<p>Validerat; 20151127 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund:Det är i huvudsak äldre som drabbas av svårläkta bensår som en komplikation till andra bakomliggande sjukdomar. Vanliga behandlingar vid bensår är kompressionsbehandling, sårbehandling samt nutrition och livsstilsförändringar i samråd med sjuksköterska. Tidigare forskning visar att personer med bensår upplever förändringar i sin livssituation ur ett fysiskt, känslomässigt och socialt sammanhang. Den teoretiska referensram som används i studien är McCormack och McCances modell för personcentrerad vård. Syfte:Att belysa personers erfarenhet av att leva med bensår. Metod:Litteraturstudie med induktiv ansats där 9 kvalitativa studier med patientperspektiv ligger till grund för resultatet. Studierna har jämförts och analyserats med tolkning av Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat:Många personer som lever med bensår erfar smärta, ofta med sömnsvårigheter som följd. Ofta leder bensår till sociala begränsningar på grund av nedsatt rörlighet och skamkänslor. Många upplever ett stort stödbehov från sin omgivning. Slutsats:Personer med bensår uttrycker ett stort behov av att bemötas utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. De önskar även mer vägledning och kunskap kring bensåren för att kunna ta del av omvårdnaden. För att främja hälsan hos denna patientgrupp krävs vidare forskning kring stödjande egenvårdsåtgärder för att förbättra deras livssituation.

Drygt var tredje person i Sverige kommer någon gång vara med om ett cancerbesked. Att få diagnosen cancer kan göra livet annorlunda. Alla som drabbas av cancer dör inte, men många blir aktuella för palliativ vård och går över till ett lindrande skede istället för botande. Sjuksköterskan ansvarar inte bara för patientens välmående utan även de närståendes där vikten läggs på att bedriva en familjefokuserad omvårdnad där inkludering av närstående är viktigt. Syftet med litteraturstudien var att lyfta de närståendes erfarenheter av att leva med en person som är döende i cancer. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där tio resultatartiklar valdes ut. Fyra huvudteman och nio underteman formades efter resultatbearbetning där huvudtemana blev: Stå bredvid, Pausa sitt eget liv, Vara med och Tacksamhet. Slutsatsen i litteraturstudien var att närstående till en person som var döende i cancer, kände en oro för att den döende personen skulle avlida ensam eller med obehandlade smärtor. Närstående var i behov av bra stöd och vägledning från sjuksköterskan. Genom att ta del av de närståendes upplevelser kan sjuksköterskan få en ökad förståelse, vilket underlättar för de närstående att ta emot stöd. / Approximately every third person in Sweden will be a part of a cancer diagnosis. When the diagnosis is set, the life may change. All of those who get a cancer diagnosis will not die but some will reach a palliative stage where the goal is to ease pain and anxiety instead of curative treatment. The registered nurse is not only responsible for the patient's wellbeing but also the wellbeing of the relatives. It´s important to conduct a family focused nursing care where the inclusion of close relatives is important. The aim of this study was to embrace the relatives´ experiences of living with a person who is dying from cancer. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach in which ten result articles were selected. Four main themes and nine sub-themes were formed after the results were processed, where the main themes became: Standing on the side, Pause their own life, Be with and Gratitude. The conclusion of the literature study was that relatives of a person dying from cancer felt a distinct concern that the dying person would die alone or with untreated pain. The relatives were in need of better support and guidance from the registered nurse. By taking part of the relatives´ experiences, the registered nurse can gain an increased understanding, which makes it easier for the relatives to receive support.

No description available.

Askenberger E & Cederholm V. Sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande ar-bete. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionenför vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka individens hälsa och är en viktig del i sjuksköterskors arbete. Många sjuksköterskor saknar dock kunskap i hur hälsofrämjande arbete ska tillämpas i praktiken vilket leder till att det kommer i skymundan i omvårdnadsarbetet. Det finns också studier som visar på att sjukskö-terskor brister i sin dokumentation och journalföring gällande hälsofrämjande arbete vilket också leder till att det inte syns i det dagliga omvårdnadsarbetet. Mot bak-grund av detta är det därför viktigt att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för att bidra till ökad kunskap inom området. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete.Metod: En litteraturstudie med studier kvalitativ ansats genomfördes. Datasökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ERIC, vilket resulterade i tio studier som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell.Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av tre teman: Organisationens bety-delse, Hjälpmedel och Samtal med patienten.Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att stöd från organisationen och tillräckligt avsatt tid var en viktig faktor för att kunna bedriva hälsofrämjande arbete. Samar-bete kollegor emellan var även en viktig komponent. Sjuksköterskorna upplevde även vidareutbildning som viktig för att utvecklas och lyfte även fram patientrelat-ionen som en viktig faktor för patientens följsamhet.Nyckelord: Erfarenhet, Hälsofrämjande arbete, Litteraturstudie, Sjuksköterskor. / Askenberger E & Cederholm V. The experience of nurses working with health pro-motion. A literature review. Degree project in nursing 15 creditpoints. Malmö University: Faculty of health and society, Department of carescience, 2018.Background: Health promotion aims to strengthen the health of the individual and is an important part of nurse work. However, a lot of nurses lack the knowledge of how to apply health promotion in practice which leads it to being overshadowed by other nursing tasks. There are also studies that points to nurses lack in documenting and journaling of their health promoting interventions which results it being hidden in the daily nursing work. This leads it being important to illuminate the experience of nurses in health promotion to gain knowledge within the subject.Aim: The aim of this literature study was to illuminate the experience of nurses in health promoting work.Method: A literature study with a qualitative approach. Data has been collected through the databases CINAHL, PubMed and ERIC which resulted in 10 studies which were analysed using the Forsberg and Wengströms (2013) five-stage model.Results: The result was presented with three themes: The importance of the organi-sation, Tools and Patient interview.Conclusion: Nurses experienced that support from the organisation and enough time to practice interventions was an important component for health promotion. Coop-eration between colleagues were also an important component. Nurses described that further education was important for developing their knowledge and that the patient relationship was important for compliance. Keywords: Experience, Health Promotion, Literature review, Nurse.

