No description available.

Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding  contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcare-providers / Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman. Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans. Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Ett hjärtstopp var en dramatisk händelse där reflektionen om existensen påbörjades. Det väcktes tankar och känslor som hade påverkan på livskvalitén och hälsan. Sjuksköterskans uppgift var att ge information och finnas där för patientens individuella behov. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter ett hjärtstopp. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde brist av information och att de ville bearbeta händelsen med andra. Efter hjärtstoppet fick patienterna ett nytt förhållningssätt till livet och vissa fysiska moment var svårare att utföra. Uppvaknandet efter hjärtstoppet var förvirrande och många känslor uppstod.  Konklusion: Resultatet visade att patienterna upplevde brist av information, kände önskan om att få bearbeta och dela erfarenheter med andra samt att stödet de fick uppskattades. Något som betraktades svårt var att leva en fungerande vardag och hitta den nya identiteten. Känslor såsom övergivenhet och osäkerhet uppkom men även tacksamhet och glädje att fått fortsätta livet. Om sjuksköterskan hade mer kunskap om patienters upplevelser, ökade chansen att vården efter händelsen blev mer patientcentrerad.

Bakgrund: Att leva med diabetes mellitus (DM) innebär konstant egenvård med exempelvis övervakning av blodglukosvärden. Mobilapplikationer (MA) utvecklas snabbt och idag finns MA vars syfte är att hjälpa patienter med DM hantera sin egenvård. Syfte: att belysa mobilapplikationers inverkan på egenvård av diabetes mellitus ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt enligt Polit och Becks (2017) nio steg, kvalitetsgranskning av artiklar enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Databearbetning: Artiklarna analyserades med induktiv ansats. Teman bildades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Grundades på tio artiklar. Artiklarna presenteras i tre teman; Stöd i egenvård, Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal och Själv- och sjukdomsinsikt. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att en MA är ett utmärkt hjälpmedel i egenvården om patienterna har fått rätt information och har ett bra stöd av sitt diabetesteam. Det kan hjälpa patienterna att få en insikt i sin sjukdom genom att MA registrerar hur mycket motion de får samt vilken kosthållning patienten har. Det som framkom tydligast i litteraturstudiens resultat var behovet av stöd i egenvården av sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Patienterna behöver mer utbildning och med det kommer fler att känna kontroll över sin sjukdom.

No description available.

Sverige drabbas ca 220 personer årligen av sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros, ALS.ALS är en obotlig sjukdom med ett snabbt sjukdomsförlopp. Att drabbas av en obotlig sjukdom kanpåverka hela ens livssituation. Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av att leva med sjukdomenAmyotrofisk lateralskleros. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga originalartiklar (n=10) medett systematiskt tillvägagångssätt. Inklusionskriterier: engelskspråkiga artiklar som beskriver patienterserfarenheter av att leva med ALS, publicerade år 2012-2020, peer-reviewed, godkända enligt etiskkommitté alternativt noggranna etiska överväganden. Exklusionskriterier: artiklar där deltagarna har enkognitiv svikt av annan orsak än ALS. Resultat: Huvudfynd var att känna sig som en börda, att fåbestämma över sin vård och behandling, närståendes betydelse och att inte kunna vara delaktig isociala sammanhang. Diskussion: Uppleva sig som en börda för närstående ger en inre oro.Närstående och sociala aktiviteter ses som en resurs för att få kontroll över livet trots obotlig sjukdom.Ökad delaktighet och inflytande i vården är av stor betydelse. Det är viktigt för professionen att se tillhela patientens livssituation, vilket kan leda till en ökad personcentrerad vård.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor leder till stora konsekvenser för samhället, men framför allt för den våldsutsatta kvinnan som individ. Det förekommer emellertid brister inom öppenvården som kan komma att påverka mötet mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan. Öppenvårdens struktur gynnar inte alltid förutsättningen för att skapa ett gott möte. Hur skiljer sig sjuksköterskans erfarenheter åt baserat på öppenvårdens kontext? Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor inom öppenvård. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Analys utifrån Fribergs analysmodell för litteraturstudier. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier respektive tio underkategorier. Resultatet visar på att sjuksköterskor bygger på sin erfarenhet genom att möta våldsutsatta kvinnor. Erfarenheter hos sjuksköterskor skiljer sig åt beroende på yrkesverksam öppenvårdskontext och emotionell beredskap. Det framkommer att det är av betydelse för sjuksköterskors erfarenhet att få möjlighet att följa den våldsutsatta kvinnan genom hennes process. Diskussion: Genom att möta våldsutsatta kvinnor bygger sjuksköterskor på sin erfarenhet och kan därtill få möjligheten att tillämpa ett salutogent förhållningssätt i mötet. Mötet kan påverka sjuksköterskor emotionellt vilket kan leda till att sjuksköterskor begår ett integritetsövertramp i mötet med kvinnan. Det kan vara mer fördelaktigt att vara kvinnlig sjuksköterska i mötet med våldsutsatta kvinnor då kvinnan riskerar att associera den manliga sjuksköterskan med våldsförövaren.

