No description available.

I många delar av världen karaktäriseras undervisningen av en mer instrumentell syn på kunskap där fokus är på memorerande av begrepp vilket ger mer ytlig förståelse. För att kunna möta de arbetsformer som finns i arbetslivet behöver eleverna öva på att arbeta med verkliga problem, ställa egna frågor och söka lösningar. Alltså behöver undervisningen också fokusera på att koppla till elevernas vardagliga erfarenheter vilket ger en djupare förståelse. Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka och skapa förståelse för elevers upplevelser av sitt lärande. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor, i en klass vardera, där fyra lektioner per klass utgjort grunden för datainsamlingen och genom att eleverna fick svara på en enkät. Även observationer av undervisande lärare har bidragit till insamlandet av data. Med stöd av teori om behaviorism och instrumentellt lärande, pragmatism och erfarenhetsbaserat lärande och ett sociokulturellt perspektiv analyserades sedan datamaterialet. Resultaten visar att elever upplever sitt eget lärande olika vilket innebär att det kan finnas fördelar om lärare i sin undervisning varierar lärandefokus. Dessutom verkar det finnas andra kontextuella faktorer än lärandefokus som påverkar elevers lärupplevelse. Elevers lärupplevelse påverkas exempelvis av variation som själva skiftet mellan lärandefokus och också av lektionens placering på dagen.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett stort problem världen över och under 2019 i Sverige vårdades 6800 personer inneliggande på sjukhus efter att ha utfört en självdestruktiv handling. Vårdpersonalen kommer i kontakt med personer som skadar sig själva och vårdpersonalens attityder och föreställningar kan inverka på deras bemötande och vård. Behandling av ett självskadebeteende tar lång tid och bemötandet från vårdpersonal skall ske med värdighet, respekt och medkänsla. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed, Scopus och APA PsycInfo. Analysen genomfördes med stöd av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen genererade fem huvudkategorier och tretton subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslomässiga svårigheter, Att anpassa eller inte anpassa vården efter individen, Vikten av ett fungerade teamarbete, Att möta bristande arbetsmiljö och Behov av utbildning och erfarenhet.  Konklusion: Litteraturstudien belyser att oavsett om vårdpersonal arbetar inom psykiatri eller somatisk vård framkallas olika känslor, såsom exempelvis frustration och rädsla. Vårdpersonalen beskriver avsaknad av utbildning och brist på tydliga riktlinjer. En tydlighet och förbättring inom ämnet behövs för att vårdpersonalen ska kunna ge en god omvårdnad som sker på ett värdigt och respektfullt sätt, men att även arbetsmiljön för vårdpersonalen blir tillgodosedd. / Background: Self-harming behavior is a major problem worldwide and in 2019 in Sweden 6,800 people were hospitalized after performing a self-destructive action. The healthcare professionals are in contact with people who self-harm and the health care professionals’ attitudes and perceptions can have impact on their treatment and care. Treatment of patients with self-harm behavior takes a long time and should be conducted with dignity, respect and compassion by healthcare professionals. Aim: To describe Health care professionals’ experiences in their care of patients with self-harm behavior.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Database search was performed in Cinahl, PubMed, Scopus and APA PsycInfo. The analysis was carried out with the support of Friberg's five-step model. Results: The analysis generated five categories and thirteen subcategories. The main categories were: Emotional difficulties, Adapt or not adapt the healthcare after the individual, The importance of well working teamwork, To face an insufficient working environment and Need for education and experience. Conclusion: This literature review highlights that regardless of whether the healthcare professionals are working in psychiatric or somatic care different feelings are evoked, these are for instance frustration or fear. Healthcare professionals described lacking education on the subject and an absence of clear guidelines. Clarification as well as a general improvement is indeed needed in order for healthcare professionals to provide good quality care that is dignified, as well as respectful, towards this patient group, but also that their working environment is being catered for.

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt från tio kvinnors erfarenheter av stadsrummet analysera hur coronapandemin och Folkhälsomyndighetens rekommendationer införlivas i den levande erfarenheten av stadsrummet. Detta för att nå kunskap om hur viruset och Folkhälsomyndighetens rekommendationer införlivas, blir förstådda, hanteras och eventuellt ger upphov till ett delvis nytt meningsskapande i människors livsvärld. Studien visar hur pandemin och rekommendationerna införlivas i erfarenheten som känslor vilka har förmåga att ladda om de vardagliga miljöerna i stadsrummet och såldes påverka hur kvinnorna orienterar sig i och hanterar det.

Bakgrund I Sverige genomförs 3500 amputationer årligen. I upp till 85 procent av fallen blir fantomsmärta en följd av amputation. Fantomsmärta är en individuell upplevelse. Denna smärta i en icke-existerande kroppsdel försämrar det dagliga livets kvalitet och orsakar lidande. Sjuksköterskan har ansvar för omvårdnaden av dessa personer, vilket inkluderar bland annat smärtlindring och minskning av lidande. Syfte Syftet var att belysa personers erfarenheter och upplevelser av att leva dagligt liv med fantomsmärta efter amputation. Metod En allmän litteraturöversikt valdes och 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design analyserades. CINAHL och PubMed användes för litteratursökningen. Alla inkluderade artiklar bedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. En sammanställning av artiklarnas syfte, metod, urval och resultat presenteras i Matris över inkluderade artiklar. Resultat Resultatet presenterades genom sju rubriker: upplevelse av förlorad kroppsdel; personers tankemönster om fantomsmärta; upplevelse av socialt liv och relationer; rörelse och aktivitet med fantomsmärta; depression och ångest hos personer med fantomsmärta; hantering av fantomsmärta; upplevelse av information och stöd. Slutsats Personer med fantomsmärta efter amputation hade en rad upplevelser som hänger samman och påverkas av varandra. Upplevelserna manifesterar sig i form av tvetydig upplevelse av förlorad kroppsdel, isolering, besvär i det sociala livet och aktiviteter samt psykiska besvär som ångest och depression. Personer som upplever fantomsmärta i sitt dagliga liv efterfrågar information om sådan smärta och stöd. Ytterligare forskning för att ge holistisk och evidensbaserad vård inom området fantomsmärta bör eftersträvas.

Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering.    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi.  Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Uppsatsen studerar förvärv, mer specifikt serieförvärv, och utreder huruvida användandet av förvärv som tillväxtstrategi är ett vinnande koncept. Frågeställningen lyder: Är serieförvärv en vinnande strategi för stora, svenska bolag med ändamålet att skapa värde på aktiemarknaden? och studien fokuserar på bolagen som befinner sig på Stockholmsbörsens Large Cap-segment. Bolagens avkastning samt antal förvärv de genomfört under åren 2010-2019 är i fokus och analyseras med tidigare och vidareutvecklade teorier från främst Laamanen & Keil (2008) samt Chatterjee (2009). Bolagen delades upp i fyra grupper baserat på antal genomförda förvärv. Resultatet tyder på att serieförvärv är en framgångsrik strategi, men det talar även för att positiv aktieavkastning kan uppnås utan att förvärva. Studiens resultat indikerar att de bolag som ägnar sig åt förvärv mindre frekvent, 4-9 förvärv under en tioårsperiod, är de som presterar sämst. De mindre frekventa förvärvarna är också den enda gruppen som presterat sämre än Large Cap i helhet under samma tidsperiod. Uppsatsen bidrar därmed till att styrka tidigare forskning kring erfarenhet relaterat till förvärv samt ger insikt i hur frekvens av förvärv påverkar ett företags totala aktieavkastning.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner definieras enligt Socialstyrelsen som en ”Infektion som uppkommer hos person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning”. Konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner blir förlängda vårdtider, ett ökat lidande samt ökade kostnader för sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i prevention och kontroll av vårdrelaterade infektioner då det är sjuksköterskan som arbetar närmast patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevda erfarenheter av prevention av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturstudie baserad på Fribergs metodbeskrivning. Litteraturstudien omfattar nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad design. Litteratursökningarna gjordes i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall samt analyserades utifrån Friberg. Resultat: Sjuksköterskans erfarenhet beskrivs genom det övergripande temat skydda patienterna. Som i sin tur utgörs av tre teman, kunskap, tillgänglighet och att vara steget före. Därefter delades de tre teman in i fem subteman, personalens kunskap, patient och närståendes kunskap, handhygien och material, tidsbrist, identifiera risker hos patienter och skydda sig själv. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att kunskap är av stor vikt gällande förebyggandet av vårdrelaterade infektioner, deras egna kunskap likaså patienternas. Handhygien visade sig vara en betydande handling för prevention av vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist ledde till stressiga situationer som resulterade i ett sämre genomförande av de preventiva åtgärderna.