Bakgrund: På en psykiatrisk akutmottagning behöver sjuksköterskan under begränsad tid, bedöma patienters risk för en suicidal handling. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever suicidriskbedömningar som svåra och belastande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra suicidriskbedömningar inom ramen för triagering på psykiatrisk akutmottagning. Metod: Intervjuer genomfördes med tolv sjuksköterskor som arbetar inom triageringsverksamhet på två psykiatriska akutmottagningar inom Region Skåne. Resultat: Det övergripande temat: Sjuksköterskans suicidriskbedömning i triage får avgörande konsekvenser kom från de fyra kategorierna: En del av det dagliga arbetet, Svårigheter med suicidriskbedömningar, Omständigheter som underlättar suicidriskbedömningar, Behov av stöd. Resultatet visade att trots ett betungande ansvar i att utföra suicidriskbedömningar upplevde sjuksköterskorna en tillfredsställelse i sitt arbete. Flera omständigheter som underlättade och försvårade suicidriskbedömningar identifierades och omvårdnadsalliansens betydelse visade sig vara stor. Även stödet av kollegor och ledning kändes nödvändigt. Konklusion: Suicidriskbedömningar inom triage är komplext. Det finns ett behov av trygghet i arbetsmetoder och kontinuitet i personalgruppen. Resultatet visar dessutom ett ökat behov av stöd och förståelse från ledning och organisation gällande kravbild och hantering vid patienters suicidförsök. / Background: At a psychiatric emergency room the nurse needs, for a limited time, to assess the patient's risk of suicidal disorders. Previous research shows that nurses perceive suicide risk assessments as difficult and stressful. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of making suicide risk assessments within the framework of performing triage at psychiatric emergency clinics. Method: Interviews were conducted with twelve nurses performing triage at two psychiatric emergency clinics under the auspices of Region Skåne. Results: The overall theme: The nurse's suicide risk assessment at triage can have decisive consequences was based on the four categories: Part of daily work, Suicide risk assessment difficulties, Circumstances that facilitate suicide risk assessments, Need for support. The result showed that despite of a heavy responsibility in conducting suicide risk assessments, the nurses´ experienced satisfaction in their work. Several circumstances that facilitated and made suicide risk assessments difficult were identified and the importance of the nursing alliance proved to be significant. The support of colleagues and management were also experienced as necessary. Conclusion: Suicide risk assessments when performing triage are complex. There is a need for security in working methods and continuity of the staff group. The result highlights an increased need for support and understanding from management and organization regarding requirements and management in patients' suicide attempts.

Bakgrund: Bristen på specialistsjuksköterskor inom psykiatri är stor, men ändå efterfrågas inte kompetensen av arbetsgivaren. Förslag att minska antalet specialistutbildningar har lagts fram varav psykiatri är en av dem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor bedömer specialist-sjuksköterskors kompetens inom psykiatrisk vård. Metod: En kvantitativ webbaserad studie genomfördes med totalt 110 sjuksköterskor med erfarenhet från psykiatrisk vård. Resultat: Den specialistutbildade sjuksköterskan bedöms ha en högre kompetens än grundutbildade sjuksköterskor av samtliga, men med lika uppgifter och ansvar. Självskattning hos specialister är högre. Erfarenhet är av stor betydelse för kompetensen. Slutsats: Kompetensen hos specialist-sjuksköterskor bedömdes vara högre än hos grundutbildade sjuksköterskor, men arbetet och ansvaret är detsamma. Det finns behov av att arbetsgivare tydligare tillvaratar kompetensen hos specialistutbildade sjuksköterskor. Synliggörandet av den specifika kompetensen kan då på sikt resultera i fler specialister inom psykiatrin. / Background: The shortage of specialist nurses in psychiatry is great, but the skills are still not required by the employers. Proposals to reduce the number of specialist courses have been made, of which psychiatry is one of them. Objective: The aim of the study was to investigate how nurses assess specialist nurses´ competence in psychiatric care. Method: A quantitative web based study was conducted with a total of 110 nurses with experience from psychiatric care. Results: The specialist registered nurse is judged to have a higher competence than registered nurses, but with equal tasks and responsibilities. Self-esteem among specialists are higher. Experience is of great importance for the competence. Conclusion: The competence of specialist registered nurses was assessed to be higher than that of registered nurses, but work and responsibilities are the same. There is a general need for employers to more clearly utilize the competence of specialist nurses. The visibility of the specific competence can then in the long run result in more psychiatry specialist nurses.

Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten och lidande genom att behandla och förhindra symtom istället för sjukdomar i sig. Den äldre populationen står för höga procent i behovet av palliativ vård och sjuksköterskan ses som nyckelaktörer i vårdandet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårda äldre personer i palliativ vård. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade till syftet. Åtta vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Bristen på kommunikation och samordning i vårdteamet påverkar vårdandet; Utbildning och mer kunskap krävs; Förtroendefulla relationer med familjen är betydande; Utmaningar och emotionella känslor är oundvikliga; Vilja arbeta för en värdig död. Resultatet visade att sjuksköterskorna kände brist på samordning i vårdandet. Att ge stöd, information och skapa relation till närstående sågs som viktigt men även utmanande. Att vårda en döende person tog fram många känslor hos sjuksköterskan och vikten av självreflektion och kunskap om palliativ vård uttrycktes. Slutsatsen visade att det krävs mer utbildning kring palliativ vård för att kunna tillgodose patientens behov. Ett bättre samarbete och kommunikation mellan olika professioner behövs för att främja hälsan hos patienten. Att involvera närstående och låta dem vara delaktiga kring patientens vård kan bidra till tillfredsställelse för både sjuksköterskan och patienten.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en sjukdom som defineras av bristande förmåga att reglera glukos mängden i kroppen. Typ 2 disbetes är en foklsjukdom,  i Sverige beräknas att cirka 500 000 människor är diagnostiserade med diabetes utav dem är det 80–95 procent som har typ 2 diabetes vilket resulterar att den är mest förekommande sjukdomen i Sverige. Livsstilsförändringar i form av kost och fysisk aktivitet har en betydande roll för patienter med typ 2 diabetes för att förbättras i sin sjukdom och reducera komplikationer. Syfte: Syftet var att undersöka patienters erfarenheter av livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och kost i samband med typ 2 diabetes. Metod: Metoden som användes är en litteraturstudie som är uppbyggd av åtta vetenskapliga artiklar. Alla åtta vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till resultat för att besvara syftet till litteraturstudien. Resultat: Resultaten bygger på fyra olika kategorier: Motiverande faktorer i samband fysisk aktivitet, Hinder och svårighet vid fysisk aktivitet, Svårigheter och motivation i samband med kostförändring, Vårdens betydelse i samband med livsstilsförändringar i form av kost och fysisk aktivitet. Slutsats: Det framkom båda positiva och negativa erfarenheter i samband med livsstilsförändringar. Motivationen var en nyckelroll för patienterna att genomföra livsstilsförändringar. Patienter var motiverade till livsstilsförändringar för att förbygga framtida komplikationer och bevara sin hälsa. Det framkom olika hindrade faktorer för patienterna att vara fysiskt aktiva. Oförmåga att ändra på livsstilsvanor ledde till svårigheter med koständring för patienterna. Vården beskrevs vara betydelsefull för patienter med typ 2 diabetes för att klara av sina livsstilsförändringar.

Bakgrund: Idag är det endast ett fåtal kliniker som erbjuder vattenförlossning i Sverige. Vattenförlossning innebär att kvinnan är omgiven av vatten och föder fram barnet helt under vattenytan. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att handlägga vattenförlossning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade barnmorskor som hade erfarenhet av att handlägga vattenförlossning. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sex kategorier bildades: förändringar av lokala och nationella riktlinjer, utbildning och kunskap om vattenförlossning, arbetsmiljön vid förlossning i vatten, kvinnors rätt till ett informerat val, vattnets effekt på förlossningsförloppet och barnmorskors arbete i samband med vattenförlossning. Vattnet hade en avslappnande och smärtlindrande effekt på förlossningsarbetet. Arbetsmiljön uppfattades som lugn och harmonisk även om ergonomin ibland var en utmaning. Barnmorskorna efterfrågade mer kunskap kring vattenförlossning samt att de gravida kvinnorna skulle få mer information om valmöjligheter kring hur de vill föda. Det fanns tydliga riktlinjer på klinikerna där barnmorskorna arbetade om vilka kriterier som behövs uppfyllas för att få föda i vatten. Slutsats: Alla barnmorskor som deltog i studien var positiva till vattenförlossning. Det finns inga hinder till att erbjuda förlossningar i vatten om den födande kvinnan är frisk med en normal graviditet.