Forskning har visat att chefers upplevelser av svåra samtal är en individuell uppfattning, men som vanligen karaktäriseras av att leverera ett budskap som kan ge upphov till obehag. Dessa samtalssituationer kan upplevas mindre svåra om chefer utövar adekvata strategier samt erbjuds stöd från olika parter. Studiens syfte var att belysa det svåra samtalet mellan chefer och medarbetare genom att lyfta fram vad ett svårt samtal innebär för chefer, vilka strategier de använder sig av samt vilka stödfunktioner de har tillgång till och om mer stöd önskas. Resultatet från åtta intervjuer med chefer på en vård- och omsorgsförvaltning visade att avgörande för när ett samtal upplevdes svårt var grunderna till samtalet, vem samtalet hölls med samt om medarbetaren var samarbetsvillig. För att bemästra dessa situationer utövade undersökningsdeltagarna olika strategier, varav förberedelser ansågs vara av stort värde. Cheferna uppgav att de erhöll emotionellt stöd från sina kollegor och fick juridiskt stöd från HR, men önskade utöver det inget ytterligare stöd. Studien bidrar med en ökad förståelse för hur chefers erfarenheter, förberedelser samt tillgång till stöd kan påverka upplevelsen av svåra samtal.

No description available.

Bakgrund:Malignt melanom är den femte vanligaste cancerdiagnosen i Sverige. En kändriskfaktor är solens ultravioletta strålning. Prognosen för överlevnad ökar genom tidig upptäckt, detär därför viktigt att arbetaförebyggande. Sjuksköterskan har till uppgift att erbjuda patienter en god vård som är personcentrerad. Detta kan förhindra lidande och öka livskvalitén hos patienterna.Syfte:Examensarbetets syfte var att beskriva patientersupplevelser av att leva med malignt melanom. Metod:En litteraturöversikt baserad på10 kvalitativa artiklar. Resultat:Malignt melanom rör upp många känslor, det är en cancerdiagnos och cancer är starkt kopplat till döden. Patienterna upplevde att deras oro inte var berättigad, då deras omgivning inte var införstådda i allvaret med sjukdomen. När patienternas förväntningar inte motsvara resultatet efter kirurgi skapade detta ett lidande. De var i stort behov av stöd för att finna strategier till ett fortsatt liv. Konklusion:Malignt melanom påverkar hela människan, patienterna behöver stöd för att öka deras livskvalité.

Hemodialysbehandling innebär omfattande omställningar för patienter. Livet ställs på ända och kan endast hållas ihop med hjälp av stöd i olika former. Patientens behov av stöd skiftar beroende på situation och över tid, varför det är viktigt att stödet är kontinuerligt och behovsbaserat. Syftet med studien var att belysa erfarenheter av stöd hos patienter som behandlas med hemodialys. Perspektiv på stöd analyserades med utgångspunkt i hur patienter beskrev något som underlättade hemodialys och omställningarna behandlingen innebar. En allmän litteraturstudie genomfördes där tio kvalitativa artiklar analyserades. Databearbetning utmynnade i två kategorier som skildrade erfarenheter av stöd hos patienter som genomgick hemodialys. Huvudkategorierna var Trygghet och Bekräftelse med underkategorierna Att få tillgång till information, Att vara oberoende, Att motta tröst och Att bli uppmuntrad. Stödåtgärder som fokuserade på patientens mål och behov istället för enbart på patientens medicinska behov var viktigast. Information framstod som ett återkommande tema. Det framkom i samtliga kategorier men i olika stödsammanhang. I övrigt framträdde stödåtgärder som främjade självständighet, flexibilitet, samhörighet med andra, behovsanpassad kunskap samt relationer som essentiella för patienterna. För att kunna ge individanpassat stöd krävs förmåga att se hela människan och dess omvårdnadsbehov. Mer forskning kring individanpassat stöd framstår som nödvändigt för ökad kunskap. / Hemodialysis treatment involves extensive changes for patients. Life is turned upside down and can only be held together with support in different forms. The patient's need for support changes with the situation and over time, why it's important that support is continuous and need-based. The aim of the study was to illuminate the experience of support in patients treated with hemodialysis. Experience of support was analyzed on the basis of how patients described something that facilitated hemodialysis and the changes the treatment involved. A general literature study was conducted where ten qualitative articles were analyzed. Data processing resulted in two categories that described perspective of support in patients undergoing hemodialysis. The main categories were Safety and Confirmation as well as subcategories To gain access to information, To be independent, To receive consolation and To be encouraged. Support measures that allowed patient's goals and needs to be center of focus instead of the patient's medical needs were judged most important. Information emerged as a recurring theme. It appeared in all categories but in different support situations. Further, support measures that promoted independence, flexibility, coherence with other, personalized knowledge and relationships stood out as essential to the patients. In order to provide personalized support, the ability to see the whole person and its nursing needs is required. More research on individualized support appears necessary for increased knowledge.

