Background: The purpose of palliative care is to relieve suffering and maintain quality of life for patients and relatives. Nurses have a responsibility in their professional practice to provide person-centered care, where patients' integrity and self-determination are preserved. Furthermore, they also have a responsibility towards the patients' relatives. The care relationship thus becomes an important tool to be able to take into account their needs and wishes in palliative care. Purpose: To create an overview of nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review according to Friberg (2022) have been used. Ten qualitative and two quantitative articles and one mixed-method article have been analyzed. Results: The nurses' experiences showed that education is of great importance. It is needed to create security at work and to be able to meet the patients' needs. The nurses' experience also showed that communication is an important part of palliative care, where commitment and trust are required for it to be beneficial. Supporting patients, relatives and their colleagues is essential in palliative care. Conclusion: Nurses need more training in palliative care to feel safer in their work. Better support at an organizational level and from managers is required so that the work in palliative care feels safer.

Bakgrund: Diabetes typ 1 har ännu ingen känd orsak, vilket innebär att sjukdomen är kronisk och obotlig med en potentiell risk för allvarliga komplikationer. God hälsostatus upprätthålls av unga vuxna genom god egenvård. Sjuksköterskans roll består av att stödja och bidra med information samt ge råd kring egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design som utfördes genom induktiv ansats med användning av Fribergs fem stegs analysmetod. Resultatet baserade på 12 vetenskapliga artiklar. Artikelsökning har genomförts i databaserna PupMed, CINAHL och även en manuell sökning användes.  Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier framkom i resultatet. Första kategorien var att anpassa egenvården till vardagslivet vilket delades in i två subkategorier: viljan att hitta balans i vardagar och utmaningar med egenvård i olika miljöer. Andra kategorien var behovet av omgivningens stöd med två subkategorier: stöd från familj och vänner, stöd från samhällets omgivning och hälso-och sjukvårdspersonal. Tredje kategorin var den emotionella inverkan på egenvården med tv subkategorier: att uppleva rädsla och oro, att mötas av omgivningens fördomar.  Slutsatser: Litteraturöversikten visade att unga vuxna med diabetes typ 1 upplevde utmaningarna med egenvård som ibland försummades. Stödet från vänner, familj och hälso-och sjukvårdspersonal var viktig för att undvika detta. Bristande stöd till personer med diabetes kunde leda till sämre egenvård.

Bakgrund: På en akutmottagning sker den första bedömningen av akut sjuka patienter. Sjuksköterskan triagerar patienter för att bedöma allvarlighetsgraden och inom vilken tidsram läkarbedömning kan förväntas eller inte. Vårdnadshavare söker barnakutmottagning när de upplever att barnet har så allvarliga symtom att de inte kan hantera det i hemmet.  Motiv: Specialistsjuksköterskor behöver ha bred kompetens i bedömningen av barn. Forskning är begränsad gällande specialistsjuksköterskors erfarenhet inom området. Genom att synliggöra sjuksköterskans erfarenheter kan eventuella brister identifieras i omvårdnaden vilket medför att förutsättningar för att ge god och säker vård kan utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenhet av att genomföra den första bedömningen av barn vid ankomst till barnakutmottagning.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Tio specialistsjuksköterskor med anställning vid en barnakutmottagning i södra Sverige rekryterades till studien. Datainnehållet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin Vikten av att inneha kompetens resulterade i tre underkategorier, den andra huvudkategorin Möjligheter i bedömning resulterade i två underkategorier och den tredje huvudkategorin Hinder i bedömning resulterade i tre underkategorier.  Konklusion: Resultatet synliggör att specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma barn kräver bred kompetens. Specialistsjuksköterskorna beskriver konkreta förutsättningar som möjliggör en bra och säker bedömning. Specialistsjuksköterskors erfarenheter innebär även att mötas av olika hinder. Genom att identifiera hinder kan barnakutmottagningens verksamhet initiera förbättrande åtgärder för att främja patientsäkerheten.