Bakgrund: Tuberkulos var globalt en av de vanligaste orsakerna till mortalitet år 2018. Sjukdomen orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis, som smittar genom droppsmitta och drabbar vanligtvis lungorna. En god vårdrelation med patienten är viktigt då sjuksköterskor oftast följer patienter med tuberkulos genom sjukdomsförloppet. Sjuksköterskans uppgift är att ge god omvårdnad och arbeta preventivt i samband med tuberkulosbehandling. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med tuberkulos. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, som grundar sig på nio kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Bristfällig arbetsmiljö, Rädsla och oro, Relationer och kommunikation, Behov av patientundervisning och Rollen som sjuksköterska. Konklusion: Sjuksköterskans erfarenheter visade att arbetsmiljö hade en stor påverkan på omvårdnaden vid tuberkulos. Sjuksköterskorna beskrev en rädsla och oro för smittspridning i samhället, bland patienter och sjuksköterskor. Vårdande relationer samt sjuksköterskans stöd för patienten var av stor vikt i kampen mot sjukdomen. Sjuksköterskorna identifierade sig som frontlinjen mot sjukdomen, med risk för deras egen hälsa, skulle dem plikttroget ge en vård av kvalité. / Background: Tuberculosis was globally one of the most common causes of mortalityin 2018. The disease is caused by the bacteria Mycobacterium tuberculosis and is a contagious disease that transmits through droplets and mostly affect the lungs. A good nursing relationship is of great importance, as the nurse’s follow patients in the course of the disease. Some of the nurses’ assignments is to provide good care and to work preventively in relation to tuberculosis treatment. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of caring for patients with tuberculosis. Method: The study is a general literature review with an inductive approach, based on nine qualitative articles. Result: The result presents five themes: Inadequate working environment, Fear and concern, Relations and communications, Need for patient education and The role as a nurse. Conclusion: The nurses’ experience revealed that the work environment had an impact on the performance of nursing that was of great importance. The nurses described a fear and concern for transmission of the disease in the society, among patients and nurses. Nursing relationships and the nurse’s support for the patient was of great importance in the fight against the disease. The nurses identified themselves as the frontline against the disease, with a risk for their own health, they would dutifully provide quality care.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov, avgörande för återhämtning, och är precis som mat och syre något vi inte klarar oss utan. I stunder av sjukdom eller skada är sömn extra viktigt. Patienter inom slutenvården upplever ofta problem med sömnen. Sjuksköterskor upplever utmaningar i den sömnrelaterade omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av sömnrelaterad omvårdnad inom somatisk slutenvård, för att främja god sömn på sjukhus.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMED. 15 vetenskapliga artiklar analyserades tematiskt.  Resultat: Tre huvudteman identifierades, vilka var inre faktorer, yttre faktorer och omvårdnadsstrategier. Resultatet visade flertalet faktorer som stör patienters sömn och flertalet omvårdnadsstrategier som förbättrade möjligheterna till god sömn för patienter. Sjuksköterskor hade kännedom om sömnens vikt för patienters välmående, men uttryckte bland annat önskningar om djupare kunskap och bättre resurser. Vidare framkom behovet av systematiskt arbete med sömnrelaterad omvårdnad, samt ökat stöd från ledning och organisation.  Slutsats: Sömnens roll på sjukhus är i dagsläget ofta nedprioriterad. Det finns ett behov av framför allt tydligare rutiner och ökad kunskap som stärker patienters sömn. Vidare efterfrågas mer effektiva bedömningsinstrument när det gäller den individuella sömnen. Framtida forskning kan med fördel utföras på organisatorisk nivå. / Background: Sleep is a basic human need, crucial to recovery and is just like food and oxygen something we cannot do without. In times of illness or injury, sleep is of particular importance. Patients within hospital care often experience sleep problems, while nurses experience challenges in their sleep- related nursing care.  Aim: The aim of this review was to highlight nurses’ and patients’ experiences of sleep-related nursing, within somatic hospital care, to promote sleep quality in hospitals.  Method: A qualitative literature review. Article searches were conducted in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. 15 scientific articles were thematically.  Results: Three main themes were identified, which were internal factors, external factors and nursing strategies. The results showed several factors that interfere with patients' sleep as well as nursing strategies that improved the opportunities for good sleep for patients. Nurses were aware of the importance of sleep for patients' well-being, but expressed, among other things, wishes for deeper knowledge and better resources. Furthermore, the need arose for systematic work with sleep-related nursing, as well as increased support from management and organization.  Conclusion: The role of sleep quality in hospitals is currently de-prioritzed. There is a need for clearer routines and increased knowledge that strengthens patients' sleep. Furthermore, there is a need for more effective assessment instruments with regard to individual sleep. Future research can advantageously be carried out at an organizational level.

