Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo. Resultat: Fyra kategorier skapades: språkliga hinder, tolk, kulturella olikheter, utbildning och utveckling. Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att de hade svårt att kommunicera med dessa patienter och att de kulturella skillnaderna kunde påverka deras bedömning. De försökte använda sig av professionella tolkar för att underlätta informationsutbytet. Då det var svårt att få tag på professionella tolkar använde sjuksköterskan sig ibland av anhöriga. Slutsats: Det är därför viktigt att utbilda vårdpersonal i dessa utmaningar. Tillgången till tolk och utbildning kommer att medföra en bättre och patient säkrare vård. / Background: Immigration to Sweden has increased in recent years. The nurse will therefore encounter many patients from different cultures. It is important to provide an equal and proper care to the patient no matter what culture he/she comes from. Good communication is the key factor in making patients more involved in their care. Aim: To highlighting nurses' experience in communicating with patients coming from another culture related to hospital care. Method: A general literature study was performed with search engines such as PubMed, Cinahl och Psycinfo. Results: Four categories were formed: linguistic barriers, interpreting, cultural differences, education and development. Discussion: The nurses felt that they had difficulties communicating with these patients and that cultural differences could affect their assessments. They tried to make use of professional interpreters to facilitate information exchange. Due to the fact that it was difficult to get hold of professional interpreters, they sometimes used family members as interpreters. Conclusion: It is therefore important to prepare health workers in these challenges. The availability of an interpreter and education of health personal will lead to a better care and increases patients safety.

Introduktion och bakgrund: Methicillinresistenta staphylokockus aureus finns över hela världen och sprids på både sjukhus och i samhället. Sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvård bör vara medvetna om att det förekommer multiresistenta bakterier och ska därför arbeta preventivt mot smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter att arbeta preventivt mot MRSA-smittspridning i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturöversikten hade sin utgångspunkt från det valda ämnesområdet. Artikelsökningarna genomfördes i vedertagna databaser som till exempel PubMed och Cinahl. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet efter noggrann kvalitetsgranskning och genomgång. Resultat: Områden som identifierades i resultatet var kunskap, basal hygien och kommunikation. Under dessa områdens belystes hinder, möjligheter och erfarenheter av att arbeta preventivt mot smittspridning av MRSA. Diskussion: Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor angående MRSA, vad det är och hur det preventiva arbetet bör gå till. Följsamheten till basalhygien varierar och tiden kan vara ett hinder till följsamhet. Bristande kommunikation uppgavs som en av de faktorer som försvårade det preventiva arbetet. Slutsats: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot MRSA smittspridning i sjukhusmiljö. Om sjuksköterskan har mer kunskap gällande MRSA skulle smittspridningen kunna minska ute i den kliniska verksamheten vilket skulle gagna patientsäkerheten. Bättre kommunikation, mer utbildning samt lägre arbetsbelastning kanske kan vara ett sätt att förbättra det preventiva arbetet mot smittspridning av MRSA.

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuerna genomfördes med fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra kommuner i Västra Sverige och datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen utkristalliserades tre kategorier och nio underkategorier, som finns beskrivna i resultatdelen. Studien visar på brister i ansvarsfördelning, kunskap och utbildning enligt deltagarnas upplevelser. Dessutom framkom det att bedömning och screening av den äldre vårdtagarens nutritionsstatus skedde i mycket liten utsträckning. Både distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen är av betydelse i avseendet att upptäcka äldre vårdtagare som löper risk att drabbas av undernäringstillstånd. Distriktssköterskan upplevde att den äldre vårdtagarens ensamhet många gånger gjorde det svårt till stödjande insats. Detta på grund av den känsla av maktlöshet som distriktssköterskan upplevde. Studien visade att ensamheten var den största enskilda orsaken till att den äldre vårdtagaren kunde utveckla ett undernäringstillstånd. I diskussionsdelarna förs resonemang kring studiens metod och resultat mot tidigare forskning.