Dans är en estetisk uttrycksform, ett estetiskt ämne och ett språk och har därmed en betydelsefull del i barns uttryckande och utveckling och är en del av de ämnesområden som förskolan ska arbeta med. Med utgångspunkter i Lindqvist och Pastorek Gripsons (2021) artikel så kommer denna studie fördjupa sig i dansen i den planerade undervisning, utifrån förskollärarnas beskrivning med hjälp av intervjuer. Syftet med studien är att, utifrån Merleau-Pontys filosofi om kroppens fenomenologi, bidra med kunskap om hur förskollärares erfarenhet av dans påverkar utbudet och utövandet av dans i den planerade undervisningen i förskolan. Resultatet av studien visar att barn får ta del av dans i den planerade undervisningen, både som ämne och som en uttrycksform. Dans som ämne erbjuds oftast genom röris som är en blandning mellan dans och gymnastik som utövas efter förinspelade låtar eller videos. Dans som uttrycksform ses tillsammans med arbete kring känslor och musik, där barnen får möjlighet att uttrycka sig kroppsligt genom dans. Resultatet visar även att förskollärares erfarenheter och kunskaper kring dans har betydelse för vad och hur dans erbjuds i förskolans planerade undervisning. / <p>Kurskod 2FL41E</p>

Bakgrund: Vård i livets slutskede byggs på fyra hörnstenar som är symtomkontroll, stöd till närstående, samarbete i mångprofessionellt team och kommunikation. Redan i slutet av 1900-talet och början på 2000-talet beskrevs vikten av god planering och ett gott bemötande i vården av barn som befann sig i livets slutskede. Sedan barnkonventionen blev lag har barnperspektivet blivit mer uppmärksammat och barnens åsikter och tankar bejakas.Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans kommunikation för svåra samtal med barn som befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med systematisk databassökning i databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycINFO. 15 artiklar inkluderades varav; 13 var kvalitativa, en var kvantitativ och en var mixad metod.Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; barnet, barnsjuksköterskan och omgivningen. Kommunikation i livets slutskede med barn krävde erfarenhet och utbildning. Kommunikationen som användes i samtalen anpassades på individnivå. Det framkom även att hinder kunde uppstå på grund av meningsskiljaktigheter mellan barnsjuksköterskan och familjen.Slutsats: Sammanfattningsvis var kommunikationen med barn i livets slutskede viktigt och alla ville se till barnens bästa. Under samtal kunde olika hinder uppstå och bidra till osämja bland personerna i barnens omgivning. För att barnsjuksköterskan ska kunna bedriva svåra samtal krävs ytterligare utbildning och erfarenhet.

Bakgrunden: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. Det ärcirka 8000 kvinnor per år i Sverige som drabbas av bröstcancer, fem procent av dessakvinnor är under 40 år vid diagnostisering. Med hjälp av trippeldiagnostik kandiagnosen fastställas, vilket ger ett 98–99 % säkert svar. De olika behandlingarna somär tillgängliga är kirurgi, medicinskbehandling samt strålbehandling. Många utav dessabehandlingar kan ge bestående men så som nedsatt fertilitet. Syftet: Syftet med dennalitteraturstudie är att beskriva unga kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer.Metoden: Studien baseras på tio kvalitativa artiklar. Metoden har använts för att få svarpå kvinnornas erfarenhet av fenomenet. Dessa artiklar söktes i databasen PubMed ochCHINAL, där Evans (2002) datasamlingsmetod har använts. Huvudresultatet:Resultaten visar att de olika behandlingarna påverkade de unga kvinnorna fysiskt ochpsykiskt. En betydelsefull påverkning som tas upp var kvinnornas svårighet attacceptera den nya kroppen som förändrades i samband med de olika behandlingarna.Majoriteten av de unga kvinnorna upplevde informationsbrist från vården, flera kvinnorfick ta snabba och oklara behandlingsbeslut. Många unga kvinnor använde strategier föratt hantera känslorna som uppkom vid diagnostiseringen och vid valet av behandlingen.Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde oro kring beslutfattandet avcancerbehandlingarna. Otillräcklig information från vården var en orsak till att flerakvinnor inte kunde fatta rätt behandlingsbeslut. Kvinnorna påverkades fysiskt ochpsykiskt till följd av behandlingarnas bieffekter; vilket begränsade kvinnornasvardagliga liv. Strategier och stöd från anhöriga hjälpte kvinnorna att hanterasjukdomen. Även vårdpersonalens stöd är betydelsefull för dessa kvinno

