I denna uppsats har jag valt att undersöka sex elevers uppfattning om religion, religionsutövning och religionsundervisning samt hur deras lärare försöker anknyta till barnens uppfattningar. Syftet med uppsatsen är att få en inblick i dessa barns uppfattningar om religion, religionsutövning och religionsundervisning och i hur man som pedagog kan dra nytta av att utgå från elevernas erfarenheter för att göra en religionsundervisning anpassad till alla elever samt att resonera om svårigheter som kan förknippas med detta. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har jag fått fram det som jag anser vara barnens uppfattning och inställning inom området. Resultatet av studien visade att eleverna hade svårt att definiera begreppet religion, och i sina förklaringar satte de mest fokus på det substantiella innehållet i en religion dvs. de yttre ramarna och attributen i en religion. I frågan om människosynen visade det sig i resultatet att barnen särskiljer människans handlingar från religiös påverkan, och i de flesta fallen betonade de människans eget ansvar för valet av handlingar. Vad gällde elevernas åsikter om hur religionsundervisningen skulle bedrivas, uppskattade de att fördjupa sig mera i en eller flera religioner, och de önskade få veta om hur går det för praktiserade trosutövare inom olika livsåskådningar. Läraren valde att låta undervisningen starta i elevernas erfarenheter och ge struktur åt dem.

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar. Litteraturstudiens syfte var att undersöka vikten av en tidig upptäckt av PPD hos kvinnor och skapa kunskap i syfte att förbättra omvårdnaden. Blivande föräldrar behöver inte bara information om själva förlossningen utan också de förändringar som sker tiden efter partus. Databassökningen gjordes i Cinahl, PubMed, och PsycInfo. Sjutton vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades med hjälp av SBU-granskningsmall. Analysen resulterade i tre kategorier, vikten av tidig upptäckt, hur familjens hälsa påverkas och hur vårdpersonal kan hjälpa. PPD har negativa effekter, inte bara på kvinnan själv, utan även på hela familjen. Det framkom tydligt hur viktigt kunskapsutvecklingen hos vårdpersonalen är för att kunna bryta PPD i ett tidigt skede. PPD är fortfarande ett relativt ”bortglömt tillstånd” då den nyförlösta kvinnan behöver kunnig vårdpersonal för att identifiera och förstå svårigheterna vid PPD.

Abstrakt Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person. Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare. Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa. Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information. Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevelse

Organdonation förkommer i hela världen och fungerar på ett likvärdigt sätt. Organdonation och organdonationsprocessen är något som sjuksköterskor kan stöta på under sitt arbete inom akutsjukvården. Organdonationsprocessen ser ut ungefär på samma sätt världen över, men upplevs på olika sätt. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva sjuk-sköterskors inställning till och upplevelser kring organdonation och organdonationsprocessen då en patient avlidit. De frågeställningar som författarna hade var sjuksköterskors inställning till organdonation och vilka upplevelser sjuksköterskor hade kring organdonationsprocessen. Totalt sett verkar sjuksköterskor ha en positiv inställning till organdonation, även om inte alla sjuksköterskor har tagit ställning till det för egen del. Det fanns en brist på kunskap och utbildning bland sjuksköterskor och det framkom att de tyckte att det känns obehagligt att vårda någon som var levande men ändå död. De flesta tycktes dock vara överens om att donation är något positivt och att det görs av en god anledning. Författarnas slutsats var att utbildning behövs för att öka kunskapen om organdonation. Utbildning behövs också för att sjuksköterskan skall känna sig mer trygg i sin roll kring organdonationsprocessen

My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills? I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education. To reflect everything that you do with the children, what is this exercise good for? And what do they learn from this?  What was considered to be a key skill among the staff if you wanted to be a good teacher? This is to be a reflecting practioner, according to Schön (according to Tomassen 2007:37). Because they had trouble to see how the child minder was contributing with the work in the preschool that was different from the preschool teachers abilities, they couldn’t really complement one other. To talk about the differences between the two occupations was a very sensitive subject and the child minder job was very hard to define. In the early days of the preschools in Sweden, for example, during the forties there was a big difference in the roles of a preschool teacher and a child minder (Enö, 2005:25).

Bakgrund. Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom där psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrängd kroppsuppfattning, rädsla att gå upp i vikt och en kroppsvikt mindre än 85 procent av den förväntade är bland annat karakteristiskt för ätstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonåren. Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av behandling och omvårdnad vid anorexia nervosa. Metod. En systematisk litteraturstudie genomfördes och 14 för syftet relevanta artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes. Genom innehållsanalys bearbetades artiklarna. Resultat. Följande fem kategorier identifierades:Patienten måste ha viljan att bli frisk, betydelsen av relationen till vårdpersonalen, behovet av stöd från närstående, att inte få välja själv och medpatientens betydelse för tillfriskande. Patientens egen vilja och motivation till ett förändrat beteende ansågs avgörande för en effektiv behandling. Patienterna ansåg det viktigt att vårdpersonalen inte bara ser de kroppsliga symtomen utan även att det finns en unik individ bakom sjukdomen. Stöd från närstående och medatienter ansågs viktigt under tillfriskningsprocessen. Diskussion. Patientens unika behov bör sättas i centrum för behanlingen och omvårdnaden. Det är viktigt att vårdperonalen har en helhetssyn och är införstådd i att anorexia nervosa är en multifaktoriell sjukdom för att förstå sig på sjukdomen och kunna skapa en en god relation till patienten. Det kan anses fel att påtvinga en person med anorexia nervosa vård, men kan vara livsavgörande. Slutsats. Utveckling av vården vid anorexia nervosa bör ständigt utvecklas utifrån patientens behov i takt med att samhället förändras.