Sammanfattning Bakgrund: Allt fler människor immigrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. När människor från olika kulturer interagerar med varandra ifrågasätts normer och traditioner. Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera detta i omvårdnadssituationer, för att ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige. Syftet är dessutom att beskriva hur datasamlingen gått till i de granskade artiklarna.Design: Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie.Metod: Tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat: Vikten av att se individen i omvårdnadssituationen påtalades i flera artiklar och beskrivningar av kulturella skillnader som påverkade sjuksköterskors erfarenheter belystes. Till exempel var sjuksköterskors erfarenheter av kulturell omvårdnad i Sverige till viss del kopplade till rädslor och fördomar i bemötandet av personer från andra kulturer. Genom utbildning kunde sjuksköterskors syn på transkulturell omvårdnad förändras. I resultatet av den metodologiska frågeställningen framkommer det att semistrukturerade intervjuer var den typ av datainsamlingsmetod som användes mest i föreliggande studie.Slutsats: Rädslor och fördomar kunde ses som hinder mellan sjuksköterskor och patienter. En källa till dessa rädslor och fördomar var de kulturella skillnader som kunde förekomma mellan dessa två parter. Det var därför viktigt att sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt som inbegrep människans kulturella bakgrund, oavsett ursprung. Behovet av utökad kunskap och fortsatt utbildning av transkulturell omvårdnad underströks. / ABSTRACT Background: In our contemporary society there have been an increasing number of people migrating to Sweden. Most of these migrants will at some stage seek medical attentions. Norms and traditions might be questioned when people from different cultures interact with each other; it is in the nurses’ best interest to identify and allay possible conflicts, in a professional way, in order to provide a good care.Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of transcultural care in Sweden. Furthermore, it also shows how the reviewed articles collected their data.Design: The study is a literature study.Method: Twelve scientific papers were reviewed and analyzed for this study.Result: The literature study urged the importance of the individuality of each patient in order to avoid consternation in either side. Moreover, the study showed the readers on how to identify possible cultural differences that could reflect and/or model nurses’ transcultural experiences. Nurses’ negative experiences of encountering patients from other cultures in Sweden were partially linked to their fears and prejudices; through transcultural education the nurses’ experience of transcultural care would then be positively changed. The result of the methodological aim proves that semi-structured interviews were most commonly used in the following study.Conclusion: Fears and prejudices could possibly create obstacles between patients and their nurses. One of the main sources of these fears and prejudices is the cultural gap between caregivers and their patients. Therefore, it is crucial for a nurse to have a holistic view while adapting their care depending on their patient’s cultural values. Nonetheless, further education and practice in transcultural care are considered necessary.

The purpose of this essay is to show how or if teachers use different methods working with minority language students, who don’t speak Swedish in lower primary school. By using different socio-cultural perspectives I want to show that learning for both students and teachers is contextual and socially connected and how practical knowledge is significant for many teachers. My working method of this essay is made in a qualitative form by interviews with four preschool teachers. By these interviews I hope to find account for how teachers with or without experience work with immigrant children. The result of my survey shows that perceived experience is significant to most of my informants, which is what deficient in their work with non-Swedish speaking children.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts. Resultat: Människor med RA kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och strävar efter copingstrategier som positivt tänkande, balans i olika roller, omprioritering och hantering av sjukdomssymtom och socialt stöd. Diskussion: Valet av copingstrategier kan vara olika. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genom en god omvårdnad stödjer patienten i att finna dessa copingstrategier. Slutsatser: Männikor med RA kunde känna en förändrad självbild och acceptans av sjukdomen var nödvändig för att gå vidare och hitta de individuella copingstrategier. Sjuksköterskans förståelse för personens upplevelser av sjukdomen har betydelse i kommunikationen och i planeringen av omvårdnaden. Fler studier behövs för att undersöka vilka interventioner sjuksköterskan kan göra för personer med RA.

Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Som data insamlingsmetod intervjuades sex BVC-sköterskor utifrån ett livsvärldsperspektiv. I resultatet framkom intuition som väsentlig del i att identifiera omsorgssvikt liksom vikten av att bygga en förtroendegivande relation där tillit och värme fick prägla mötet med familjen. Att bilda en helhetsbild av familjens situation hade betydelse för vilka åtgärder som vidtogs. Ett bra samarbete med återkoppling från socialtjänst framkom som viktig del för att underlätta fler anmälningar. BVC-sköterskan upplevde i de flesta fall att det inte var svårt att förmedla sin oro eller stödinsatser till familjen. Slutsats: Erfarenhet gynnar BVC-sköterska i att identifiera och agera vid omsorgssvikt. En erfaren BVC-sköterska kan vara ett stöd för nyanställda, i att våga förmedla och agera vid oro. Vid bristande samverkan med socialtjänsten upplevde BVC-sköterskan en förtvivlan och resignation att anmälan inte hjälper. Därför behövs de goda exempel belysas mer och vara som förebilder. Att skapa ett nära samarbete med socialtjänsten är oerhört viktigt för BVC-sköterskan. Återkoppling kan vara grunden för detta förtroende liksom fler samverkansmöten. Fler familjecentraler rekommenderas som en bra lösning på detta problem.

