Bakgrund: Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. Slutsats: Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier: Kvalitén på det professionella stödet och Evidens och erfarenhet betydelsefulla för förändringsarbetet. Dessa kategorier bildade temat, Distriktssköterskors lyhördhet och kunskap är ledstjärnor för att motivera patienter till en hälsosammare livsstil. Resultatet av vår studie visar att det är viktigt att lyssna och bekräfta patienten för att stödja dem emotionellt. Vid livsstilsförändringar måste förklaring och information ges. Det behövs verktyg i förändringsarbetet och för att arbeta evidensbaserat måste distriktssköterskor ha ett reflekterande förhållningssätt. Att förändra sin livsstil innebär att patienten inser vikten av att göra en livsstilsförändring och att de är beredda att ta förlusterna för de ser att vinsterna är så stora. / The Health Care Nurse plays an important role in motivating patients to implement lifestyle changes. Unhealthiness causes risks of developing long-lasting diseases and other complications. Living conditions and living habits are of great significance in terms of human health.  Lifestyle changes, in contrast to drugs, often have an impact on both risk markers and states of diseases. The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences when motivating patients to take part in health-promoting lifestyle changes. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Through interviews, data was collected from six health care nurses and analyzed using a qualitative content analysis. The results are based on two categories, quality of the professional support together with evidence and experiences important to the changing process. These categories formed the theme: Health Care Nurses´, sensitivity and knowledge are the guiding principles in terms of motivating patients to pursue a healthier lifestyle. The results of our study show that it is important to listen and to acknowledge the patient to be able to support them emotionally.  Undergoing lifestyle changes require explanation and information. The changing process requires tools, the informants must have a reflective attitude to be able to work based on evidence. The patient needs to realize the importance of making a lifestyle change and also be prepared to take the losses. When doing so the patients will learn that they gain more than they lose.

Bakgrund Palliativ vård beskrivs ha sitt ursprung från hospicerörelsen. Palliativ vård är ett förhållningssätt med syftet att förbättra livskvaliteten och anpassa vården till varje individs behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad. Metod Studien hade en beskrivande design och metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline, Amed och PsycINFO. Totalt användes nio artiklar till litteraturstudien. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys. Resultat Kategorierna i resultatet var: Vikten av en god kommunikation, betydelsen av samverkan med patienten och familjen samt sjuksköterskan inom palliativ vård. Kommunikation var en central del i resultatet. Att spendera tid och kommunicera med patienten i palliativ fas och dennes familj ansågs förbättra vården. Det var viktigt för sjuksköterskorna att leva i nuet. Palliativ omvårdnad beskrevs vara känslomässigt utmattande och krävde egna reflektioner. Slutsats Ökad erfarenhet hos sjuksköterskan ledde till bättre bemötande och omvårdnad. Ytterligare forskning kan behövas för att utveckla sjuksköterskors sätt att vårda patienter i palliativ fas. Genom personlig och professionell utveckling kan sjuksköterskan utföra en bättre omvårdnad av patienten i palliativ fas.   Nyckelord Erfarenhet, Hospice, Kommunikation, Palliativ omvårdnad och Sjuksköterskor

<p>Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två kategorier: Kvalitén på det professionella stödet och Evidens och erfarenhet betydelsefulla för förändringsarbetet. Dessa kategorier bildade temat, Distriktssköterskors lyhördhet och kunskap är ledstjärnor för att motivera patienter till en hälsosammare livsstil. Resultatet av vår studie visar att det är viktigt att lyssna och bekräfta patienten för att stödja dem emotionellt. Vid livsstilsförändringar måste förklaring och information ges. Det behövs verktyg i förändringsarbetet och för att arbeta evidensbaserat måste distriktssköterskor ha ett reflekterande förhållningssätt. Att förändra sin livsstil innebär att patienten inser vikten av att göra en livsstilsförändring och att de är beredda att ta förlusterna för de ser att vinsterna är så stora.</p> / <p>The Health Care Nurse plays an important role in motivating patients to implement lifestyle changes. Unhealthiness causes risks of developing long-lasting diseases and other complications. Living conditions and living habits are of great significance in terms of human health.  Lifestyle changes, in contrast to drugs, often have an impact on both risk markers and states of diseases. The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences when motivating patients to take part in health-promoting lifestyle changes. The study is based on a qualitative method with an inductive approach. Through interviews, data was collected from six health care nurses and analyzed using a qualitative content analysis. The results are based on two categories, quality of the professional support together with evidence and experiences important to the changing process. These categories formed the theme: Health Care Nurses´, sensitivity and knowledge are the guiding principles in terms of motivating patients to pursue a healthier lifestyle. The results of our study show that it is important to listen and to acknowledge the patient to be able to support them emotionally.  Undergoing lifestyle changes require explanation and information. The changing process requires tools, the informants must have a reflective attitude to be able to work based on evidence. The patient needs to realize the importance of making a lifestyle change and also be prepared to take the losses. When doing so the patients will learn that they gain more than they lose.</p>

