Bakgrund: Att vårda patienter i livets slutskede är en utmanade uppgift och kan komma att påträffas på arbetsplatsen där blivande sjuksköterskor väljer att arbeta efter utbildning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har en viktig roll för patienter och anhörigas upplevelser av palliativ vård, och att upplevelsen försämras då sjuksköterskor är osäkra. Tidigare forskning visar också att vård i livets slutskede är komplex för erfarna sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskestudenters upplevelser av vård i livets slutskede beskrivs i två teman samt fyra subteman. Första temat är att växa som människa med tillhörande subteman: att erhålla nya insikter samt att vara närvarande. Det andra temat är osäkerhet i vårdandet med tillhörande subteman: att uppleva rädsla och sorg samt att uppleva sig otillräcklig. Slutsats: Sjuksköterskestudenter upplever att skapa en relation till patienter bidrar till att de kan ge en god vård i livets slutskede. Sjuksköterskestudenter upplever att bristande levd yrkesmässig erfarenhet bidrar till att de känner sig osäkra på hur vård i livets slutskede ska bedrivas och på så sätt inte kan ge en god vård till patienter i livets slutskede.

Bakgrund: Palliativ vård är avsedd för människor som drabbats av en dödlig obotlig sjukdom. Årligen i Sverige beräknas 70 000 till 75 000 patienter att ha behov av palliativ vård. Den palliativa vården bygger på en vårdfilosofi med fokus på fyra grundläggande hörnstenar som symtomkontroll, kommunikation och relation, närståendestöd samt teamarbete. Att konstant möta döende patienter och deras anhöriga utsätts den grundutbildade sjuksköterskan för svåra påfrestningar i sitt arbete och detta ger upphov till behovet av copingstrategier för att bidra till en god omvård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och behov av copingstrategier i omvårdnaden av palliativa patienter.Metod: Kvalitativ litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ ansats. Studierna hämtades från två olika databaser med inriktning på omvårdnad, därefter analyserades studierna med metoden innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen visade flera återkommande känslor och tankar hos sjuksköterskor inom palliativ vård. Känslor såsom ångest, stress och frustration samt tankar och frågor om sin egen mortalitet och existens framkom frekvent. I resultatet framkom det tydligt behovet av copingstrategier för att hantera omvårdnaden av döende patienter.Konklusion: I sitt omvårdnadsarbete möter sjuksköterskan fortlöpande döende patienter ochderas anhöriga. För att kunna bidra till en god omvårdnad inom palliativ vård var det av stor betydelse för att sjuksköterskan ha någon form av copingstrategier för att hantera döden och döendet.

Bakgrund: Ätstörningar är en psykiatrisk sjukdom som drabbar främst unga personer. Bland psykiatriska tillstånd har anorexia nervosa den högsta mortaliteten. Vårdpersonalen står ofta inför utmaningar då personerna sällan inser att de behöver vård. Vårdmötet skildras utifrån vården, förhållningssättet och relationen som uppstår. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenhet av vårdmötet med personer med ätstörningar. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa artiklar utifrån databaser med huvudämnen omvårdnad och psykiatrisk omvårdnad. Granskning av artiklarna utfördes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Erfarenheterna om vårdmötet delades in i fem kategorier. Kategorierna var relationen har betydelse och kräver gränssättning, utifrån personernas handlingssätt ändras personalens förhållningssätt, måltidsövervakning innebär en stödjande funktion, kunskap har en positiv inverkan vid utförandet av tvångsinsatser och att ge och ta kontroll medför svårigheter i vårdprocessen. Diskussion: Metoddiskussionen utgår från Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Tre fynd lyfts i resultatdiskussionen vilka var förhållningssättets påverkan av beteende och värderingar, behov av kunskap vid tvångsinsatser och den privata relationens påverkan i omvårdnaden. Fynden diskuteras utifrån omvårdnadsteorier, etiska aspekter och samhällsperspektiv.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning har kvinnor rapporterat ett behov av stöd från barnmorskor efter förlossningen. Det är också belagt att barnmorskor har en positiv inställning till att samtala om sexuell hälsa med kvinnor men upplever hinder. Tidigare forskning beskriver att det finns behov av mer utbildning och kunskap inom området sexuell hälsa bland barnmorskor. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med kvinnor vid eftervårdsbesöket postpartum. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio barnmorskor intervjuades från Mellansverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades nio underkategorier som bildade fyra kategorier: Normalisering av ny situation postpartum, förutsättningar för kvinnocentrerad vård, rådgivning kring samlivet och hinder för god kommunikation. Slutsats: Sexuell hälsa ingick till viss del i samtalet i eftervårdsbesöket. Riktlinjerna i medicinska basprogrammet om eftervårdsbesöket är otydliga och kan behöva ändras. Ett till eftervårdsbesök kan behövas, det är tidigt att samtala om sexuell hälsa sex till åtta veckor postpartum.

