Bakgrund: Personer med beroendeproblematik kategoriseras som en utmanande patientgrupp som återkommer ofta inom vården. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter påverkade relationen med dessa patienter och därför valdes referensramen interpersonal relations in nursing. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med beroendeproblematik inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar sökta i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: Litteraturstudien visade att vårdandet av patienter med beroendeproblematik upplevdes som komplext, där flera etiska dilemman uppstod. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del i vårdandet men ansågs vara svår att upprätthålla då sjuksköterskor upplevede hot, våld, aggressivitet och manipulation. För att hantera problemen med att ge vård till dessa patienter visade resultatet att stöd och utbildning var viktiga faktorer för sjuksköterskor. Slutsats: Känslor och osäkerhet hos sjuksköterskor ledde till att den vårdande relationen var svår att upprätthålla. Sjuksköterskor var i behov av mer stöd och utbildning för att hantera den komplexitet som fanns hos patienter med beroendeproblematik. Ökad kunskap kring området ledde till att sjuksköterskor kände sig säkrare i sin roll och lättare kunde upprätthålla en vårdande relation gentemot patienterna.

Introduktion/Bakgrund: För att kunna överleva ett hjärtstopp krävs återupplivning i form av hjärt-lungräddning. Majoriteten av hjärtstoppen sker i hemmet och många bevittnas troligen av närstående. Det råder delade meningar hos vårdpersonalen om närstående ska få närvara under återupplivning eller inte. Trots att det finns riktlinjer som menar att de bör erbjudas närvaro är det ingen inarbetad rutin. Närstående hänvisas ofta till ett intilliggande rum då vårdpersonalen känner sig obekväma och är oroliga för att närstående inte ska kunna hantera situationen.  Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa närståendes erfarenheter av att närvara under återupplivning vid hjärtstopp. Metod: Litteraturstudie som är systematiskt genomförd enligt Polit och Beck’s (2017) nio steg. Tre urvalsprocesser resulterade i totalt 15 artiklar. 13 kvalitativa och 2 mixed methods artiklar. Databearbetning och analysprocessen genomfördes med hjälp av Polit och Beck’s (2017) tematiska analysmetod. Resultat: Två teman har identifierats, behov och emotionella reaktioner, med tillhörande underteman: inkludering, stöd, information, professionellt bemötande, obehag och overklighet, otillräcklighet och lättnad. Slutsats: Närstående bör tillfrågas om de önskar att närvara under återupplivningen. Vare sig de väljer närvaro eller inte är det viktigt att de får kontinuerlig information och stöd. Närståendes individuella behov och känslor bör beaktas av vårdpersonalen och omhändertagandet bör ske utifrån dessa. Detta underlättar närståendes hantering av händelsen och hur den erinras.

Background: FGM is a deep-rooted tradition that has been practiced for over 2000 years. It occures mainly in the northeastern and eastern parts of Africa, in the Middle East and parts of Asia. About 200 million women have undergone FGM, with the current trend, the number of circumcised by 2030 will rise from 3.9 to 4.6 million per year. Aim: The aim of this study was to describe the medical staff´s experience of caring for women with FGM. Method: A descriptive literature study containing 13 articles, seven with quantitative approach and six with qualitative. Main results: The medical staff stated that they lacked training on FGM and wanted more training. The participants' knowledge of FGM complications was relatively good. Knowledge of why it´s performed varied although most cited culture and religion as reasons. The medical staff considered caring for women a challenge mainly due to language and cultural differences. Conclusions: The majority of the medical staff stated they lacked experience of FGM and couldn´t provide satisfactory care and requested more training in the subject to feel secure in their professional role. They felt empathy and sympathy for the women but anger towards the procedure and the culture that advocated FGM but also the men which reflected in the body language. Several participants stated that they tried to treat the women based on cultural. Medical staff have an important role in educating, caring for and treating patients individually and professionally. This should be done with respect and an open mind. / Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupt rotad tradition som praktiserats i över 2000 år och förekommande främst i nordöstliga och östliga delarna av Afrika men även i Mellanöstern och delar av Asien. Omkring 200 miljoner kvinnor har genomgått FGM, med den nuvarande utvecklingen kommer antalet omskurna år 2030 stiga från 3,9 miljoner till 4,6 miljoner per år. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av FGM i omvårdnadsmötet. Metod: En deskriptiv litteraturstudie innehållande 13 artiklar, varav sju med kvantitativ ansats och sex med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Vårdpersonalen uppgav att utbildningen om FGM varit bristfällig under studietiden och flera studiedeltagare önskade mer utbildning om ämnet. Deltagarnas kunskap om komplikationer relaterat till FGM var relativt god. Kännedomen om varför det utfördes varierade men de flesta uppgav kultur och religion som anledning. Majoriteten av vårdpersonalen ansåg att mötet med kvinnor var en utmaning främst på grund av språkförbristningar och kommunikationsproblem. Slutsats: Majoriteten av vårdpersonalen uppgav att de saknade kunskap och erfarenhet av FGM och kunde därför inte ge tillfredsställande vård. Flera studiedeltagare efterfrågade mer utbildning inom ämnet för att känna trygghet i sin yrkesroll. Flera studiedeltagare uppgav att de kände empati och sympati för kvinnorna. De kände ilska gentemot ingreppet och kulturen som förespråkade FGM men även männen något som avspeglades i vårdpersonalens kroppsspråk. Flera studiedeltagare uppgav att de försökte bemöta kvinnorna utifrån det kulturella. Vårdpersonal har en viktig roll i att utbilda, vårda och bemöta patienterna individanpassat och professionellt. Detta bör ske med respekt och ett öppet sinne.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. DMT2 har olika riskfaktorer som kan leda till sjukdomen såsom övervikt, rökning och ärftlighet. En viktig del av behandlingen vid DMT2 är egenvårdsåtgärder och dessa är de hälso- och sjukvårdsåtgärder som personer kan utföra själv hemma eller med hjälp av en anhörig eller en personlig assistent. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Vårdpersonalen var en nyckelsten till upplevelsen av egenvården då deras inflytande skapade grunden för en fungerande egenvård. Digitala hjälpmedel kunde ha en positiv inverkan på upplevelsen av egenvården då den ökar tillgängligheten till information och vårdpersonal. Livsstilsförändring vid DMT2 kunde bidra till en upplevelse av isolering och hjälplöshet i sjukdomen. Familjen kunde agera som ett stöd och ett hinder i egenvården. Egenvården upplevdes som ett hinder till att delta i sociala sammanhang. Begränsningar i egenvårdskvalitén kunde orsakas av socioekonomiska aspekter. Slutsats: Professionella stödinsatser ansågs inverka på upplevelsen av egenvården. Diabetesanpassad kost kunde orsaka sociala hinder och försämra livskvalitén. Självtester av blodsocker samt fysisk aktivitet motiverade till fortsatt egenvård. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av personers upplevelser av egenvård.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och varje år dör 800 000 människor på grund av suicid. Orsaker till suicid kan vara sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Sjuksköterskans förhållningssätt bör präglas av förståelse, medkänsla, en icke-dömande attityd och ett aktivt lyssnande.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och inställning till att bemöta suicidnära patienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar inhämtade från Cinahl, PubMed och Medline. Samtliga artiklar sammanfattades i en översiktstabell. Färgkodning och kategorisering användes för att identifiera likheter och skillnader i resultaten. Analysen upprättades utifrån två huvudteman och tre underrubriker.  Resultat: I resultatet utvecklades två huvudteman: Faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande och Sjuksköterskans upplevda känslor. Tre underrubriker utvecklades under det första temat: Otillräcklig kompetens, Brister på vårdenheten och Faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskaper och färdigheter i att vårda suicidnära patienter. Hinder för att ge god vård beskrevs som brist på tid och resurser. Känslor som uppkom var ensamhet, osäkerhet och stress. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar i mötet med suicidala patienter. Det är av betydelse att sjuksköterskor får kunskap kring ämnet suicid för att vara förberedda i detta livsviktiga möte och för att kunna bidra till att det tabubelagda ämnet bryts.

Bakgrund: Kommunikation är ett av de viktigaste redskap för en sjuksköterska i interaktionen med patienten för att kunna tillfredsställa patientens behov och uppnå omvårdnadens mål. Språkligt kommunikation är informationsutbyte som måste fungera på sätt att mottagaren kan förstå information. Med ökad invandring möter sjuksköterskor nya utmaningar som försvårar deras arbete.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriär i vården.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaser Cinahl och PubMed ändvändes för att söka studier. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmall. Studiens kvalitet bedömdes och resultaten analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman.Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån tre huvudkategorier: Språk som ett hinder för omvårdnaden, Indirekt kommunikation och Kulturmedvetenhet bidrar till personlig utveckling.Konklusion: Språkbarriär påverkade omvårdnad negativt. Språkbarriär begränsade kommunikation som i sin tur ledde till att omvårdnadsprocessen inte kunde fullföljas, helhetsbild om patienter saknades, säker vård äventyras, lagar bryts. Känsla av frustration och otillräcklighet ökade stress hos sjuksköterskor. Behov för ytterligare förbättringar och utveckling uttrycktes.