Detta examensarbete är en studie av vad pedagoger 1på två förskolor i olika kommuner i södra Sverige har för erfarenheter av sitt dagliga arbete med de flerspråkiga barnens språkutveckling, samt vilka metoder de använder sig utav i förskolans verksamhet. Det skrivs in allt fler barn med annat modersmål än svenska i förskolorna i Sverige idag. Pedagogerna i förskolan har till uppgift enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2016) att ge barn med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin till grund för vår studie eftersom människan lär sig språk i samspel med andra. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med flerspråkiga barn i förskolan. Metod I vår studie har vi valt att använda oss av intervjuer som redskap i en kvalitativ metod. Tio pedagoger på två olika mångkulturella förskolor i södra Sverige intervjuades i grupp om tre till fyra pedagoger i varje grupp. Resultat Erfarenheter som framkom i studiens resultat är bland annat att pedagogerna använder sig av olika språkutvecklande material som TAKK, språkpåsar och digitala läromedel. Pedagogerna berättar vad för tankar de har kring hur arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling har förändrats genom åren. Studien visar att de båda mångkulturella förskolorna arbetar på likvärdiga sätt kring de flerspråkiga barnens språkutveckling, men har kommit olika långt i utvecklingen när det gäller metoder att använda sig av. Några av metoderna som båda förskolorna använder sig av är exempelvis att de arbetar med böcker som finns både på svenska och barnens modersmål, att benämna många gånger om och vara tydlig och tala korrekt svenska som pedagog på förskolan är en del av de arbetssätt som de använder sig utav. Förskolan Sångfåglarna är till exempel i startgroparna i utvecklingen  av metoden TAKK i sin verksamhet medan Skogsgläntan kommit en bra bit på vägen i sitt användande av TAKK i syfte att stärka de flerspråkiga barnens språkutveckling.

Patientsäkerhetskultur inom den prehospitala verksamheten är ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Patientsäkerhetskultur är värderingar och synsätt som påverkar patientsäkerheten som råder inom en organisation. Att mäta patientsäkerhetskulturen är en viktig del i arbetet för en förbättrad patientsäkerhet och minimera risker för vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samt beskriva patientsäkerhetskulturen inom en ambulansorganisation i en större svensk stad. Påverkar ambulanspersonalens kön, ålder, erfarenhet och utbildningsnivå synen på patientsäkerhet? Metoden som använts i studien är kvantitativ. Data samlades in med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga tillsvidareanställda inom en ambulansorganisation vilket innebär en totalundersökning. Svarsfrekvensen blev 45% efter tre påminnelser via mail samt ytterligare en i organisationens veckobrev som går ut till samtliga medarbetare i organisationen. Resultatet visar att områden som skattades högst av personalen som mest positiva för patientsäkerheten är det som berör samarbete och kommunikation både inom den egna enheten men även mellan olika vårdenheter. De områden som däremot skattades lägre var de som rörde rapportering, bemanning samt ledningens påverkan på patientsäkerhetskulturen. Enkäten som använts i studien bygger på Sveriges kommuner och landstings handbok i att mäta patientsäkerhetskulturen och är således validerad. Detta är en styrka.  En svaghet i studien är den låga svarsfrekvensen samt att enkäten inte är anpassad till prehospital vård utan är generell för all vård. Den här studien visar på att det finns en korrelation mellan hur länge man har arbetat i vården, den anställdes ålder och en positiv syn på patientsäkerhet. I studien ses även att medarbetarna inte uppfattat att de har ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete.