<p>Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.</p><p>Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.</p>

<p>Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.</p>

<p>Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. <strong>Slutsats:</strong> Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.</p>

Bakgrund: Fysiskt trauma orsakas ofta av en oväntad händelse med yttre våld som kan påverka flera organsystem med risk för dödsfall. Höga krav ställs på sjuksköterskans kompetens i omhändertagandet av personer med livshotande tillstånd då händelsen skapar rädsla men även då flera komplexa aktiviteter pågår samtidigt för att rädda kroppsfunktioner. Omhändertagandet kräver att sjuksköterskan arbetar utifrån både omvårdnadens sakaspekt och relationaspekt. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenhet av omvårdnad vid trauma. Metod: Litteraturöversikt med induktiv kvalitativ ansats. Datainsamling via CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Tematisk innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Tre huvudkategorier skapades; Att bli mött om en individ, Säker omvårdnad och Maktlöshet. Personer med trauma beskrev betydelsen av att få vara delaktiga i sin omvårdnad, få sina behov bekräftade och att ha en relation med sjuksköterskan samt att de upplevde omvårdnaden som effektiv och trygg. Negativa erfarenheter beskrevs relaterat till utsatthet, bristande information och erfarenhet av kontrollförlust. Slutsatser: Omvårdnad vid trauma inkluderar att den vårdsökande personen får uppgifter att utföra av sjuksköterskan, samt att de blir informerade om interventioner och de aktiviteter som pågår runt omkring dem, vilket resulterar i ökad upplevelse av säkerhet samt ökat förtroende för sjuksköterskeprofessionen. / Background: Physical trauma is an unexpected event caused by external violence that can involve several body systems with a high risk of severe injuries. When caring for a person exposed to a physical trauma with a life threatening condition the nurses’ competencies are tested. Several complex activities take place at the same time to save the person’s life and physical functions. Aim: To describe the person’s experience of nursing after a trauma. Method: A literature review of qualitative studies. Data was collected in three databases and analysed using an inductive thematic qualitative content analysis on the manifest content. Results: Three categories were found; Being met as an individual, Secure nursing and Powerlessness. The persons’ described the importance of taking part in their care, having their needs confirmed and being in a relationship with the nurse, they described their care as efficient and they felt safe. Negative experiences were described as being exposed, not having control and lack of information. Conclusions: When caring for persons with trauma the nurse should include the person in their care by giving them “jobs” to do and by informing them about actions and interventions taking place around them, thereby confidence and security is created.

ABSTRAKT Linnéuniversitetet, Växjö Institutionen för pedagogik Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp   Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter Författare                          Lena Hansson och Ann-Sophie Helgesson Handledare                        Stefan Sellbjer Datum                                Juni 2015 Antal sidor                        30   Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap   Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap? Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap. Det visar att det kan spela roll vilka personliga egenskaper man besitter som ledare, till exempel att vara tydlig, lyhörd, närvarande, engagerad och intresserad och att man kan möta medarbetare där de befinner sig i sin utveckling. Resultatet har analyserats utifrån Robles och Marcels (2012) två perspektiv av färdigheter, hårda och mjuka färdigheter. Mjuka färdigheter är karaktärsdrag, attityder och beteende. Hårda färdigheter är tekniska och teoretiska kunskaper och arbetslivserfarenhet.