Stress kan bero på flera faktorer, det kan visa sig olika beroende på ålder. Vuxnas förhållningssätt kan påverka barns stress. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och skapa kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med barn som uppvisar stress. Vi ville få kunskaper om hur skolor behandlar detta ständigt aktuella ämne. Följande forskningsfrågor besvaras: Vilken erfarenhet har pedagogerna av elever som uppvisar stress i skolan? Hur arbetar pedagoger och skola med barn som uppvisar stress? Via en kvalitativ intervjustudie har kunskaper inhämtats om pedagogers erfarenheter i arbetet med barn som uppvisar stress. Resultatet visar att stress kan vara likt en NPF samt bero på flera bakomliggande faktorer. Pedagogers agerande kan påverka barns stress.

<p>Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus.</p><p>Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare.</p><p>Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa.</p><p>Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information.</p><p>Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevelse</p>

<p><strong>Bakgrund.</strong> Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom där psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrängd kroppsuppfattning, rädsla att gå upp i vikt och en kroppsvikt mindre än 85 procent av den förväntade är bland annat karakteristiskt för ätstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonåren. <strong>Syfte. </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av behandling och omvårdnad vid anorexia nervosa. <strong>Metod.</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes och 14 för syftet relevanta artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes. Genom innehållsanalys bearbetades artiklarna. <strong>Resultat.</strong> Följande fem kategorier identifierades:Patienten måste ha viljan att bli frisk, betydelsen av relationen till vårdpersonalen, behovet av stöd från närstående, att inte få välja själv och medpatientens betydelse för tillfriskande. Patientens egen vilja och motivation till ett förändrat beteende ansågs avgörande för en effektiv behandling. Patienterna ansåg det viktigt att vårdpersonalen inte bara ser de kroppsliga symtomen utan även att det finns en unik individ bakom sjukdomen. Stöd från närstående och medatienter ansågs viktigt under tillfriskningsprocessen. <strong>Diskussion.</strong> Patientens unika behov bör sättas i centrum för behanlingen och omvårdnaden. Det är viktigt att vårdperonalen har en helhetssyn och är införstådd i att anorexia nervosa är en multifaktoriell sjukdom för att förstå sig på sjukdomen och kunna skapa en en god relation till patienten. Det kan anses fel att påtvinga en person med anorexia nervosa vård, men kan vara livsavgörande.<strong> Slutsats.</strong> Utveckling av vården vid anorexia nervosa bör ständigt utvecklas utifrån patientens behov i takt med att samhället förändras.</p>

<p>Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen. Totalt sett verkar sjuksköterskor ha en positiv inställning till organdonation, även om inte alla sjuksköterskor har tagit ställning till det för egen del. Det fanns en brist på kunskap och utbildning bland sjuksköterskor och det framkom att de tyckte att det känns obehagligt att vårda någon som var levande men ändå död. De flesta tycktes dock vara överens om att donation är något positivt och att det görs av en god anledning. Författarnas slutsats var att utbildning behövs för att öka kunskapen om organdonation. Utbildning behövs också för att sjuksköterskan skall känna sig mer trygg i sin roll kring organdonationsprocessen</p>

<p><strong>Bakgrund</strong><strong>: </strong>Att vara den som möter och vårdar patienter som är i behov av palliativ vård är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården. Allt fler patienter vill tillbringa sin sista tid i hemmet. Detta har medfört att den palliativa vården till stor del flyttat från sjukhusmiljö till hemmiljö. Sjuksköterskan får då en ny okänd arbetsplats vilket innebär att hon måste anpassa sig efter de omständigheter som råder i den nya miljön. <strong>Syftet: </strong>Syftet<strong> </strong>med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. <strong>Metod:</strong> I denna litteraturstudie användes tio vetenskapliga artiklar. Vid sammanställningen analyserades data med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskans arbete i patientens hem är mycket komplext. Det är en balansgång att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål samtidigt som sjuksköterskan vill vara vårdare på ett tillfredsställande sätt. Under analysen framkom fyra teman: Erfarenhet och kunskap, kommunikation och information, vardagliga sammandrabbningar samt sjusköterska - patient relation. <strong>Slutsats: </strong>Genomgående belystes bristen på stöd, resurser samt avsatt tid för reflektion. Det framkom även att det fanns ett behov av både praktisk och teoretisk utbildning.</p>

<p>My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?</p><p>I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).  </p>

<p>Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.</p>

<p> The aim of this study was to explore Swedish ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children.</p><p><p>Method: A qualitative interview study with a descriptive/ explorative design. The sample consists of 10 ambulance nurses, both men and women, with varying years within ambulance service. Trough unstructured questions the data was collected. The data was analyzed with qualitative content analysis.</p><p>Results: Compared to previous published studies the results of this study shows a broader perspective on ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children. The experiences were focused on following five categories:</p><p>o <em>The character of the alarm </em></p><p><p>o <em>The organization of the work </em></p><p><p>o <em>The specific in the meeting and treating of a child in an ambulance </em></p><p><p>o <em>Children who dies or suffer from a trauma </em></p><p><p>o <em>To work in an ambulance and at the same time being a parent </em></p><p><p>Conclusion: It is always special to take care of a sick or wounded child. All the informer’s expressed that it is very special to take care of children because there are many aspects to take into consideration. The care of a child is special in both positive and negative senses.</p></p></p></p></p></p></p> / <p>Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda sjuka och skadade barn.</p><p>Metod: En kvalitativ intervjustudie med en beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av 10 sjuksköterskor, både män och kvinnor, med varierande antal tjänsteår inom ambulanssjukvården. Genom en ostrukturerad intervjumetod insamlades data som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: Jämfört med tidigare publicerad forskning visar resultatet i denna studie ett bredare perspektiv kring ambulanssjuksköterskors upplevelser vid vården av sjuka och skadade barn. Ambulanssjuksköterskornas upplevelser fokuserades kring följande fem kategorier:</p><p>o <em>Larmets karaktär </em><p>o <em>Att organisera arbetet </em><p>o <em>Det speciella med att bemöta och vårda barn i ambulans </em><p>o <em>Barn som dör eller drabbas av trauma </em><p>o <em>Att arbeta i ambulans och samtidigt vara förälder </em><p>Slutsats: Att som ambulanspersonal åka på larm till ett sjukt eller skadat barn upplevs alltid vara speciellt, i både positiv och negativ bemärkelse. Det är många aspekter att ta hänsyn i vården och bemötandet av barn.</p></p></p></p></p></p>

Argumentet utifrån religiös erfarenhet förs fram som ett möjligt argument för Guds existens. I denna uppsats undersöks huruvida argumentet kan anses vara ett starkt argument för Guds existens, eller om den kritik som riktats mot det fäller argumentet. Analysarbetet i denna uppsats bygger på Richard Swinburnes formulering av argumentet, och låter det möta Michaels Martins kritik av det. Slutsatserna är att Martins kritik av argumentet belyser så många stora problem med argumentet att det får anses vara ett svagt argument för Guds existens.