska elevers uppfattning om fysik visar att de ofta tycker att det är ett svårt, tråkigt och irrelevant ämne. Syftet med denna studie är att, genom intervjuer av verksamma gymnasielärare, utöka förståelsen för hur undervisningen av astronomi går till idag samt hur den skulle kunna utvecklas. Studien kommer fram till att astronomi har en undanskymd roll av fysikundervisningen och ofta genomförs med lärarcentrerade lektioner, föreläsningar och inspelade dokumentärer. Det motiveras med att brist på utrustning gör att laborationer, i form av observationer, inte kan göras samt att astronomi sällan kommer upp på slutproven. Resultatet av studien och författarens egna erfarenheter säger däremot att det utan tvekan är möjligt att ha en elevaktiv astronomiundervisning samt att det kan hjälpa eleverna att greppa universums ofantliga storlek.

No description available.

Bakgrund: Dagens vårdtagare efterfrågar information och delaktighet i sin vård och behandling, trots detta sker den traditionella överrapporteringen utan vårdtagarens delaktighet. Detta kan påverka patientsäkerheten, genom att missvisande och felaktig information riskeras att överföras. Överrapportering vid sängkanten beskrivs främja ett flertal olika faktorer som ingår i begreppet personcentrerad omvårdnad, där vårdtagaren får möjlighet att delta och ta del av det informationsutbytet som sker vid överrapporteringen. Syfte: Syftet var att beskriva vårdtagares erfarenheter av överrapportering vid sängkanten.Metod: Enlitteraturöversikt genomfördes, där artiklar med både kvantitativ respektive kvalitativ metod sammanställdes, med en induktiv ansats. Samtliga artiklar granskades utifrån ett granskningsprotokoll framtaget av Hälsohögskolan i Jönköping och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.Resultat:Med fokus på vårdtagares erfarenheter av överrapportering vid sängkanten framkom fyra huvudkategorier: Relation, Delaktighet, Information samt Trygghet & Säkerhet. Slutsats: Vårdtagarna erfor överrapporteringen vid sängkanten som positiv när momentet utfördes med ett personcentrerat förhållningssätt. I mötet mellan vårdtagare och sjuksköterska uppstår en fördjupad relation som synliggör människan bakom vårdtagaren. Detta bidrar till ett informationsutbyte som främjar relation, delaktighet, säkerhet och trygghet för vårdtagaren.

Bakgrund: Personer med missbruk och/eller beroende finns i samhället och är en ökande grupp. Sjukdomar till följd av missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger leder till behov av vård i olika vårdenheter. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad kring patienter med missbruk- och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Kanada, USA, Taiwan, England, Australien, Chile och Israel är de länder som är representerade i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2008–2018. Resultat: Utifrån de granskade artiklarna har 4 kategorier framkommit. Kategorierna är sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad, attityd, bristande kunskap och arbetsplatsstöd. Resultatet visar att utbildning och arbetsplatsstöd saknas. Utbildning och arbetsplatsstöd krävs för att uppnå en bättre attityd från sjuksköterskan. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver stöd och utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta utifrån en god attityd gentemot patienter med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger. / Background: People with abuse and/or addiction are present in society and are an increasing group. Diseases due to abuse and/or addiction to alcohol or drugs leads to the need for care in different care units. Aim: The aim is to put together knowledge about the nurse experience of patients with abuse and/or addiction to alcohol or drugs in somatic care. Method: This literature review summarizes results based on 11 academic articles. Canada, USA, Taiwan, England, Australia, Chile and Israel are the countries represented in the results. The articles are published between 2008-2018. Results: Based on the reviewed articles, 4 categories emerged. The categories are nurses experience of care, attitude, lack of knowledge and support at the workplace. The result shows that education and workplace support is lacking. Education and workplace support is required to achieve a better attitude from the nurse. Conclusion: The conclusion of this literature review is that the nurse needs support and education in order to work with a good attitude towards patients with addiction and/or addiction to alcohol or drugs.

No description available.

Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

Syftet med den här kvalitativa intervjustudien har varit att undersöka hur sex förskollärare från sex olika förskoleverksamheter beskriver sina erfarenheter om utevistelsen. Tidigare forskning på området har visat på att det finns flera hälsoaspekter med att vistas utomhus, samtidigt som annan forskning visar på att pedagogernas inställning till utevistelse har en stor inverkan på om de väljer att gå ut eller inte. I vårt resultat har vi använt oss av en empiristyrd, tematisk analys. Där framkommer det att förskollärarna i studien har olika erfarenheter med utevistelsens syfte och innehåll i förskolornas verksamheter. Vi såg det även intressant att se om erfarenheterna kunde påverkas beroende på hur förskolorna låg placerade och hur deras förutsättningar för utevistelse såg ut. Genom intervjuerna kunde vi tolka att förskolornas placering hade en påverkan av förskollärarnas erfarenheter. Detta belyses i resultatet om olika hinder i samband med att vistas utomhus. Ett exempel var att vandaliseringar i förskolorna i bostadsområdena gjorde så att pedagogerna fick städa gården innan barnen fick gå ut och vistas där. I resultatet framkommer det att miljön utomhus erbjöd fler möjligheter till rörelse vilket också speglas som syfte hos många av respondenterna i studien. Miljön användes till både fri lek och planerade aktiviteter. Även inställningarna till utevistelsen hade en påverkan på både syftet till att vistas utomhus men också innehållet, vad som skulle ske när de vistades utomhus. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Fibromyalgi är en sjukdom som orsakar långvarig smärta på grund av en störning i centrala nervsystemet. Orsaken till dessa störningar är okänd. Diagnostik ställs med hjälp av anamnes och smärtkänsligheten på specifika ställen på kroppen. Det finns ingen botande behandling av fibromyalgi utan behandlingen är istället inriktad på symtomlindring. Hälso- och sjukvårdspersonal kommer i kontakt med människor som lider av fibromyalgi inom vårdens alla områden. För att öka förståelsen för hälso- och sjukvårdspersonal är syftet med denna uppsats att med hjälp av aktuell forskning skildra de levda erfarenheterna hos personer som lever med fibromyalgi. Denna uppsats är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Från artiklarna har teman och subteman arbetats fram genom en analysmodell utifrån Evans (2002). Litteraturstudiens resultat visar att fibromyalgi har en stor inverkan på den drabbades liv. Sjukdomens symtom upplevdes vara ständigt närvarande i någon form. Fibromyalgi orsakade begränsningar i livet som gav upphov till känslor av skuld, otillräcklighet och ensamhet. Stöd från sin omgivning uppfattades vara viktigt och det upplevdes svårt att förmedla sina behov för närstående. Erfarenheter från möten med sjukvården visade brist på förståelse och bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonal. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I skolsköterskans uppdrag ingår att erbjuda hälsobesök till eleverna. Där ingår ett hälsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, längd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer från Socialstyrelsen. Längd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsättningar. En avvikande tillväxtkurva kan påvisa förekomst av ohälsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktär. Skolsköterskan gör den primära bedömningen av tillväxtkurvan och en felaktig bedömning kan få konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna åtgärder. Det finns få studier gjorda avseende skolsköterskors arbete med tillväxtkurvor. Syftet med denna studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med tillväxtkurvor. Studien baseras på intervjuer med åtta skolsköterskor med 3-30 års erfarenhet som specialistsjuksköterska och skolsköterska. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenteras under huvudkategorierna Kurvan är en del i allt det andra, Avdramatisera situationen och stärka eleven samt Spindeln i nätet. Tillväxtkurvan är betydelsefull i den sammansatta bedömningen av en elevs hälsotillstånd och som ett stöd i hälsosamtal med elever och föräldrar. Skolsköterskor erhåller primärt kompetens att bedöma tillväxtkurvor genom klinisk erfarenhet och i takt med ökad erfarenhet vågar de mer och mer lita till sin intuition. De är väl införstådda med rekommendationerna att eleverna ska vägas i underkläder men väljer aktivt att inte göra det med hänsyn till elevens integritet och är noga med att inte signalera någon värdering gentemot eleven utan vill förmedla att ”du duger som du är”. Skolsköterskorna upplever ett gott stöd ifrån sina kolleger och samarbetar även med andra yrkeskategorier och vårdinstanser på och utanför skolan med tillväxtfrågor kopplat till individuella elever. Skolsköterskorna bör få mer anpassade utbildningar vad gäller tillväxt, både i specialistutbildningen och vid kommande fortbildningstillfällen under yrkeslivet och även metoder för att följa upp avvikande tillväxtkurvor. De behöver även större kompetens i samtalsmetodik. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska