Introduktion: Hypotermi uppstår under operation när patienten är exponerad för kyla och är under anestesi, där deras temperaturreglering fungerar suboptimalt. Komplikationer kan uppstå på grund av hypotermi, i värsta fall kan patienten avlida. Det viktigt att alla professioner inom operationsvården behärskar förebyggande metoder och hur hypotermi åtgärdas. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationsteamets erfarenheter rörande hypotermi inom perioperativt vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 16 personer med olika professioner inom operationsteamet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två huvudkategorier, Hypotermi är ett problem och Att framgångsrikt förebygga hypotermi. Utifrån dessa huvudkategorier formades sex underkategorier. Konklusion: Att hypotermi fortfarande förekom i samband med operation sågs som ett problem och lidande för patienterna. Följsamhet till riktlinjer gällande hypotermi var essentiellt för att undvika att patienter drabbades. Det rådde oenighet om vissa förebyggande åtgärder. Att inneha kunskap och erfarenhet var framgångsrikt för att förebygga hypotermi medan en brist på kunskap och erfarenhet bidrog till ökade risker för att patienterna drabbades.

Bakgrund: trycksår beror på att huden och underliggande vävnad får en skada som är orsakad av lokal syrebrist. Nedsatt allmäntillstånd, minskad rörlighet är riskfaktorer som kan utveckla trycksår. Smärtan av trycksår kan upplevas olika utifrån olika patienter. Trycksår kan begränsa patientens liv och påverkar självbilden vilket leder till att patienter vill dölja tryckskadan och upplever utseendet av tryckskadan som något obehagligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår på sjukhus. Metod: systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans beskrivning (2002). Resultat:  består av två teman ”Att det finns Hinder för att kunna förebygga trycksår” och ” Att samarbete och kommunikation kan förebygga trycksår” med tillhörande sub-teman: ” Att det brister i tid och resurser”, ”Att det brister i kompetens”, ”Att patienter och anhöriga är delaktiga”, ”Att vårdteamet har god kommunikation”. Slutsats: Brist på tid och resurser samt brist på kompetens var orsaker till att sjuksköterskor inte kunde utföra förebyggande åtgärder på grund av arbetsbelastningen. Patienter, anhöriga samt vårdpersonalens teamarbete kunde vara en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna förebygga trycksår. Reflektionsmöten och kommunikationen med övriga vårdpersonal var till hjälp för att följa upp patienters tillstånd för att förebygga trycksår i tidigt skede.

I bakgrunden beskrivs ett av sjuksköterskans ansvarsområde som är att skapa en personcentrerad vård. Genom hälsoförebyggande arbete kan vårdpersonal i sin omvårdnad medföra en förbättrad hälsa hos individen. Hälsa beskrivs som det människan upplever vid välbefinnande. WHO (2021) förklarar att det hälsofrämjande arbete är betydelsefullt för att reducera dödlighet i världen. Syftet med det motiverande samtalet (MI= Motiverande Intervjuer) är att ändra beteendevanor genom motivation. Det motiverande samtalet har en betydande roll för att förändra beteendevanor hos patienter. Vårdande möte beskriver sjuksköterskans ansvar att göra vården vårdande och vilka komponenter som ingår i att skapa ett vårdande möte. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det motiverande samtalet. En litteraturstudie valdes och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och Medline. Det var tio artiklar som genomgick kvalitetsgranskningen för att sedan analyseras. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman ‘Delaktighet’, ‘Hinder’ och ‘Betydelsen av kunskap’ med sju underteman totalt. Huvudfynden var att MI bidrog till en större delaktighet och en mer personcentrerad vård. Tidspressen i arbetet påverkade utfallet av samtalet och det fanns ett behov av kunskap för att utöva metoden. I slutsatsen framkommer det att MI ses som en hälsofrämjande metod som tillför en personcentrerad vård där sjuksköterskornas empati främjas. Det framkommer även vissa svårigheter till att utöva MI. Det innebär att det finns en möjlighet till förbättring inom området av sjuksköterskans erfarenhet av motiverande samtal.

No description available.

Uppsatsen inleds med en allmän introduktion av bakgrundsinformation av e-hälsa i Sverige och problem som orsakas av den digitala vårdens popularitet. Ett av problemen som har diskuterats är de onödiga samtalen, då de leder till mycket slöseri med resurser. Syftet med denna studie är att belysa erfarenheterna av onödiga samtal hos sjuksköterskor som arbetar på 1177. Utredningen görs genom samtalsintervjuer via telefon. Resultaten visar att 1177 får en stor mängd onödiga telefonsamtal varje dag som kan delas in i olika kategorier. Vidare belyses hur organisationen och dess anställda samt patienter påverkas av onödiga samtal. Slutsatsen är att människors bristande kunskap är huvudorsaken bakom detta problem. En möjlig lösning på detta är att utbilda samhället så att folk förstår när man ska ringa var.

