Abstrakt   Bakgrund: Palliativ vård är en del av sjuksköterskans arbete inom kommunal hälso- och sjukvård. Målet med palliativ vård är att som sjuksköterska kunna leda och genomföra omvårdnadsåtgärder som lindrar lidandet och möjliggör en ökad livskvalitet för patient och närstående. Genom sjuksköterskans palliativa förhållningssätt möjliggörs en optimal palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av palliativ vård inom den kommunala hälso- och sjukvården.   Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod.   Resultat: Studien resulterade i tre kategorier. Kompetens i palliativ vård, där sjuksköterskans erfarenhet av arbetssätt framställdes, samarbete och stöd samt brist på information och fortbildning. Utmaningar i palliativ vård, där beskrevs erfarenheter av svåra möten, hantering av egna känslor och brist på reflektion och handledning. Berikande möte återgav sjuksköterskans positiva erfarenhet av palliativ vård.     Slutsats: Sjuksköterskorna beskrev arbetet med palliativ vård som berikande men att det även innebar svåra möten, hantering av egna känslor och att de önskade tid för reflektion och handledning i arbetet. Genom sjuksköterskans erfarenhet och kompetens kunde krav och förväntningar mötas.

No description available.

Bakgrund Suicidalt beteende även kallad suicidalitet är ett stort globalt hälsoproblem.Begreppet innefattar suicidtankar, suicidförsök och suicid. Var 40:e sekundavlider en människa på grund av suicidalitet någonstans på jorden. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i vården av patienter med suicidalt beteende samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod Föreliggande litteraturstudies resultat inkluderar 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien har en beskrivande design. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Huvudresultat Sjuksköterskorna erfar att omvårdnad av patienter med suicidalt beteende är en komplex situation. Erfarenheterna är att suicidalt beteende väcker känslor som chock besvikelse, frustration, skuld och stress hos sjuksköterskorna. Egna värderingar har en dömande inverkan på patienten. En osäkerhet i omvårdnaden av dessa patienter finns. Fysiska behov prioriteras därför före psykiska. Detta kan kopplas till brist på utbildning, stöd och resurser. Slutsatser Sjuksköterskors erfarenheter är betydelsefulla för att ge den suicidala patienten bästamöjliga omvårdnad. Sjuksköterskor bör ha en icke dömande inställning och ett holistiskt förhållningssätt. Föreliggande studie vill bidra till en samlad bild av sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Detta för att belysa det stöd och utbildning som sjuksköterskan behöver för att möta patienten professionellt. Men även för att belysa vikten av förståelse och betydelsen av rätt omvårdnad.

Bakgrund:De senaste årens ökning av barnfetma leder till frågeställningen hur man som sjuksköterska kan arbeta preventionsanpassat tillsammans med obesa barn och dess familjer. Detta gäller både primär, sekundär och tertiärt arbete. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors preventionsarbete med obesa barn och deras familjer. Även artiklarnas datainsamlingsmetod beskrivs. Metod:En beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl samt PubMed. Artiklarna som var 12 till antalet var publicerade mellan åren 2007-2017 och låg till grund för resultatet. Huvudresultat:Sjuksköterskor upplevde att preventionsarbete är viktigt då fetma är ett stort hälsoproblem i världen. I många fall upplevdes bristen på tid, då arbetet skulle kunna utvecklas ännu mer. Ofta användes motiverande samtal för att stärka det positiva och utgöra en grund för respekt och måna om barnets autonomi. Mätinstrument som var vanligt förekommande var BMI. Vikten av av föräldrarengagemang betonas i flertalet artiklar, eftersom resultaten då blir bättre med barnens viktnedgång. Sjuksköterskorna upplever att föräldrarna behöver stöttning och vägledning av med hjälp av dem för att kunna vara ett bra support till barnen. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer stöd i att utveckla preventionsarbetet för att minska barnfetma. Detta kan annars bli problem senare i livet och leda till följdsjukdomar i vuxen ålder. / Background: The increase in childhood obesity in recent years leads to the question of how a nurse can work on preventions adapted to obese children and their families. This applies to both primary, secondary and tertiary work Aim: The purpose of this literature study is to describe the nurse's prevention work with obese children and their families. The article's data collection method is also described. Method: A descriptive literature study. Databases used were Cinahl and PubMed. The articles that were 12 to the number published between 2007-2017 and resulted in the result. Main result: Nurses felt that prevention work is important as obesity is a major health problem in the world. In many cases, the lack of time was felt, as the work could develop even more. Often motivational conversations were used to strengthen the positive and provide a basis for respect and mood about the child's autonomy. Measuring instruments that were common were BMI. The importance of parental involvement is emphasized in most articles, as the results then improve with the weight loss of children. Instead, parents need support and guidance from nurses to be a good support for the children. Conclusion: Nurses need more support in developing prevention efforts to reduce childhood obesity. This may otherwise be a problem later in life and lead to adulthood in adulthood.

Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2016a) ska utbildningen utgå ifrån elevers erfarenheter, förutsättningar och behov i syfte att främja alla elevers lärande och kunskapsutveckling. För att skapa ett meningsfullt lärande betonar flera forskare vikten av att läraren har förmågan att skapa en undervisning som tar sin utgångspunkt i elevers tidigare erfarenheter.  Föreliggande studie baseras på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidigare år, 1-3. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur verksamma lärare i årskurs 1-3 tillvaratar elevers tidigare erfarenheter i skrivundervisningen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftar till att skapa en djupare förståelse och kunskap för grundskollärarnas tankar, uppfattningar och åsikter om forskningsfrågan. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av begrepp från läroplansteorin. Resultatet visar att flera grundskollärare snarare bygger sin skrivundervisning på den aktuella elevgruppens gemensamma erfarenheter än på den enskilda elevens tidigare erfarenheter. Förklaringen tycks grunda sig i de svårigheter grundskollärarna upplever med att tillvarata de skiftande erfarenheter av skriftspråket som elever kommer med till skolan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte finns någon samstämmig begreppsdefinition av begreppet erfarenheter. Grundskollärarnas definitioner skiljer sig åt i olika kontexter och sammanhang, vilket kan skapa en problematik när läroplanens begrepp och skrivningar ska tolkas av den enskilda läraren.

No description available.

This is a qualitative study based on interviews and the essay is composed by Siham El Hajoui and Nahrin Issa, students of Södertörns Högskola. The title of the study starts with a quote, taken from one of the respondents that reflects the expectations that people have of psychologist today. The purpose of this study is to investigate on how psychologist’s gets affected by their profession, how they draw a line between work and the remaining life and if they empathize with their clients. The study does also discuss the expectations that exists on psychologists, by their clients or in general. The study is based on six interviews with psychologists, who have been working at least 3 years as legitimized psychologists. The result of the study shows that the respondents experience that the psychologist occupation is difficult, and that one is required to have work experiences to be able to handle it in a good way. It was shown that it exists expectations on the respondents that affects them in a way that makes them use different strategies to be able to draw a line between work and the private life. The result was analyzed with the help of previous research about how to draw the line between work and remaining the life, doctors’ sympathy with patients, job burnout and with the help of theories about roles and empathy. / Detta är en kvalitativ studie i sociologi, baserad på intervjuer och skriven av Siham El Hajoui och Nahrin Issa. Studiens titel börjar med ett citat taget ur ett av de erhållna intervjusvaren, som speglar de förväntningar som människor kan ha på psykologer idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykologer påverkas av sitt arbete, hur de drar gränsen mellan arbete och övrigt liv samt om de känner empati för sina klienter. Det sker även en diskussion kring människors förväntningar på psykologer. Studien avgränsas genom ett fokus på sex stycken legitimerade psykologer, som har arbetat inom yrket i minst 3 år.                       Resultatet visar att de utvalda respondenterna upplever att psykologyrket är ett tungt yrke, och att det därmed krävs erfarenhet för att lära sig om hur en kan hantera all information på bästa sätt. Det visar sig även att det existerar förväntningar på respondenterna, som gör att de påverkas och använder sig av olika strategier för att kunna dra en gräns mellan arbete och privatliv. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning som handlar om gränsdragning mellan arbete och övrigt liv, läkares medlidande med patienter och arbetsrelaterad utbrändhet, samt teorier gällande roller och empati.