Bakgrund: Närståendes närvaro vid hjärt-och lungräddning har varit en vetenskaplig diskussion sedan 1980-talet. I de etiska riktlinjerna för hjärt-och lungräddning står det att närstående ska få möjlighet att närvara om det inte påverkar utförandet negativt. Sjuksköterskans val av handlingar har stor betydelse vid en hjärt-och lungräddning och sjuksköterskan behöver vara medveten om sin egen erfarenhetsbaserade kunskap och sina värderingar för att kunna handla korrekt i etiska situationer. Tidigare forskning har studerat sjuksköterskans upplevelse av att närstående är närvarande men det behövs mer forskning på sjuksköterskans erfarenhet av närståendes närvaro vid hjärt-och lungräddning.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av närståendes närvaro vid hjärt-och lungräddning på sjukhus.  Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en integrerad litteraturöversikt med en induktiv ansats. Urvalet bestod av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Analysen utfördes på sju kvantitativa och två kvalitativa artiklar enligt Whittemore & Knafl (2005) beskrivning av en integrerad analys.  Resultat: I resultatet presenterades fyra teman, vilka var Närvaro är ett stöd för närstående, Närstående traumatiseras av närvaro, Närstående kan påverka hjärt-och lungräddningen och Beslut om närståendes närvaro är komplext.  Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor har olika erfarenhet av närståendes närvaro vid hjärt-och lungräddning. På grund av olika erfarenheter kan det vara svårt och komplext att utveckla tydligare riktlinjer. Dock kan det leda till en förståelse som kan hjälpa sjuksköterskor när de ska ta beslut om närstående ska få närvara vid en hjärt-och lungräddning.

Bakgrund: Sjuksköterskor har sex kärnkompetenser att förhålla sig till, en av dessa är Säker vård, vilket innebär att de ska arbeta för en hög patientsäkerhet och en god vårdkvalité för patienterna. Grundläggande förutsättningar för detta är att det ska finnas tillräckliga resurser för sjuksköterskor att kunna sköta arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt. Det råder idag brist på sjuksköterskor inom slutenvården och på senare tid har sjuksköterskor som sjukskrivit sig på grund av arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning fördubblats. Kraven på sjuksköterskor och vårdtyngden ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre, samt på grund av den ständigt teknologiska utvecklingen och en mer ekonomiskt pressad situation. Detta i sin tur kan ha en negativ följd för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientsäkerhetens påverkan av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Integrativ litteraturöversikt med deduktiv ansats baserad på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen har utförts med inspiration av Friberg (2017) som beskriver analysprocessen för en integrativ analys. Samtliga artiklar är sökta i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman: en god säkerhetskultur, patienten som medskapare, engagerad ledning och tydlig styrning samt adekvat kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor har kärnkompetensen Säker vård att förhålla sig till för att säkerställa en god omvårdnad och en hög patientsäkerhet. Detta kräver dock att sjuksköterskor har tillräckliga resurser i form av tid, bemanning, samt kunskap och kompetens. Då behov inte möter tillgångar skapar detta en arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som leder till ett försämrat omvårdnadsresultat och brister i patientsäkerheten.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom där symtom kan generera funktionsbegränsningar som utgör hinder för personen att klara sig i det vardagliga livet. Forskning visar att personer som drabbats av schizofreni utöver sin psykiska och fysiska ohälsa riskerar att bli marginaliserade både ekonomiskt och socialt. Syftet var att beskriva erfarenheter av återhämtning hos personer med diagnosen schizofreni. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar där 11 artiklar hade kvalitativ ansats och 1 artikel var mix-method där enbart den kvalitativa delen av resultatet användes. Huvudresultat: Personer med diagnosen schizofreni beskrev erfarenheter av att återhämtning skedde stegvis som en dynamisk process. Insjuknandet utgjorde en kaotisk och skrämmande livssituation där deras liv avbröts. Först när personerna accepterade sjukdomen och fick sjukdomsinsikt kunde de påbörja sin återhämtning. Känslor av hopp och motivation var betydelsefullt för deras återhämtning och gav kraft att sträva framåt samt anledning att fortsätta leva. Professionellt stöd främjade återhämtningen när den innefattade individanpassade vård- och behandlingsinsatser. Sociala aspekter som visade sig ha betydelse för återhämtningen var relationer till andra människor och att ingå i sociala sammanhang. Slutsats: Personer med diagnosen schizofreni beskrev erfarenheter av att återhämtning sker i olika steg som en dynamisk process, vikten av hopp och motivation, vård