Mellan behovet av organ för svårt sjuka patienter och tillgängligheten på organ från avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har världen över blivit en växande angelägenhet dels för individen som är i behov av ett nytt organ men även för samhället i stort. På intensivvårdsavdelningar avlider människor av obotliga hjärnskador där döden konstateras genom så kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vårdas i respirator kan de bli organdonatorer. Att som intensivvårdssjuksköterska ställas inför att vårda en organdonator är en utmanande och mångfasetterad uppgift speciellt då det också sker relativt sällan är det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebär för intensivvårdsjuksköterskan i rollen som vårdare. Syftet med denna studie är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vårdandet i samband med organdonation Metoden som används är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som två teman, vårdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens. Även 8 subteman framkom. Studien visar att erfarenhet eller bristen på denna är av stor betydelse för hur vårdandet upplevs och hur man hanterar detta. I samband med att patienten dödförklaras förflyttas intensivvårdsjuksköterskans ansvar och fokus mot närstående.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är en sjukdom av långvarigt tillstånd och har generellt en långsam utveckling. När ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever föräldrar att deras livsvärld förändras. Föräldrar till ett barn med kronisk sjukdom måste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omständigheterna. Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med kronisk sjukdom. Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: När barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde föräldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svår att hantera i början men med tiden blev det lättare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förändrades. Föräldrarna lärde sig att omvärdera livet både som individer och som familj vilket resulterade i en ny relation till det värdefulla i det mänskliga livet. Föräldrar upplevde att stöd från andra föräldrar med liknande erfarenheter hade en positiv verkan på deras välbefinnande. Föräldrarna behövde ta kontroll över sin nya livssituation och gjorde detta genom olika copingstrategier. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie har visat tydliga likheter i föräldrars erfarenheter oberoende av vilken enskild kronisk sjukdom som drabbar barnet. För att hantera den emotionella bördan kring barnets kroniska sjukdom uppgav föräldrar att det primära stödet kom från andra föräldrar med liknande erfarenheter. Sjuksköterskan bör introducera föräldern till olika stödgrupper eller patientföreningar för att minska deras oro och inge hopp om barnets framtida välbefinnande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. En medvetenhet kring vikten av stöd och hur stöd påverkar familjer med ett barn med kronisk sjukdom kan ses som ett verktyg för att skapa god omvårdnad vilket är sjuksköterskans kompetensområde. / Background: Chronic illness is a long-term condition that generally has a slow development. When a child is diagnosed with a chronic illness parents experience that their lived world is changing. Parents of the chronically ill child need to make extensive efforts to adapt to the new circumstances. Aim: The aim of the study was to describe experiences of being a parent of a child with a chronic illness. Method: The aim was answered with a literature review of ten scientific qualitative articles. Result: When the child was diagnosed with a chronic illness the parents experienced emotional shock. To manage the illness was by the parents experienced as difficult in the beginning, but over time it eased. The everyday life was not the same and the relationships within the family changed. The parents learned to reevaluate their lives as individuals and as a family, which resulted in a new relation to the valuable in human life. The parents experienced that the support from other parents with similar experiences had a positive effect on their prosperity. The parents needed to take control over their new life situation and accomplished that throughout different strategies of coping. Conclusion: The results in this literature review have shown clear similarities in parents’ experiences regardless of the individual chronic illness that affects the child. To manage the emotional burden of the child’s chronic illness parents reported that the primary support came from other parents with similar experiences. The nurse should introduce the parent to different support groups or patients associations to reduce their anxiety and inspire hope of the child’s future wellbeing. Clinical significance: This literature review could contribute knowledge about parents experiences of living with a child with a chronic illness. An awareness of the importance of support and how support affects families with a child with a chronic illness can be seen as a tool to create good caring which is the nurse’e area of competence. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2015</p>

Background: The abortion issue raises many ethical, moral and religious aspectsand is therefore well debated worldwide. In the care for an abortion seeking woman, it isimportant that the nurse find a balance between her and the woman's moral opinions aboutabortion in the quest to achieve good care. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for womenundergoing abortion. Methods: Literature review based on ten original articles. Results: Literature review's results highlights two key themes: nurse’s experience of anemotional roller coaster as well as difficulties and challenging experiences at work inabortion care. These two themes consists of three subthemes: to get support in the workthrough to vent thoughts and feelings, how strain and stress affects the nurse's work and as anurse learn to accept the woman’s choice. Discussions: Within abortion care nurses find it difficult dealing with theemotional roller coaster that can occur while they strive to maintain an ethical andprofessional approach. Nurses need support and guidance through difficult and challengingexperiences. / Bakgrund: Abortfrågan väcker många etiska, moraliska samt religiösa aspekter och är därmed väl omdiskuterad världen över. I vårdandet av en abortsökande kvinna är det viktigt att som sjuksköterska finna en balans mellan sina egna och kvinnans moraliska åsikter kring abort i strävandet att uppnå god vård. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgår abort. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturöversiktens resultatdel belyser två huvudteman: Sjuksköterskans upplevelser av en känslomässig berg- och dalbana samt svårigheter och krävande upplevelser i arbetet inom abortvård. Dessa två teman består av tre subteman: att få stöd i arbetet genom att ventilera tankar och känslor, hur påfrestningar och stress påverkar sjuksköterskans arbete samt att som sjuksköterska lära sig acceptera kvinnans val. Diskussion: Inom abortvård finner sjuksköterskor det svårt att handskas med den känslomässiga berg-och dalbana som kan uppstå samtidigt som de strävar efter att upprätthålla ett etiskt och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskor behöver stöd och vägledning genom svåra och krävande upplevelser.