Bakgrund: För en säker vård krävs samverkan mellan olika professioner och en strävan efter samma mål. Trots det upplever många nyexaminerade sjuksköterskor stor press på sig själva. Den akademiska utbildningen stämmer inte alltid överens med den yrkesverksamma verkligheten. Vilket gör att studenter känner både spänning och tvivel på sin förmåga inför att börja arbeta. Syfte: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att samverka i team under sitt första yrkesverksamma år. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Till resultatet inkluderades 13 vetenskapliga artiklar som var publicerade under åren 2010-2021. Resultat: Resultatet speglar i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever det att samverka i team. Detta omfattar tre huvudkategorier: Synen på teamarbete utifrån den nyexaminerade sjuksköterskan, Upplevelsen av transitionen från student till nyexaminerad sjuksköterska, Verksamheternas utmaningar för de nyexaminerade sjuksköterskorna. Resultatet ger en uppfattning kring vilka verktyg som behövs för att få en fungerande samverkan i team. Slutsats: För att nyexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start i arbetslivet krävs en bra samverkan i team. Detta baseras bland annat på bra bemötande, stöd från medarbetare samt god kommunikation. Upplevelser så som osäkerhet, dålig förberedda inför verkligheten och otillräcklig stöttning från medarbetare är vanligt hos nyexaminerade sjuksköterskor.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn som bland annat innefattar autism hos barn, atypisk autism och Aspergers syndrom. Det är funktionsnedsättningar som påverkar tankesättet och kommunikationen med andra människor. Hur livet påverkas för den med AST kan variera beroende på svårighetsgrad och förutsättningar.  Syfte: Uppsatsens syfte var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn inom autismspektrumtillstånd.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie av nio artiklar, vilka återfanns i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo och analyserades utifrån Fribergs 4-stegsmodell. Resultat: Utifrån analysen utformades tre teman och tio subteman. De teman som identifierades var: ändrade förutsättningar som förälder, en osynlig diagnos och att bemästra det nya livet. Konklusion: Bristen på kunskap om autismspektrumtillstånd i samhället framkom i litteraturstudien som den främsta orsaken till isolering och ensamhet bland föräldrarna. Det var viktigt för föräldrarna att bli sedda av vårdpersonal samt att personalen skulle se barnet som en egen individ. Sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att stötta föräldrarna i deras föräldraskap genom att erbjuda kunskap men viktigast av allt förståelse för föräldrarnas upplevelser och känslor. / Background: Autism Spectrum Disorder (ASD) holds a spectrum of disorders (e.g. Childhood autism, Atypical autism and Asperger syndrome) which all have implications on the way of thinking and communicating to others. How life for the person with ASD is affected varies within the spectrum, due to the different severities.  Aim: The aim of the study was to describe parents’ experiences of living with a child with Autism Spectrum Disorder (ASD). Methods: A qualitative review of nine studies, wich were found in databases Cinahl, PubMed and PsycInfo and the analysis was based on Friberg’s 4-step model.  Results: The analysis resulted in three themes (changed conditions as a parent, an invisible diagnosis and to overcome the new life) and ten subthemes. Conclusion: The lack of knowledge of ASD in the society emerged in the review as the major reason for parents' feelings of isolation and loneliness. The parents also described how they wanted the professionals to see them and their child as individuals. The nurse has an important role in supporting the parents in their parenthood by offering knowledge but most important understanding of the parents experiences and feelings.

