Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter.  Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård.  Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar.  Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos. Detta redovisas efter följande i sex teman och två subteman: Patienters kunskap om MRSA, Upplevelser av att bli smittad med MRSA, Patienters upplevelser av personalens kunskap och information, Upplevelser av personalens bemötande, Isolering med två subteman: Negativa upplevelser av isolering och Positiva upplevelser av isolering samt Oro för framtid.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons teori om den lidande människan som teoretisk utgångspunkt och utifrån patientens perspektiv. Vårdpersonalen kan påverka hur vårdandet upplevs. Brister i kunskap om MRSA hos vårdpersonalen, deras bemötande och följsamheten till hygienrutiner orsakar vårdlidande hos patienter med MRSA. Sjuksköterskans roll är att förebygga/lindra lidandet hos patienter. / Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is increasing drastically in healthcare both in Sweden and worldwide. The bacteria is spread most commonly from patient to patient by health-care professionals when restrictions on basic hygiene is not followed. Becoming infected with MRSA can lead to severe consequences for the patients in terms of surgical site infection, the implanted prostheses, the heart valves, lungs, the meninges. Patients with MRSA are cared for in isolation to prevent MRSA from spreading further, which could cause distress in patients.  Aim: This paper aims to describe patients' experiences of MRSA care.  Methods: Nine scientific qualitative articles form the basis of this literature review. The articles were analyzed and compiled, and new themes emerged after the similarities that emerged from their performance parts.  Results: The result shows that caring changed after MRSA diagnosis. This is recognized by the following six themes and two subthemes: Patients' knowledge about MRSA, Experiences of becoming infected with MRSA, Patients experiences of staff knowledge and information, experiences of treatment by staff, isolation with two subthemes: Negative experiences of isolation and positive experiences of isolation and Concerns for the future.  Discussions: The results are discussed from the patient's perspective, with Katie Erikson's theory of the suffering person as a theoretical base. The nursing staff can affect how caring is experienced. Deficiencies in knowledge of MRSA in health care staff, their attitude and adherence to hygiene causes health suffering in patients with MRSA. The nurse's role is to prevent / alleviate the suffering of patients.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll. Ett innehåll med nära koppling till elevernas vardag och erfarenheter, där fysikaliska begrepp beskrevs med vardagliga ord möjliggjorde ett större meningsskapande än när det erbjudna innehållet saknade tydliga vardags- och erfarenhetskopplingar. Att relatera egna erfarenheter till det erbjudna innehållet visade sig dock vara komplext då dessa erfarenheter inte alltid genererade ett fysikaliskt korrekt meningsskapande utan i vissa fall snarare bidrog till missuppfattningar eller rena krockar som hindrade meningsskapandet.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman framkom ur analysen: kännedom om delirium, säkerhetsåtgärder och vårdmiljö. Brister i kunskap om delirium och saknad av evidensbaserade metoder för att vårda äldre patienter med delirium förklarades. Sjuksköterskorna använde sig av mer erfaren vårdpersonal och patientens närstående som hjälp i vårdandet. En kontinuerlig övervakning var en utbredd metod för att kontrollera en äldre patient med delirium. Men vid resursbrist eller behov av ytterligare åtgärder, var användandet av begränsning för att skydda en patient med delirium vanligt förekommande. Det fanns en tvetydighet huruvida fysisk begränsning eller nyttjandet av sederande läkemedel var att föredra vid behov av att kontrollera en äldre patient med delirium. Slutsats: Studien visar ett behov av utbildning och evidensbaserade riktlinjer för att vårda äldre patienter med delirium. Klinisk betydelse: Att behoven av kunskap om delirium bland äldre uppmärksammas. / Background: Delirium is a disease syndrome that manifests through disorientation, problems with memory, perception and acute behavioural change. Delirium is an organic mental disorder and a transient condition that often affects older with a comorbidity. The elderly population of Sweden is estimated to increase considerably and since the risk of delirium is expected to alter with age there is a risk that the proportion of delirium in hospital care will increase. Reasons for developing delirium is multifactorial, some suggestions are dementia, polypharmacy, infection, electrolyte disorders, cardiovascular disease, acute illness or trauma and environmental factors. Aim: To describe nurses experiences of caring for elderly patients with delirium in hospital care. Method: A literature study based on ten articles with qualitative approach. Findings: Three themes emerged from the analysis: knowledge of delirium, safety measure and health care environment. Deficiencies in knowledge of delirium and loss of evidence-based practices to care for elderly patients with delirium were explained. The nurses used the more experienced nursing staff and the patient's family to help in the care. Continuous monitoring was a widespread method of checking up on an elderly patient with delirium. Though when there was a lack of resources or a need for further action, the use of restriction to protect a patient with delirium became common. There was an ambiguity whether physical restriction or the use of sedating drugs was preferable if necessary to check up on an elderly patient with delirium. Conclusion: The study shows a need of education and evidence-based guidelines to care for elderly patients with delirium. Clinical significance: That the needs of knowledge about delirium among elderly gets more attention.