Examensarbetet inom lärarutbildningen har sedan införandet utstått kritik i diverse granskningar och studier gällande dess allmänt bristande kvalitet och låga forskningsanknytning. Lärarutbildningen har reviderats två gånger under 2000-talet men problematiken kvarstår. Lärarstudenter producerar kvalitetsmässigt sämre examensarbeten jämfört med övriga akademiska utbildningar och forskningsbaseringen är, sett till hela utbildningen, svag. Även yrkesverksamma lärare uppvisar en svårighet att kunna beskriva hur deras undervisning grundar sig i forskning. Syfte Denna studie ämnar söka svar på hur det kommer sig att lärarstudenter brister i sin forskningsanknytning under sina examensarbeten och hur denna brist eventuellt påverkar deras framtida praktik. Då statliga granskningar pekar på svagheter gällande referenser till vetenskapligt granskade artiklar i examensarbetena syftar studien även till att förmedla vad som kännetecknar lärarutbildares tankar kring vad som kan räknas som vetenskaplig grund och hur det eventuellt kan bli problematiskt med dessa krav i en yrkesutbildning. Utifrån den insamlade empirin kopplat till tidigare forskning syftar studien slutgiltigt till att ge förslag på åtgärder för att stärka den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen. Metod Metoden för insamlandet av empirin utgörs av fokuserade intervjuer med ett strategiskt urval. Två lärarutbildare, två lärarstudenter som arbetar med sina examensarbeten samt två yrkesverksamma lärare intervjuas utifrån studiens syfte. Empirin analyseras utifrån en beskrivande och förklarande metodik som ämnar både beskriva hur något fungerar men även att söka orsakssamband. Slutligen genomförs en granskning av 21 examensarbeten inom ämnena matematik och svenska gällande dess referenser till tidigare forskning. Resultat Resultatet uppvisar en komplex bild av problematiken där lärarstudenter inte anser sig besitta tillräckligt med kunskap gällande att tolka forskning samt hur de överlag kan beskrivas som ointresserade av forskning. Samtidigt uppvisar de båda lärarutbildarna relativt olika åsikter och tankebanor om vad som bör prägla en yrkesutbildning på vetenskaplig grund. De båda yrkesverksamma lärarna beskriver i sin tur hur examensarbetet, och lärarutbildningen överlag, inte bidragit med vetenskaplighet i någon högre grad.

Sammanfattning  Bakgrund: Stroke orsakar plötsligt bortfall av kroppsfunktioner. Dessa bortfall kan bli bestående. Att leva med stroke innebär att lära sig leva med nya levnadsvillkor. Dessa villkor skiljer sig från tidigare liv. Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad vilket ämnar både vetenskap och patientnära arbete. Sjuksköterskans beslut ska leda till att patienten förbättrar, bibehåller eller återfår hälsa. Hur sjuksköterskans arbete utformas i mötet med strokedrabbade är helt beroende på vilket bortfall stroken orsakat patienten. Sjuksköterskan arbetar även sekundärpreventivt med strokepatienter där målet är att förebygga återinsjuknande. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som ger en bättre samsyn mellan patient och vårdgivare. Personcentrerad omvårdnad leder till förbättrat hälsoutfall och en ökad patientnöjdhet. Inom den personcentrerade omvårdnaden ses personen bakom patienten där personen engageras till att vara aktiv i sin vård. Det är viktigt att fokus ligger på personens liv och därmed dennes erfarenheter och prioriteringar. Syfte: Syftet med studien var att beskrivavuxna personers erfarenhet av begränsningar i vardagen efter att ha insjuknat i stroke. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ design. En manifest innehållsanalys av patografier genomfördes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet genererade flertalet erfarenheter av begränsningar i vardagen som kategoriserades under att känna sig beroende av support och stöd samt att uppleva social begränsning. Att vara beroende av support och stöd uppkom då de strokedrabbade personerna kände ett beroende av materiella och ekonomiska resurser och ett beroende av hjälp både från informella och formella vårdgivare på grund av konsekvenserna efter stroken. Upplevelsen av att vara socialt begränsad uppkom som en följd av de fysiska- och dolda funktionsnedsättningar som stroken efterlämnade. Slutsats: Resultatet påvisade att strokedrabbade personer begränsades i vardagen på grund av de funktionsnedsättningar som medföljde stroken. Resultatet kan nyttjas av sjuksköterskan för att fördjupa sina befintliga kunskaper kring stroke och personcentrerad omvårdnad till strokedrabbade. Genom att sjuksköterskan fördjupar sig i den strokedrabbades erfarenheter av begränsningar i vardagen kan en ökad förståelse ges där sjuksköterskan lättare kan förstå den strokedrabbade personens individuella sjukdomsperspektiv. Detta för att hitta den bästa omvårdnadsmetod som är individuellt anpassad till personen och därmed kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad. Vidare studier kring påverkat sexualliv och psykisk ohälsa efter stroke rekommenderas. Nyckelord:erfarenhet, kvalitativ, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska, stroke, vardag