och behandling som främjar återhämtning samt sociala aspekter av betydelse. Sjuksköterskan har en framträdande roll för att möjliggöra individanpassad vård samt stödja dessa personer att bibehålla och skapa goda relationer till andra människor och medverka i sociala sammanhang. / Background: Schizophrenia is a serious psychiatric illness where symptoms can generate functional limitations that impede the person from coping with everyday life. Research shows that individuals who suffer from schizophrenia in addition to their mental and physical health risk being marginalized both financially and socially. The aim was to describe the experience of recovery in individuals with the diagnosis of schizophrenia. Method: A descriptive literature study based on 12 scientific articles where 11 articles had a qualitative approach and 1 article was a mix-method where only the qualitative part of the result was used. Main result: Individuals with the diagnosis schizophrenia described their experiences of recovery as a dynamic process with a step-by-step progression. The onset of the illness was a chaotic and frightening life situation that interrupted their lives. Only when the individuals accepted their illness and gained insight into the illness could they begin their recovery. Emotions of hope and motivation were important factors to their recovery that provided the power to seek to move forward, as well as providing a reason to continue to live. Professional support strengthened the recovery as it included individualized care and treatment programs. Social aspects that proved important for the recovery were relationships with other people and inclusion in social contexts. Conclusion: Individuals with the diagnosis of schizophrenia described experiences of recovery taking place in various stages such as a dynamic process, the importance of hope and motivation, care and treatment that promote recovery and social aspects of importance. The nurse has a prominent role in enabling individualized care as well as supporting these individuals to maintain and create good relationships with other people and participate in social contexts.

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken för barn i åldrarna 1-14 år är barncancer. Det är cirka en tredjedel av cancerdrabbade barn som insjuknar i leukemier och en tredjedel som drabbas av hjärntumörer. Den sista delen utgör de övriga diagnoserna. Det är viktigt att veta hur man ska bemöta föräldrars tankar och känslor av att leva med ett barn med cancer då vårdpersonal måste individanpassa vården av barnet efter föräldrarnas behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med barn med cancer. Metod: En litteraturstudie som utgår från 11 artiklar med kvalitativ ansats med sökorden barn, barndomscancer, cancer, familjens erfarenheter, föräldrars erfarenheter, pediatrik. Databasen CINAHL användes för att söka artiklar. Huvudresultat: Det har varit genomgående i resultatet att föräldrarna upplevde ångest, depression, ilska och brist på sömn. Livet påverkas hos föräldrarna efter barnets cancerdiagnos då det blir brist på vardagliga rutiner och normaliteter. Vid en cancerdiagnos hade föräldrarna svårt att se en framtid med det cancersjuka barnet vilket visar att föräldrarna längtar till det ögonblick barnet blir botat. Slutsats: Det framkom tydligt att föräldrar till barn med cancer upplevde ett stort behov av stöd och vikten av att få rätt information. Föräldrar isolerar sig från omgivningen, men kan hitta andra föräldrar på sjukhuset med samma erfarenheter. / Abstract: Background: The most common cause of death for children aged 1-14 is childhood cancer. There is about a third who suffers from leukemia, a third who suffers from brain tumors and the last part constitutes the rest of the diagnoses. It is important to know how to respond parents 'thoughts and feelings about living with a child with cancer, since caregivers must individually the care of the child to their parents' needs. Aim: The aim of this study is to describe parents experience ́s to live with a child with cancer. Method: A literature study based on 11 articles with qualitative approach with the keywords: child, childhood cancer, cancer, family experiences, parents’ experiences and pediatric. The Cinahl database was used to search for articles. Main result: It has been consistent in the result that parents experienced anxiety, depression, anger and lack of sleep. Life is affected by parents after the children’s cancer diagnosis as there is a lack of everyday routines and normality. At a cancer diagnosis, the parents had a hard time seeing a future with the cancer sick child, which shows that the parents longing for the moment the child is cured. Conclusion: It became clear that parents of children with cancer experienced an initial need for support and the importance of getting the right information. Parents isolate themselves from their surroundings but can find other parents in the hospital with the same experience.