Årligen avlider cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 % är i behov av palliativ vård. Den palliativa vården bedrevs tidigare till större del på sjukhus men forskning påvisar att fler idag önskar att dö i det egna hemmet. I takt med att befolkningen blir äldre ökar kraven på den palliativa vården. För att kunna ge palliativa patienter omvårdnad av god kvalitet är det viktigt att sjuksköterskan innehar fördjupad kunskap kring arbetets innebörd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ omvårdnad i hemmet. En systematisk litteraturstudie genomfördes och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: Vårda i någon annans hem, Samspel med patienten och dess anhöriga, Vårdorganisationens påverkan på omvårdnaden samt Stöd och teamarbete. Resultatet visade att omvårdnad i patienters hem ansågs vara ett privilegium men krävde mycket från sjuksköterskornas egna känslor. Samarbete och goda relationer mellan sjuksköterska, patient och anhöriga var viktiga faktorer för god omvårdnad. Stress och tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt medan samarbete i team upplevdes positivt. Att få stöd ansågs även viktigt. Ytterligare forskning kring vårdformen krävs för att synliggöra de krav och utmaningar sjuksköterskan ställs inför, samt för att främja omvårdnad av god kvalitet. / Approximately 90 000 people die annually in Sweden, and 80 % are in need of palliative care. Palliative care was previously mostly conducted in hospitals. Research today shows that more people wish to die in their own homes. As the population gets older the demands for palliative care are increasing. In order to provide palliative care of good quality, it’s important that the nurse has knowledge about the meaning of the work. The aim was to describe nurses' experiences of performing palliative care in the home. A systematic literature review was conducted and eleven qualitative scientific articles were selected. The result culminated in four categories: Nursing in another person’s home, Interaction with the patient and their next-of-kins, The caring organization’s impact on the nursing care and Support and teamwork. The result showed that nursing in the patient’s home was seen as a privilege but demanded a lot from the nurses' own feelings. Cooperation and good relations between the nurse, patient and their next-of-kins were important factors for good care. Stress and lack of time affected the care negatively, while cooperating in teams was experienced positively. To get support was also seen as an important part. Further research about this caring form is required to make the demands and challenges of the nurse visible, as well as to promote care of good quality.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket. Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier växte fram: Orsaker till stress, hantering av stressiga situationer samt utveckling och kunskap från stressiga situationer. Anestesisjuksköterskorna i studien beskrev både patientrelaterade situationer och icke patientrelaterad situation som orsak till stress. De nyutbildade anestesisjuksköterskorna använde både praktiska och mentala hanteringsstrategier. Gott samarbete bidrog till att kunna hantera situationen. Efter den stressiga situationen läste deltagarna på om liknande situationer samt reflekterade både själva och tillsammans med kollegor. De upplevde att de fick ökad kunskap genom erfarenheten av att vara med om en stressig situation. Slutsats: Nyutbildade anestesisjuksköterskors första tid i deras nya yrke kan underlättas genom ökad förståelse från erfarna anetsesisjuksöterskor, chefer och lärare. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, nyutbildad, stress, hanteringsstrategier, erfarenhet, kvalitativ studie, omvårdnad.