Sammanfattning   Bakgrund: Våld i nära relation klassas som ett folkhälsoproblem. Uppskattningsvis har 15–71% av den kvinnliga befolkningen i världen drabbats av våld i nära relation. Dessa kvinnor vänder sig främst till hälso och sjukvården för att söka hjälp. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att vårda och bemöta våldsutsatta kvinnor. Vårdkvalitén påverkas av sjuksköterskans färdighet och kunskap inom området våld i nära relation.  Syfte: Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnors som utsatts för våld i nära relation.  Metod: Beskrivande litteraturstudie där data insamlades från åtta kvalitativa och två kvantitativa studier.  Huvudresultat: I resultatet identifierades sex teman med två kompletterande underteman som beskrev sjuksköterskans erfarenhet av att möta kvinnor som utsatts får våld i nära relation. Resultatet visade att sjuksköterskorna saknade goda förutsättningar för att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Utbildning och stöd från ledningen var något sjuksköterskorna uppgav som bristfälligt. Sjuksköterskorna upplevde även tidsbrist och en rädsla att kvinnan skulle ge ett positivt svar som ett hinder i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskor som jobbade inom kontinuerlig vård hade lättare för att bygga en relation med kvinnan vilket ansågs vara viktigt eftersom det var då kvinnorna vågade berätta. Språk och kultur var ett annat hinder i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Trots att hjälpmedel fanns i form av tolk kände sig sjuksköterskan osäker på om all information blivit översatt korrekt. Dessutom blev det ett hinder när kvinnan hade en normativ bild på våld i nära relation, detta upplevde sjuksköterskan som frustrerande eftersom det blev svårt att erbjuda hjälp.  Slutsats: Effekterna av våldet påverkar kvinnan under en lång tid i hennes liv. Det är sjuksköterskans ansvar att hjälpa henne att ta kontakt och hänvisa till lämpliga myndigheter. Yrkesutförande sjuksköterskor behöver kunna identifiera denna patientgrupp. I resultatet går det att utläsa att goda förutsättningar, bra arbetsförhållande och utbildning ligger till grund för att möta våldsutsatta kvinnor och kunna ge professionell omvårdnad. Detta är en viktig aspekt i hur man skapar en trygg vård för kvinnor i vårt samhälle.

The purpose of this essay is to examine the difference in salary between a worker with a higher education and a worker who has a lot of experience in a workplace. Someone who has a high education have the right to have a salary that matches the worth of that education, but what about the loyalty that the workers who might not have the same education but have been staying in the same workplace for years? It is not as easy to value that as it can be with an education. To be able to find answers a legal method has been used. Some collective agreements have been used together with a few different laws and interviews with workers who is not happy with the salary they get. The interviews have been used to reflect how the reality is versus what the collective agreements says. In conclusion, a lot of companies are working towards being more appreciative of the loyal workers. Since education is a good enough reason for a higher salary there is not that much that is being said about it, and not any comparison between experience and education either. In this essay, this will be discussed further.