The aim of this study was to explore Swedish ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children. Method: A qualitative interview study with a descriptive/ explorative design. The sample consists of 10 ambulance nurses, both men and women, with varying years within ambulance service. Trough unstructured questions the data was collected. The data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Compared to previous published studies the results of this study shows a broader perspective on ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children. The experiences were focused on following five categories: o The character of the alarm o The organization of the work o The specific in the meeting and treating of a child in an ambulance o Children who dies or suffer from a trauma o To work in an ambulance and at the same time being a parent Conclusion: It is always special to take care of a sick or wounded child. All the informer’s expressed that it is very special to take care of children because there are many aspects to take into consideration. The care of a child is special in both positive and negative senses. / Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda sjuka och skadade barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av 10 sjuksköterskor, både män och kvinnor, med varierande antal tjänsteår inom ambulanssjukvården. Genom en ostrukturerad intervjumetod insamlades data som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Jämfört med tidigare publicerad forskning visar resultatet i denna studie ett bredare perspektiv kring ambulanssjuksköterskors upplevelser vid vården av sjuka och skadade barn. Ambulanssjuksköterskornas upplevelser fokuserades kring följande fem kategorier: o Larmets karaktär o Att organisera arbetet o Det speciella med att bemöta och vårda barn i ambulans o Barn som dör eller drabbas av trauma o Att arbeta i ambulans och samtidigt vara förälder Slutsats: Att som ambulanspersonal åka på larm till ett sjukt eller skadat barn upplevs alltid vara speciellt, i både positiv och negativ bemärkelse. Det är många aspekter att ta hänsyn i vården och bemötandet av barn.

Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kändes handikappidrotten mer intressant än någonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera så bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut från att vara på amatörnivå till att nå den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsättning av att vara amatör till att nå elitnivå inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen är gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell där olika utsagor bildade kategorier. Undersökningsgruppen bestod av totalt fem deltagare över 18 år med fysiska funktionsnedsättningar, där alla var på landslagsnivå i sin respektive idrottsgren. Resultatet visade på att det fanns olika erfarenheter och uppfattningar om hur det är att gå från amatör till elitnivå. Alla var dock överens om att avsaknaden av tränare med rätt kunskap var ett stort problem. Resultatet visade även på att organisationen runt handikappidrotten har många brister som borde åtgärdas för att optimera elitsatsningen för dessa personer. Genom de olika resultaten har det framkommit att en sammanslagning av handikappidrotten och idrotten skulle kunna generera i bättre utvecklingsmöjligheter inom idrotten för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Något som även det skulle kunna vara ett lyft för handikappidrotten är att låta kunskapen som redan finns inom handikappidrotten förs vidare genom att de som tidigare varit aktiva på elitnivå blir inspirerade till att fortsätta som tränare efter avslutad karriär.

Reflektion kan vara ett betydelsefullt redskap i omvårdnadsarbetet för att skapa en god och säker vård. Det är av stor betydelse att sjuksköterskor tar sig tid att stanna upp och ge tid för reflektion kring situationer och handlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av reflektion inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Studier söktes i databaser och bearbetades. Resultatet visar att sjuksköterskor växer i sin profession genom att reflektion används som ett instrument till utveckling. Resultatet stödjer att sjuksköterskors personliga utveckling stärks och att de mognar i yrkesrollen genom användning av reflektion. Resultatet visar även att organisationen bör stödja reflektion då det i sin tur stödjer sjuksköterskor att vårda patienten på bästa sätt. Detta resulterar i slutändan i en god vårdkvalitet. Slutsatsen är att reflektion är grundläggande för kompetensutveckling inom ramen för sjuksköterskeprofessionen. Idag saknas vetenskapliga bevis för det inflytande reflektion har i det dagliga omvårdnadsarbetet. Det är av betydelse att fortsatt forskning på området sker för att skapa evidens för framtida tillämpning. Detta anses vara värdefullt för att skapa en säkrare omvårdnad och möta patienters unika behov. / Reflection can be an important tool in nursing to create a safe care. It is important that nurses pause and take time to reflect about situations and actions. The purpose of this study was to highlight the importance of reflection in the context of nursing. Studies were searched in databases and processed. The results show that nurses grow in their profession by the use of reflection as an instrument to development. The result supports that the nurses´ personal development are strengthened and that they mature in the professional role through the use of reflection. The result also shows that the organization should support reflection since it in return gives the nurses the opportunity to support the patient in the most ultimate way. This results in a good quality of care. The conclusion is that reflection is essential for skills development in the context of nursing. There is at the moment no scientific evidence for the influence of reflection in daily nursing care. It is important to continue research in this area to create evidence for future application. This is considered to be useful for creating a safer care and to meet the patients´ unique needs.

Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans. Trots att endast ca 13% hade egen erfarenhet av hypnos var denna variabel drivande i modellen. Resultatet visade sammanfattningsvis på en generellt mer positiv attityd till och intresse för hypnos, än en negativ attityd och rädsla. Urvalet bestod av en övervägande andel kvinnor vilket påverkar resultatets generaliserbarhet. En fråga för framtida forskning är vilka variabler som bidrar till att man inledningsvis använder sig av hypnos.