Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer. Varje svårt samtal är unikt då det har sin grund i olika problem, emotioner, tankar och erfarenheter – vilket också är anledningen till att det ena svåra samtalet aldrig är det andra likt.1 Jag har i denna studie valt att undersöka hur svåra samtal kan beskrivas och uppfattas utifrån intervjuer med fyra ledare inom olika arbetsorganisationer samt publikationer inom området för svåra samtal. Intervjuerna och publikationerna har bearbetats utifrån en metod som till viss del influerats av metoden grundad teori. Analysen av materialet ger bilden av ett mångfacetterat studieområde där innehåll och utgång aldrig kan förutspås. De intervjuade ledarnas såväl tidigare erfarenheter som personliga egenskaper kan utifrån såväl intervjuerna som publikationerna sammanlänkas med deras upplevelse av svårighet i svåra samtal. Vidare tycks svåra samtal präglas av faktorer såsom språket och kommunikationsförmåga – både det verbala och icke-verbala, aktivt- och djupgående lyssnande, uppföljningsfrågor, tydlighet och struktur, empati, tillit, förtroende och respekt, känslouttryck, kontext och situation, självkännedom och avslutningsvis avsättandet av tid. Trots detta belyser denna studie att det ena samtalet aldrig är det andra likt. Varje svårt samtal är mångfacetterat och unikt på sitt sätt!

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskap som lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elev relationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i en värld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera. Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation, nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att se vilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samt elevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ett elevperspektiv. Vi lärare har en viktig roll i förändringarna som sker genom att kommunicera via IKT, möter vi eleverna så kan vi på så vis skapa ett samspel över IKT.

Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier undersöktes där en  kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultaten. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Känsla av maktlöshet - att inte få vara delaktig där patientens autonomi sätts ur spel och att hon önskar att få vara mer delaktig i vad som sker under sin behandling. Nervärdering –  där patienter behandlas som objekt. Avsaknad av kommunikation och relation - att inte bli hörd och sedd. Tvång som hjälp - att få god vård. En del av patienter har i efterhand accepterat och förstått att tvång var nödvändigt. Slutsats: Kommunikation är viktig för patienten. Om personalen inte kommunicerar med patienten blir patienten åsidosatt och känner sig kränkt vilket skapar lidande . God kommunikation hade i många fall hjälp patienten att bättre förstå tvångsåtgärder.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal. De upplevde att kommunikationen kunde vara bristfällig samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde ha bristande kunskap om kommunikation med döva personer. Mellan döva personer och hälso- och sjukvårdspersonal användes olika kommunikationssätt. Det kunde vara att skriva på lappar, läsa av läppar, använda sig av professionell tolk eller närstående som tolk. Under vissa förutsättningar kunde dessa kommunikationssätt upplevas otillräckliga. Kommunikation kunde underlättas om hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerade med teckenspråk, kroppsspråk eller med hjälp av en professionell tolk. Implikation: Mer forskning behövs om döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård, samt om hur sjuksköterskan kan förbättra kommunikation med döva personer.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som karakteriseras av återkommande perioder av depressioner och mani. Sjukdomens leder till lidande med bland annat ökad sjuklighet och självmordtankar som följd. Orsaken till sjukdomen antas till stor del bero på ärftliga faktorer. Även påfrestande livshändelser och den egna personligheten kan vara utlösande. Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten av bipolär sjukdom. Fem självbiografier analyserades utifrån Dahlbergs (1997) kvalitativa innehållsanalys med manifest ansats. I resultatet framkom att livet med bipolär sjukdom upplevs som en känslomässig berg- och dalbana. Sjukdomen inverkade negativt på många aspekter i livet såsom socialt, ekonomiskt och emotionellt. Framförallt var det viktigt att lära sig leva med sjukdomen och inte emot den. Förutsättningen för att uppnå kontroll över tillvaron var god och säker vård. När de drabbade fick sin diagnos fastställd gjorde detta att de kunde känna hopp och framtidstro genom att bearbeta och acceptera sjukdomen. Livet blev hanterbart då de anpassade sig efter sjukdomen, stressande mindre och sov mera. Genom att förstå patientens upplevelse av sin livsvärld kan sjuksköterskan i sin funktion bidra till minskat lidande och ett främjande av välbefinnande.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie. Datamaterialet bestod av 12 kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: förutsättningar på arbetsplatsen, sjuksköterskans handlingsberedskap samt patientens och närståendes medverkan. Förhållanden på arbetsplatsen såsom samarbete, vårdideologi och emotionellt stöd är betydelsefulla förutsättningar för kommunikation. Sjuksköterskans erfarenhet, förmåga att hantera tankar och känslor kring döden samt förmåga att se och förstå patienten påverkar också, liksom patientens och de närståendes förhållningssätt. Möjlighet till reflektion och handledning, en tydlig vårdideologi på vårdavdelningen samt utbildning i kommunikation och/eller palliativ vård skulle enligt resultaten kunna bidra till ökade förutsättningar för en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienter i palliativ vård. / Palliative care is an approach that affirms life and sees death as a normal process and as an important end point of life. The palliative care should include symptom control, cooperation of multi-professional team, good communication and support for families. Palliative nursing put high demands on the nurse, not least in terms of communication skills. The aim was to describe nurses' experiences of communication with patients in palliative care. The chosen method was a literature based study. The data material consisted of 12 qualitative research articles. Three categories and nine subcategories were identified. The categories were: conditions in the workplace, the nurse’s readiness to act and patient and relatives’ involvement. Conditions in the workplace, such as cooperation, care ideology and emotional support are important preconditions for communication. The nurse’s experience, ability to manage thoughts and feelings about death and the ability to see and understand the patient also affects the communication, as well as the patients’ and the relatives’ approach. Opportunity for reflection and clinical supervision, a clear ideology of care in the ward as well as education in communication and/or palliative care would, according to the results, contribute to better conditions for good communication between the nurse and patients in palliative care.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang. Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik. Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.

Bakgrund: Att vara den som möter och vårdar patienter som är i behov av palliativ vård är en del av det dagliga arbetet för sjuksköterskan i hemsjukvården. Allt fler patienter vill tillbringa sin sista tid i hemmet. Detta har medfört att den palliativa vården till stor del flyttat från sjukhusmiljö till hemmiljö. Sjuksköterskan får då en ny okänd arbetsplats vilket innebär att hon måste anpassa sig efter de omständigheter som råder i den nya miljön. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att vara vårdare till patienter som är i behov av palliativ vård i hemmet. Metod: I denna litteraturstudie användes tio vetenskapliga artiklar. Vid sammanställningen analyserades data med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans arbete i patientens hem är mycket komplext. Det är en balansgång att tillgodose patientens och de anhörigas önskemål samtidigt som sjuksköterskan vill vara vårdare på ett tillfredsställande sätt. Under analysen framkom fyra teman: Erfarenhet och kunskap, kommunikation och information, vardagliga sammandrabbningar samt sjusköterska - patient relation. Slutsats: Genomgående belystes bristen på stöd, resurser samt avsatt tid för reflektion. Det framkom även att det fanns ett behov av både praktisk och teoretisk utbildning.