Sammanfattning Bakgrund: Den palliativa vården fokuserar på att lindra lidande hos personer med svår sjukdom. När en patient upplever ett outhärdligt lidande där ingen annan typ av behandling har någon effekt, finns möjlighet att lindra patientens outhärdliga lidande med palliativ sedering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av palliativ sedering vid livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. I resultatet inkluderades 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman med underteman. Sjuksköterskors behov av kunskap: definition av palliativ sedering, riktlinjer och läkemedelsadministration. Sjuksköterskors trygghet i bedömning: indikation för beslut, närhet och kommunikation. Sjuksköterskors emotionella och etiska tankar: fridfull död, livet och döden och patientens värdighet och autonomi. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att palliativ sedering är viktigt att ha som ett behandlingsalternativ när det inte finns något annat att som kan lindra ett outhärdligt lidande. Alla sjuksköterskor är dock inte bekväma i situationen då de saknar kunskap om denna intervention. Palliativ sedering ska inte enbart baseras på den kliniska erfarenhet som sjuksköterskan besitter. Det finns behov av att skapa tydliga riktlinjer med en klar definition om vad palliativ sedering är. Sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg med interventionen palliativ sedering, när och hur den kan användas samt ges möjlighet att reflektera över olika etiska dilemman.

Bakgrund: Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en central roll inom palliativ vård där målet är att främja välbefinnande och värdighet för patienten. I de fall palliativa patienter upplever outhärdliga symtom trots symtomlindring kan en sista utväg för minskat lidande vara palliativ sedering. Syfte: Syftet var att sammanfatta och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Metod: Studiens design är deskriptiv och resultatet är uppbyggt på tio vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien visade att sjuksköterskor som arbetat med palliativ sedering hade flera olika roller. Inom yrkesrollen skulle sjuksköterskan utföra omvårdnad, administrera läkemedel, samarbeta med läkare och bemöta anhöriga. Resultatet visade även att palliativ sedering kunde väcka etiska frågeställningar hos sjuksköterskor vilket kunde leda till emotionell påfrestning. Framträdande i studierna var att trots svårigheter fanns en vilja och tröst i att sjuksköterskans handlingar syftar till att lindra lidande i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor kan uppleva etiska svårigheter och en emotionell börda i sin yrkesroll som sjuksköterska vid palliativ sedering. De kan även möta utmaningar då de har flera roller att axla vid palliativ sedering och förutom att lindra patientens lidande ska de också vara ett stöd för anhöriga och informera dem. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i livets slutskede eftersom deras främsta fokus är att främja välbefinnande för patient och anhöriga. / Background: The nurse is responsible for the nursing care and has a central role in palliative care where the aim is to promote well-being and dignity for the patient. In cases where palliative patients experience unbearable symptoms despite symptom relief medications, a last resort for reduced suffering may be palliative sedation. Aim: The aim was to summarize and describe nurses’ experiences of palliative sedation. Method: The study’s design is descriptive and the results are based on ten scientific articles that were gathered through the databases PubMed and CINAHL. Main results: The results of the literature study showed that nurses who had worked with palliative sedation had several different roles. Within the professional role, the nurse would provide nursing care, administer medications, collaborate with doctors and care for patients’ relatives. The results also showed that palliative sedation could raise ethical dilemmas for the nurses, which could lead to emotional distress. However, prominent in the studies was that despite difficulties there was a will and comfort in the fact that the nurses’ actions aim to alleviate suffering in the end of the patients’ lives. Conclusion: Nurses can experience ethical difficulties and an emotional burden related to their professional role in palliative sedation. Nurses can face challenges as they have several roles to play during palliative sedation, and in addition to alleviating the patients’ suffering, the nurses also have to support and give information to the patients’ relatives. Nurses play an important role in patients end of life-care since their main focus is to promote well-being for the patient and relatives.