Introduktion/bakgrund: Vård i livets slutskede utförs dagligen av sjuksköterskan inom alla åldersgrupper oberoende av diagnos. I Sverige avlider varje år cirka 90 000 personer där en tredjedel av dessa avlider inom slutenvården. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar gentemot dessa patienter för att patienten ska leva värdigt in i det sista. Därför är sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede viktigt. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården Metod: Litteraturstudie som utfördes enligt Polit & Becks (2017) niostegsmodell där data samlades in för att till sist sammanställa ett resultat. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i fyra teman: ”känslomässiga erfarenheter”, ”otillräcklighet”, ”vikten av stöd och samarbete” samt ”brist på kunskap eller kompetens” Huvudfynden i resultatet var att majoriteten av sjuksköterskorna upplevde känslomässiga besvär i vårdandet, att tidsbrist var en bidragande faktor till sämre vård och stress, att stöd från kollegor var viktigt i utvecklingen samt att det fanns brister gällande kunskap inom omvårdnad i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede är varierande och många känner sig osäkra att utföra omvårdnad av patienter i livets slutskede. Det uppstår även blandade känslor runt vårdandet och majoriteten av sjuksköterskorna upplevde sig stressade på grund av tidsbrist.

Bakgrund: Befolkningen ökar i världen, vilket betyder att personer med demens ökar. Demenssjukdomar är världens sjunde vanligaste dödsorsak. Många brister och förbättringsområden finns inom demensvården. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera erfarenheter av omvårdnad vid demens. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultat: Resultatet belyste att sjuksköterskor och personal som utför omvårdnad under sjuksköterskans omvårdnadsansvar led av utbrändhet och emotionell utmattning. Sjuksköterskor och personal under sjuksköterskans omvårdnadsansvar upplevde bland annat tidsbrist, personalbrist samt en avsaknad av en stark ledning. Resultatet kategoriserades i tre teman: Erfarenheter av utmattning och utbrändhet, Erfarenheter av relationer med patienter och kolleger och Erfarenheter av organisatoriska påverkansfaktorer på omvårdanden. Konklusion: Sammanställningen av sjuksköterskors och personal under sjuksköterskans omvårdnadsansvars erfarenheter belyste bland annat att relationen till kollegorna var betydelsefull. En strävan mot att utföra den bästa omvårdnaden var avgörande för sjuksköterskors och personal under sjuksköterskans omvårdnadsansvars hälsa. Personcentrerad omvårdnad var en viktig del i arbetet enligt sjuksköterskor och personal under sjuksköterskans omvårdnadsansvar en. För vidareutveckling inom demensomvårdnaden behövs fortsatt forskning inom demens, personcentrerad vård och omvårdnad inom demens och åtgärder som ökad kunskap och personal.