Smärtskattning med smärtskattningsverktyg under sista levnadsveckan är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Indikatorn registreras i Svenska palliativregistret där statistiken visar att patienter inte smärtskattas tillräckligt i livets slutskede, vilket kan leda till bristande smärtlindring och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården med att utföra smärtskattning och vidta smärtlindrande åtgärder. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om smärta och dess dimensioner samt betydelsen av smärtskattning och smärtskattningsverktyg i livets slutskede. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattningsverktyg kan förbättringsområden identifieras och därmed kan medvetenheten om smärtlindring i livets slutskede öka. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede. Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Urvalsmetoden var en kombination mellan bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma inom både specialiserad palliativ vård och allmän palliativ vård. Intervjuerna genomfördes under januari/februari 2018 och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet identifierades tio underkategorier som i sig kunde delas in i fyra övergripande kategorier i relation till sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med validerade smärtskattningsverktyg. Kategorierna var organisation, sjuksköterskans beskrivning av smärtskattning, sjuksköterskans arbetssätt och engagemang och sjuksköterskans uppfattningar om smärtskattningsverktyg. Fynden i studiens resultat visar att sjuksköterskorna har belyst olika erfarenheter av smärtskattning vid vård i livets slutskede. Utifrån sina erfarenheter redogör sjuksköterskorna för faktorer som upplevs underlätta i användandet av smärtskattningsverktyg i livets slutskede och andra faktorer som upplevs vara ett hinder och kan leda till mindre användning av dessa verktyg. Slutsatsen är att smärtskattning i livets slutskede skulle kunna utvecklas med hjälp av tydliga rutiner om vilka verktyg som ska användas, när de ska användas och var dokumentation ska utföras. Organisatoriskt stöd efterfrågas av sjuksköterskorna gällande utbildning om hur man smärtskattar och varför, vilket skulle kunna bidra till ökad smärtskattning med verktyg. Dock behövs smärtskattningsverktyg som är anpassade för vård i livets slutskede

Den här studien undersökte relationen mellan erfarenhet inom läraryrket och generell selfefficacy samt lärarself-efficacy. Därefter undersöktes även personlighetsegenskaper för att förstå hur self-efficacy fungerar mellan olika personer. Detta blev möjligt genom att utföra en enkätundersökning som skickades ut till lärare i gymnasieskolan (N = 94), vilket involverade General Self-Efficacy Scale (GSES), Teachers’ Sense of Efficacy Scale (TSES) och Big Five Inventory (BFI). Tidigare studier har visat blandade resultat, där lärarerfarenhet har korrelerat med generell- och lärarself-efficacy, men även studier som inte visar någon korrelation alls. Resultaten till denna studie visade signifikanta korrelationer mellan lärarself-efficacy och erfarenhet, liksom lärarself-efficacy och generell self-efficacy. Dessutom visades signifikanta korrelationer mellan alla personlighetsegenskaper och båda self-efficacies. Denna studies viktigaste slutsatser var det stigande förhållandet mellan lärarself-efficacy och erfarenhet, där längre erfarenhet resulterar i högre grad av lärarself-efficacy.