Titel: Patienters perioperativa erfarenheter vid regional anestesi - En metasyntes   Bakgrund: Idag genomförs många operationer i regional anestesi. Detta innebär att patienter är vakna under operationen vilket kan skapa olika känslor hos patienten samt innebära ett ökat behov av stöd för patienterna. Genom att patienten är vaken under en operation möjliggörs även en dialog mellan patient och personal. Patienter har olika behov vid en operation i regional anestesi, som delvis präglas av deras tidigare erfarenheter. Tillsammans med personal på operationssalen, är anestesisjuksköterskan ansvarig för de vårdhandlingar som utförs. En balans mellan anestesisjuksköterskans kunskap om teknisk utrustning och patientens behov, kan bidra till en positiv erfarenhet för patienten.   Syfte: Syftet är att belysa patienters perioperativa erfarenheter vid regional anestesi genom att utforska och syntetisera tidigare forskning inom området.   Metod: Studien är genomförd med metasyntes som metod. Resultatet från sju kvalitativa artiklar har sammanställts och syntetiserats i enlighet med Noblit och Hare (1988). Resultat: Patienters upplevelse av att opereras i regional anestesi är individuell. Den bedövade kroppsdelen kan upplevas oigenkännlig och svår att relatera till. Patienter upplever det betydelsefullt att erhålla kontinuerlig information under hela det perioperativa förloppet. Patienter kan även uppleva trygghet när de känner sig omhändertagna av vårdpersonal. Tidigare positiva erfarenheter av att opereras i regional anestesi medför att patienter troligen kommer önska denna anestesimetod i framtiden.   Slutsats: Vårdpersonal bör vara medvetna om patienters perioperativa erfarenheter. Föreliggande studies resultat kan bidra till ökad kunskap samt en djupare förståelse för patienters behov. Detta kan öka vårdpersonalens förmåga att vårda patienter som är vakna under operation i regional anestesi.

Bakgrund: Det är cirka 70 000 personer som årligen är i behov av palliativ vård i Sverige. Den palliativa vården bedrivs inte som det önskas och vårdpersonalen har stora svårigheter att förstå vad palliativ vård är och vad denna typ av vård innebär. Palliativ vård utgår från de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Den allmänna vården som bedrivs idag av hemsjukvårdens olika yrkesgrupper utförs mer i hemmet och detta gäller även vårdandet hos de patienter som har behov av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av palliativ vård i hemsjukvården. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat visade följande huvudteman: Man har olika syn, Man inser svårigheterna och Man är beroende av varandra. Slutsats: Patient och närstående får ofta möta vården själva när ingen vårdpersonal vill ta ansvar för dem i deras utsatta situation. Vårdpersonalen har olika syn på vad palliativ vård innebär. Vårdpersonalen kan inte själva utföra vården utan måste ske inom team annars brister vården enligt den palliativa vårdfilosofin brister.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vård innebär ett förhållningssätt där vården har som syfte att förbättra livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom och för deras närstående. I samband med Ädelreformen 1992 då ålderdomshemmen lades ner fick kommunen ökat ansvar över hemsjukvården. Hemsjukvård är den hälso- och sjukvård som ges i hemmet och där vården är sammanhängande över tiden. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för arbetet inom hemsjukvård. Förutom att leda teamet ska sjuksköterskan även tillgodose patienten och närståendes olika behov såsom fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Inom hemsjukvård kan det utvecklas djupa relationer mellan sjuksköterskan och patienten samt närstående då det ofta skapas en kontinuitet i vården. Detta kan leda till att sjuksköterskan upplever vården i livets slutskede som krävande. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse att vårda palliativa patienter i deras hemmiljö. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Fribergs modell. I analysen identifierades tre huvudteman och tio underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre övergripande huvudteman och tio underteman. Huvudteman som identifierades var; Relationer, Arbetets utmaningar och Emotionell påverkan.  Slutsats: Sjuksköterskorna belyste vikten av goda relationer med patienter och anhöriga samt bra samarbeten med kollegor och andra aktörer inom vården. Arbetet som sjuksköterska inom hemsjukvården upplevdes utmanande eftersom vårdandet var komplext. Erfarenhet och kompetens var betydelsefullt för att sjuksköterskorna skulle känna trygghet i vårdandet. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt, i vårdandet av patienter i livets slutskede, vilket kunde bearbetas genom reflektion.