Första linjens chefer innehar en viktig roll för att utveckla väl fungerande, hälsosamma och hållbara verksamheter samt påverkar arbetsmiljön inom verksamheterna på många olika sätt. Chefer mår allt sämre och lämnar i högre utsträckning sin position på grund av den egna arbetssituationen. Det finns mycket litteratur som belyser vikten av stöd för första linjens chefer men få undersöker deras upplevelser av stödet de får. Syftet med studien är att beskriva chefers upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för att bedriva ett hållbart och hälsosamt ledarskap. Totalt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer med mellan tre och 24 års chefserfarenhet på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. För att analysera materialet har en innehållsanalys genomförts. Analysen resulterade i nio underkategorier som sammanställts i tre huvudkategorier; förutsättningar, ledarskapet och tillgänglighet. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar och stöd har en stor betydelse för hur första linjens chefer upplever de krav som ledarskapet medför. Informanterna upplever till stor del att tiden är en begränsande faktor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna prioriteras framför egna arbetsuppgifter och behov. Flera upplever en brist i administrativt stöd och en avsaknad av tydlighet kring de ramar som finns för ledarskapet. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och hållbart när det kommer till första linjens chefers arbetssituation belyses av resultatet. Genom att finnas tillgängliga för medarbetarna skapade informanterna också förutsättningar för att den egna arbetsmiljön ska vara mer hållbar trots att tiden inte alltid finns. Resultatet av denna studie har betydelse för att skapa en förståelse för de upplevelser av stöd och förutsättningar som första linjens chefer har och kan underlätta i arbetet med att utforma mer anpassade stöd och strukturer för att arbeta mer hälsofrämjande även för första linjens chefer. / First-line managers play an important role in developing well-functioning, healthy and sustainable operations and influence the work environment within the operations in many different ways. Managers feel worse and worse and leave their position to a greater extent due to their own work situation. There is a lot of literature that highlights the importance of support for first-line managers, but few examine their experiences of the support they receive. The purpose of the study is to describe managers' experiences of the importance of organizational conditions for conducting sustainable and healthy leadership. A total of eight semi-structured interviews were conducted by first-line managers with between three and 24 years of managerial experience at a hospital in the Västra Götaland region. To analyze the material, a content analysis has been performed. The analysis resulted in nine subcategories compiled into three main categories; conditions, leadership and accessibility. The results showed that organizational conditions and support are of great importance for how first-line managers experience the demands that leadership entails. The informants largely feel that time is a limiting factor at the same time as accessibility for employees is prioritized over their own tasks and needs. Many experience a lack of administrative support and a lack of clarity about the framework that exists for the leadership. The importance of working to promote health and sustainability when it comes to the first-line managers' work situation is highlighted by the results. By being available to employees, the informants also created the conditions for their own work environment to be more sustainable, despite the fact that time does not always exist. The results of this study are important for creating an understanding of the experiences of support and conditions that first-line managers have and can facilitate the work of designing more adapted support and structures to work more health-promoting also for first-line managers.

Bakgrund: Migrän är en vanlig sjukdom som innebär mer än klassisk huvudvärk då den är både kronisk och ärftlig. Hur migrän upplevs varierar från individ till individ. Sjukdomen har funnits i alla tider och enligt den forskning som finns så förekommer den oftare hos kvinnor än hos män. Processen för att diagnostiseras för migrän är ofta lång, detta på grund av att kunskap saknas och att sjukdomen inte är prioriterad inom hälso- och sjukvården.  Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med migrän. Metod: Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt och resulterade i två teman. Resultat: I analysen identifierade författarna av litteraturöversikten att individerna som deltagit i studierna genomgående upplever och sätter ord på att migrän inte tas på allvar av vårdgivare, arbetsgivare och ibland även av övrig omgivning. Sjukdomen, processen att erhålla en diagnos, att behöva ändra livsstil och att begränsas är något som väcker känslor. Diskussion: Författarna valde att diskutera resultatet utifrån Katie Erikssons Caritativa vårdteori. Grunden i den caritativa vårdteorin är kärleken till individen, vilket innebär att sjuksköterskan skall vandra med den lidande och lindra dess lidande för att nå en så optimal hälsa som möjligt. Kopplat till Katie Erikssons teori råder brist på förståelse, kunskap och bemötande hos vårdgivare samt övrig omgivning till ett obefogat vårdlidande. / Background: Migraines are a common disease which means more than classical headache, since it is both chronic and hereditary. How migraines are experienced varies from individual to individual. The disease has been known since ages, and according to the research, it occurs more often in women than in men. The process of diagnosing migraine is often long because of lack of knowledge and the disease is not a priority in health care.  Aim: To describe people's experiences of living with migraine. Method: The articles were analyzed and reviewed according to Friberg's method for literature review and resulted in two themes. Results: In the analysis, the authors of the literature review identified the individuals who participated in the studies constantly experiencing and saying that migraines are not taken seriously by caregivers, employers and sometimes even from other environments. The disease, the process of obtaining a diagnosis, having to change lifestyle and being limited is something that awakens emotions. Discussion: The authors chose to discuss the result based on Katie Eriksson's Caritative Care Theory. The basis of the caritative care theory is the love of the individual, which means that the nurse should walk with that suffering and relieve her suffering to achieve as optimal health as possible. Linked to Katie Eriksson's theory led to lack of understanding, knowledge and treatment of caregiver and other surroundings for an unjustified care-ward.