Bakgrund: Var tredje människa kommer någon gång i livet att få en cancerdiagnos. Att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom innebär en stor livsförändring och är i många fall även livshotande. Copingstrategier och sociala faktorer är viktiga hjälpmedel för att hantera den psykologiska biten av sjukdomen. Syfte: Att belysa upplevelser av att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra teman framkom: Dimensioner av stöd, Coping, Psykologisk stress och Utmaningen fortsätter. Patienter upplevde olika behov av stöd och använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin nya vardag. Olika faktorer bidrog till att patienterna upplevde psykologisk stress, vilka även kunde finnas kvar en tid efter sjukdomen.  Slutsats: Patienterna har stort behov av olika typer av stöd och coping vilket upprätthölls genom bra information och begriplighet. Patienterna led av psykologisk stress vilket beskrevs genom en känsla av isolering som behövdes göras hanterbar. När behandlingen var avslutad fanns fortfarande en stor rädsla för återfall, där meningsfullhet gjorde det lättare för dem att hantera rädslor och oro. Klinisk betydelse: Ämnet kommer att bidra till en ökad förståelse om vad som är viktigt för patientgruppen unga vuxna med cancer. Med kunskapen kommer sjukvårdspersonal att kunna anpassa sin information till denna patientgrupp. / Background: One in every three people will get cancer some time during their lifetime. Being a young adult with cancer is a life changing experience, and is in many cases even life threatening. Coping strategies and social factors are important tools for managing the psychological aspects of the disease: Aim: To highlight the experiences of being a young adult living with a cancer. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach. Results: Four themes emerged: Dimensions of support, Coping, Psychological stress and the challenge continues. Patients experienced different needs for support and used different coping strategies to deal with their new life situation. Various factors contributed to the patient’s experience of psychological stress, which could also be retained a time after the disease. Conclusion: Patients had a great need for different types of support and coping which was maintained through good information and comprehensibility. The patients suffered from psychological stress, which was described by a sense of isolation that needed to be done manageable. When treatment was completed, there was still a great fear of recurrence, where meaningfulness made it easier for them to deal with fears and concerns. Clinical significance: The subject will contribute to a better understanding of what is important for the patient group young adults with cancer. With this knowledge the healthcare staff will be able to customize their information in this patient group. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium januari 2016</p>

Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården. Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur. Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte prioriterar patientsäkerhet.

Bakgrunden till studien var att i takt med en ökad kunskap om att en stor andel sjukdomar går att påverka med förändrad livsstil ökar kraven på hälso- och sjukvårdspersonalen att kunna motivera patienter att förändra levnadsvanor. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av samt vilka förutsättningar de har till att arbeta preventivt inom det dagliga arbetet i primärvården. Metoden för studien var kvalitativ studie med deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor och tio distriktssköterskor inom primärvården deltog. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet som framkom i studien var att deltagarna försökte arbeta preventivt i allt de gjorde, att det var något som fanns inom dem och att det var primärvårdens huvudsyfte. Det preventiva arbetet försvårades med att deltagarna inte hade tid eller resurser för utförandet. Något mer deltagarna beskrev försvårade det preventiva arbetet var när patienten inte var motiverad till livsstilsförändringar eller att deltagarna blev begränsade i att de upplevde att ämnet var känsligt att ta upp. För att underlätta det preventiva arbetet önskade deltagarna i studien mer utbildning för att öka kompetensen och höll dem uppdaterade. En osäkerhet framkom gällande arbetsrutiner för preventivt arbete då deltagarna inte alltid visste vilka arbetsrutiner som gällde, vart de kunde hitta dessa samt att de inte följdes. Slutsatsen är att deltagarna i studien beskrev hur de arbetade preventivt i allt de gjorde men det hanns inte med p.g.a. tids- och resursbrist. Till följd av otydliga arbetsrutiner arbetade inte deltagarna på samma sätt