Bakgrund: I väpnad konflikt tjänstgör militära sjuksköterskor som har i uppdrag att ge vård och omvårdnad till både militära och civila befolkningar. Väpnad konfliktsmiljö kan försvåra deras arbete och försämrar möjligheten att ge en god omvårdnad. Militära sjuksköterskors arbetsplats ser annorlunda ut än det i en vanlig vårdkontext. Detta innebär att flera utmaningar och svårigheter kan uppstå. Militära sjuksköterskor behöver gå på specifika utbildningar innan de åker på insats. Detta för att kunna erhålla kunskap om att ge vård som är grundad på evidens. En översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i väpnad konflikt vid internationella uppdrag kan gynna andra grundutbildade sjuksköterskor som är intresserade av att åka på insats. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i väpnad konflikt vid internationella uppdrag, med fokus på såväl vårdandet som varandet. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som hade en kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.  Resultat: Fem huvudteman identifierades: att vistas i ett väpnad konfliktområde, passa in i en ny profession: att vara en soldatsjuksköterska, att möta utmaningar, mitt team är min familj och att komma hem. Sjuksköterskorna upplevde att uppdraget som utfördes i väpnade konfliktområden var väldigt lärorik och givande. Under insatsen hade sjuksköterskorna blandade känslor och tankar kring sig själva och sin profession. Insatsen i väpnade konflikter förändrade sjuksköterskorna som personer. De mötte svårigheter och hinder som gav de värdefulla erfarenheter och ledde till många nya kunskaper.   Slutsats: Militära sjuksköterskorna som åker på internationella uppdrag befinner sig i främmande situationer som kan bidra till unika levnadsvillkor. Sjuksköterskornas arbete i väpnad konflikt möttes av flera utmaningar som påvisade att de oftast hade relevanta kunskaper för att hantera svåra situationer och hitta kreativa lösningar för att underlätta omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskorna mötte även svårigheter med att återintegrera sig, men med rätt stöd av deras skyddsnät och professionell hjälp kunde det underlätta åter integreringsprocessen.

Bakgrund: Motiverande intervjuer är en mjukare form av rådgivning, som fungerar genom att patienten själv finner motivationen till att behandla sin sjukdom eller främja hälsa på ett icke farmakologiskt sätt. Motiverande intervjuer har visat sig vara ett framgångsrikt och uppskattat sätt att behandla patienter och att inkludera dem i vården.  Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskans erfarenheter av motiverande intervjuer, för att påverka patienter till livsstilsförändringar. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Fribergs (2017b) femstegs analysmodell användes i studien, där 11 artiklar granskades med hjälp av ett kvalitetsprotokoll. Resultat: Huvudfynden av resultatet är att de flesta deltagare i studierna var överens om att motiverande intervjuer är ett fungerande verktyg, som motiverar patienten. Sjuksköterskorna upplevde att motiverande intervjuer är tidskrävande, både under användning av metoden och vid inlärning av verktyget.  Slutsats: Motiverande intervjuer är en metod som ger god effekt och stärker patientrelationen och främjar hälsa. Träning behövs för att sjuksköterskor ska kunna använda metoden på ett gott tillvägagångssätt med säkerhet, där hinder kan överkommas.

Introduktion: Hypotermi uppstår under operation när patienten är exponerad för kyla och är under anestesi, där deras temperaturreglering fungerar suboptimalt. Komplikationer kan uppstå på grund av hypotermi, i värsta fall kan patienten avlida. Det viktigt att alla professioner inom operationsvården behärskar förebyggande metoder och hur hypotermi åtgärdas. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationsteamets erfarenheter rörande hypotermi inom perioperativt vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades 16 personer med olika professioner inom operationsteamet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två huvudkategorier, Hypotermi är ett problem och Att framgångsrikt förebygga hypotermi. Utifrån dessa huvudkategorier formades sex underkategorier. Konklusion: Att hypotermi fortfarande förekom i samband med operation sågs som ett problem och lidande för patienterna. Följsamhet till riktlinjer gällande hypotermi var essentiellt för att undvika att patienter drabbades. Det rådde oenighet om vissa förebyggande åtgärder. Att inneha kunskap och erfarenhet var framgångsrikt för att förebygga hypotermi medan en brist på kunskap och erfarenhet bidrog till ökade risker för att patienterna drabbades.

No description available.

Bakgrund: Sedan barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 finns det ett behov inom barnsjukvården att mäta barns delaktighet. Tidigare studier visar på att barn vill vara delaktiga i sin vård. Syfte: Att kartlägga barns erfarenhet av att vara delaktiga i sin vård samt att beskriva deras tankar om förbättringar i vården. Metod: En tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design genomfördes. Inklusionskriterier för studien vad barn mellan 6-17 års ålder som fått någon form av vård på en barnklinik, samt att barn och förälder ska kunna läsa och förstå det svenska språket. Resultat: Av det urval som studerats besvarade 74 respondenter frågeformuläret varav 45 stycken var pojkar och 29 stycken var flickor. Barnen var mellan 6 och 17 år. I jämförelse av medelvärde mellan två åldersgrupper 6-11 år och 12-17 år så visade t-test att där inte fanns någon signifikant skillnad. Det uppstod inte heller signifikant skillnad i förhållande till delaktighet om barnet har fyllt i formuläret själv eller fått hjälp av vårdnadshavare. Speciellt intressanta resultat återfanns i fråga fem och fråga nio som hade lägst respektive högst spridning bland svaren. Slutsats: Barn tillåts vara med och bestämma i vården men det är inte alltid de själva vill det. Mer forskning behövs föra att kartlägga barns erfarenheter av att vara delaktiga i sin vård där även barn som inte talar eller förstår svenska inkluderas. Det hade även varit intressant att inkludera barn i primärvården och barn från barn- och ungdomspsykiatrin.