Bakgrund: Yrkesverksamma sjuksköterskor har alltid spelat en stor roll i handledningen av studenter. På sin verksamhetsförlagda utbildning får studenterna chansen att knyta samman teori med praktik. De sjuksköterskor som handleder blir studenternas läromästare. Överallt där det sker interaktion mellan student och sjuksköterska förekommer handledning. Handledningsprocessen är indelad i tre faser där varje del är viktig för ett lyckat resultat. Relationen mellan student och handledare är betydelsefull för inlärningsprocessen. Det är en förutsättning att sjuksköterskan kan skapa ett tryggt öppet klimat och samtidigt ta ett steg tillbaka och inte “föreläsa” utan låta studenten själv ansvara för sin inlärning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter. Metod: Litteraturstudien framkom efter bearbetning av 11 artiklar med kvalitativ ansats som alla hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Fribergs metod användes för att analysera artiklarna. Resultat: I resultatet formades tre stycken huvudkategorier. Utvecklande för yrkeskompetensen, en utmaning som kräver engagemang och kunskap och känslan av att handledarskapet medför en extra arbetsuppgift. Nedanför dessa skapades 7 stycken underkategorier. Det framkom i resultatet att Sjuksköterskorna ofta upplevde tidsbrist i sitt handledarskap och att själva handledarrollen ibland upplevdes som underskattad. Det visade sig även i resultatet att handledning av studenter bidrog till gynnsam utveckling av sjuksköterskans kompetens. Konklusion: I litteraturstudien belyses sjuksköterskornas positiva och negativa upplevelser av handledning. Tydliga brister gällande tid och förberedelse men även stärkande, utvecklande faktorer för sjuksköterskorna framkom. Både de positiva och de negativa upplevelserna hos sjuksköterskan har i slutändan en direkt påverkan på omvårdnaden.