Skolsköterskan möter dagligen elever och kan då identifiera psykisk ohälsa hos elever. Syftet med litteraturstudien var att utforska skolsköterskors erfarenhet av vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa hos elever i åldern 16-18 år. En integrativ litteraturstudie genomfördes. Resultatet redovisas i två huvudkategorier som är Elevers olika förutsättningar i skolan och Organisationens påverkan. I kategorin elevers olika förutsättningar i skolan framkom att mobbning enligt skolsköterskan kunde leda till psykisk ohälsa. Skolsköterskorna nämnde också att flickor lättare kunde samtala om psykisk ohälsa. I kategorin  organisationens påverkan framkom att skolsköterskor hade brist på utbildning, träning och självförtroende i att hantera psykisk ohälsa. Tidsbrist uppgavs också påverka arbetet negativt. Samarbete med lärare, samt specialister inom barnpsykiatri, behövdes enligt skolsköterskorna för att kunna stödja eleverna. Behov finns av forskning om vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa. Skolsköterskan kan stärka sin roll på skolan genom ökad samverkan med lärare och få tydligare rutiner kring samarbetet med externa aktörer, då psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem och kan leda till psykiska besvär som fortsätter till vuxen ålder.

Bakgrund: Smärta är vanligt hos äldre, och är en subjektiv upplevelse. Smärta förekommer i olika typer: nociceptiv smärta, neuropatisk smärta samt blandsmärta. Smärta är ett av de vanligaste symtomen hos patienter med cancer och kan påverka äldre patienters livskvalité. Om smärtan inte behandlas kan den orsaka ökat lidande. Syfte: Syftet var att belysa hur äldre patienter med cancer upplever omvårdnaden vid smärta. Metod: Litteraturöversikten är grundad på tio vårdvetenskapliga resultatartiklar. Artiklarnas innehåll analyserades och resultatet presenterades i tre huvudteman. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt presenteras i tre teman, vikten av vårdrelationen, kommunikationens betydelse och information om smärta och smärtlindring. Resultatet visade att om vårdrelationen brast och att patienterna som inte fick tid från sjuksköterskorna upplevde mer smärta samt att de kände sig obekräftade. En sämre vårdrelation till patienterna gav ett lägre självbestämmande och engagemang kring smärtbehandlingen. Information om smärta och smärtbehandling av sjuksköterskorna var bristfällig. Patienterna önskade att det skulle finnas utbildningsmaterial som de skulle kunna ta del av. Dessutom önskade patienterna en förbättring kring verbal och icke-verbal kommunikation.  Diskussion: Resultatdiskussionen grundades på Katie Erikssons vårdteori. Det visade att sjuksköterskornas kompetens och kunskap kring smärta och smärtlindring var bristande och det behövdes ett ökat behov av detta. / Background: Pain is common in older patients and is a subjective experience. Pain occurs in different types: nociceptive pain, neuropathic pain and mixedpain. Pain is one of the most common symptoms in cancer patients and can affect the quality of life in older patients. If the pain is not treated, it can cause increased suffering. Aim: The purpose of this literature review was to describe how older patients with cancer experience nursing care in pain. Method: The literature review is based on ten health science articles. The content of the articles was analyzed and the results were presented in three main themes. Results: The results of this literature review are presented in three themes, the importance of the healthcare relationships, the importance of communication and information about pain and pain relief. The result showed that if the healthcare relationship failed and patients who did not get time from nurses experienced more pain and did not get confirmation from the nurses. A poorer relationship with patients gave less autonomy and involvement to their pain management. Information about pain and pain treatment given to patient from nurses were inadequate. Patients wished that more educational materials were available so that they could easily get access to it. In addition, patients also wanted an improvement in verbal and non-verbal communication Discussion: The discussion of the results was based on Katie Eriksson's theory. It showed that the nurses' skills and knowledge about pain and pain relief were inadequate and there was an increased need to develop this.