Bakgrund: Rasism är ett system för social ojämlikhet som skapar negativa stereotyper samt hierarkiska strukturer baserat på etnicitet, nationalitet eller fysiska egenskaper. Rasism återfinns även i institutioner och samhälleliga strukturer. En påfrestande arbetsmiljö, sjuksköterskebrist och demografiska förändringar är några av sjuksköterskeprofessionens utmaningar. Rasism mot sjuksköterskor behöver identifieras för att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rasism i sin profession. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre teman identifierades; En rasistisk arbetsmiljö, Rasismens direkta och indirekta konsekvenser för sjuksköterskan och Ett ojämlikt arbetsliv. Sjuksköterskor utsattes för rasism av patienter, närstående och kollegor. Rasismen påverkade sjuksköterskornas mående negativt och resulterade i ett ojämlikt arbetsliv som begränsade deras möjligheter att göra karriär.  Slutsats: Rasism inom sjuksköterskeprofessionen är ett arbetsmiljöproblem som påverkar sjuksköterskors mående och karriärmöjligheter negativt samt riskerar att förvärra sjuksköterskors redan ansträngda arbetssituation. Det krävs tydliga policys för att motverka rasism inom organisationer och institutioner. De principer som kännetecknar global omvårdnad bör tillämpas i arbetet mot rasism för att möjliggöra en hållbar framtid för sjuksköterskeprofessionen och bidra till en god hälsa för nuvarande och kommande generationer.

Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning av individer över 65 år och i Sverige uppskattar man att cirka två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt, siffran stiger till tio procent i åldersgruppen över 80 år. Internationellt sett ser förhållandet ut på ett liknande sätt. Ett växande antal patienter skapar stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Tillståndet är ett syndrom med flertalet bakomliggande faktorer, noggrann utredning och diagnostik påverkar patientens prognos i ett längre perspektiv. Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom som succesivt försämras och prognosen är allvarlig. Vid avancerad hjärtsvikt är mortaliteten mer än 30 procent det första året efter en sjukhusvistelse. I detta skeende i vården kring patienten behöver flera professioner samarbeta för att ge en god vård och sjuksköterskans roll är att ge stöd till patienten och dennes anhöriga. Palliativ vård är den vårdform som finns möjlig när olika behandlingsalternativ är uttömda och fokus mer riktas mot att lindra patientens symtom. Sjuksköterskans nivå av kunskap om hjärtsvikt och palliativ vård har betydelse för hur patientens vård utformas och slutligen dennes välbefinnande och livskvalité. Den palliativa vården kan i nära relation till patient och anhöriga bygga förtroende som underlättar vardagen trots en svår sjukdomsbild. Målet är att skapa en vård som tar hand om hela människan både patient och närstående. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av teamarbete och vård av patienter med hjärtsvikt i den palliativa fasen. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar via databaserna PubMed och Cinahl Complete genomfördes. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats som granskades och analyserades.Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier som visade sjuksköterskans erfarenheter av teamarbete och vård. Sjuksköterskor representerade från flera länder med olika klinisk erfarenhet gav en bred bild av sjuksköterskors erfarenheter i denna studie. Fynden i studien visar att kunskap hos patient, anhörig och vårdpersonal speglar attityd och förhållningssätt till hur man vårdar. Ökade kunskaper om både hjärtsvikt och palliativt förhållningssätt ger olika professioner, enskilt och i team, möjlighet och förutsättningar att ge en god vård. Bra kommunikation med patient, anhöriga, inom teamet och multiprofessionellt stärker samarbetet och underlättar planering av olika vårdsinsatser. Slutsatsen i denna studie är att kunskap i flera dimensioner, kommunikation och samarbete stärker sjuksköterskans attityd och förhållningssätt i vården kring svårt sjuka patienter. Allt detta kan medverka till en fördjupad förståelse, underlätta planering och se till patientens totala situation.