Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse av de uppfattningar och perspektiv som yrkesverksamma speciallärare har kring sitt uppdrag. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta verksamma speciallärare som arbetar på fyra olika skolor i Stockholmsområdet. Med hjälp av specialpedagogiska perspektiv, utfördes en tematisk analys på det empiriska materialet vilket resulterade i följande teman: Uppdraget, Förväntningar samt Möjligheter/Hinder. Studiens resultat visade att speciallärarna upplevde sitt uppdrag som komplext, mångfacetterat, godtyckligt och utan uppdragsbeskrivningar. Resultatet visar på en okunskap samt bristande insyn från rektors håll på speciallärarens egentliga uppdrag. Det framkom även en obalans gällande förväntningarna på speciallärarna själva och från andra. Vidare visade studien att det var svårt att hitta tid till utvecklingsarbete då det sällan fanns en tydlig struktur för hur utvecklingsarbetet på skolorna skulle gå till. Vår slutsats är att alla inom skolans värld behöver bli medvetna om komplexiteten som finns i specialläraruppdraget. Bredare kunskap och medvetenhet vore önskvärt för att hitta strategier och mer hållbara och långsiktiga arbetssätt för ett meningsfullt yrkesutövande på alla nivåer; individuellt, på gruppnivå samt på organisatorisk nivå.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och attityder elever i årskurs 3 har gällande klimatförändringar och hållbar utveckling, för att därigenom ge en inblick i elevers förkunskaper om ämnet. Studiens frågeställning lyder: Vilka uppfattningar och attityder uttrycker elever i lågstadiet om klimatförändringar och hållbar utveckling? Fokusgruppsintervjuer med totalt tolv elever utgör grunden för studiens empiri. En innehållsanalys av intervjuerna resulterar i fem kategorier: nedskräpning, klimatförändringar, politik, föroreningar och agera för en hållbar utveckling. Resultatet visar att elever har olika men mestadels liknande uppfattningar om orsaker och konsekvenser av klimatförändringar. Positiva och negativa attityder speglas i elevernas uttalanden, där attityderna kopplas till elevernas tidigare erfarenheter. Eleverna uppvisar även bristande begreppsförståelse för hållbar utveckling, vilket visar att den nuvarande undervisningen har ett annat fokus. I diskussionsdelen diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och styrdokument. Studiens slutsats är att den nuvarande undervisningen för hållbar utveckling bör även ha ett fokus på begreppsförståelse för hållbar utveckling, inte endast begreppets innebörd. Resultatet skapar förutsättningar för känslomässiga medvetenhet i utbildning för hållbar utveckling. Vidare presenteras didaktiska implikationer för verksamheten. Slutligen beskrivs intressanta forskningsområden för framtiden; att undersöka vilka arbetssätt som är gynnsamma i undervisningen för hållbar utveckling samt att jämföra hur elevers uppfattningar och attityder skiljer sig från ett genusperspektiv.

Syfte: syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av vården innan, under och efter en mastektomi.  Metod:Litteraturöversikt med deskriptiv design där 11 artiklar har granskats. Använda databaser för datainsamling var Pubmed, Cinahl och Psycinfo. SBU granskningsmall användes för kvalitetsgranskning Resultat:Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi var både positiv och negativ. Vissa upplevde sig väl stöttade medan andra inte upplevde det stöd som önskats. Fyra kategorier framkom: bemötande, information, stöd och tillgänglighet. Slutsats: Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi varierade, det var både negativt  och positivt. Tids- och personalbrist är något som kan påverka vården negativt. Dock finns det en stor potential hos sjuksköterskor att förbättra arbetet med stöd till kvinnor som ska genomgå eller genomgått en mastektomi.

Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar om barn som inte leker samt om olika syn på barns utmaningar ger olika handlingsberedskap. Studien bygger på en kvalitativ metod där tio pedagoger intervjuades i fokusgrupper på två olika förskolor. I dessa intervjuer ingick både förskollärare och barnskötare. Dessa intervjuer skedde vid två olika tillfällen. Den intervjuteknik som användes för att samla in empirin var semistrukturerad intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet, dessa perspektiv användes i analysen. Den tidigare forskning som användes i denna studie har visat på att det finns olika anledningar till att barn inte leker. Det kan exempelvis vara otrygghet eller brist i den sociala kompetensen. Studiens resultat visade att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse och vikten av att pedagoger hjälper barn som inte leker till att bli lekande barn. I resultatet framkom det att pedagogerna utgick övervägande från det kompensatoriska perspektivet kontra det kritiska perspektivet som lyste igenom vid vissa tillfällen när de hjälpte och stöttade barnen, vilket skedde på olika sätt genom att de intog olika roller såsom att introducera leken eller att visa hur en lek går till. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. För att förhindra progression av typ 2 diabetes (T2D) behöver personen leva ett sundare liv. En bra balans mellan fysisk aktivitet, kost och medicinering kan vara avgörande i behandlingen av T2D. Egenvård är även en viktig del av behandlingen. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysering av artiklarna används tematisk innehållsanalys. Resultat: Två huvudteman identifierades, Hantering av egenvård samt subteman: Hinder och motivation till egenvård, Utmaningar med glukoskontroll, Utmaningar med kost, Utmaningar med fysiskaktivitet samt Utmaningar med medicinering. Andra huvudtema var Stöd vid egenvård samt subtema: Stöd från närstående och vänner samt Bristande stöd från hälso- och sjukvården. Resultaten visade att egenvård vid diabetes upplevdes utmanande, på grund av alla krav som sjukdomen ställde i vardagen. Slutsats: Det finns många hinder för att patienter med T2D skall kunna hantera sin egenvård. Det finns även kunskapsbrister både hos personer med T2D och deras närstående, när det kommer till sjukdomen och egenvårdshantering.

Rektorsuppdraget är komplext och innebär bland annat att kunna göra val och prioriteringar, hantera rollkonflikter samt kunna leda både sig själv och andra. 60 % av Sveriges rektorer slutar inom fem år i uppdraget men 40 % stannar kvar. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka faktorer som var viktiga för rektorernas beslut att stanna kvar och om dessa beslut kan kopplas till Antonovskys KASAM, känslan av sammanhang. Studiens empiri vilar på en kvalitativ grund och semistrukturerade intervjuer genomfördes med rektorer som arbetat längre än fem år i yrket. Rektorernas berättelser har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv och med KASAM som grund. Resultatet visar att erfarenhet som leder till trygghet, frihet, glädje och möjlighet att påverka är avgörande faktorer för att stanna kvar i rektorsuppdraget. Resultatet visar också att det finns en koppling mellan rektorernas berättelser och begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som är centrala begrepp i KASAM.

Vårt arbete utgår från en kvalitativ studie om förskollärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med matematik i utomhusmiljön. Eftersom vi valde att skriva en studie om förskollärares upplevelser och erfarenheter valde vi att utgå från fenomenologi som vetenskapsteori och forskningsansats. Metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor som är belägna inom samma kommun. Det empiriska materialet bearbetades genom Giorgis analysmetod som består av sex steg. I resultatet kom vi fram till sex teman och dessa sex teman är en sammanfattning av deras upplevelser och erfarenheter i arbetet med matematik i utomhusmiljön. I resultatet visade det sig att förskollärares upplevelser och erfarenheter har betydelse och påverkan för i vilken omfattning de väljer att arbeta och implementera matematik i utomhusmiljön. Utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter visade det sig att de arbetar med matematik i de vardagliga situationerna och tar tillvara på matematiken i barnens lek. Förskollärarna lyfte dessutom materialets betydelse och hur de kan ta vara på det material och verktyg som utomhusmiljön och det naturen har att erbjuda. Det visade sig även att förskollärares kunskaper har en avgörande betydelse ochpåverkan för i vilken omfattning de väljer att arbeta med matematik i utomhusmiljön. Dock framgår det att deras kunskaper inte påverkar deras inställning till ämnet matematik. Det framkommer i resultatet att förskollärarna upplever att de behöver utveckla sina kunskaper och kompetenser inom ämnet matematik genom kompetensutbildning för att kunna få nya tips och metoder på hur de kan arbeta ännu mer med matematik i utomhusmiljön.

Bakgrund: Undersökningar visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vården, både i Sverige och internationellt. För att vården ska kunna tillgodose patienternas behov och samtidigt vara säker för sjuksköterskor att arbeta i, är det viktigt att belysa vad våld innebär för sjuksköterskor; deras eventuella erfarenheter av våldsamma situationer samt hur dessa situationer påverkar deras arbetsmiljö.Syfte: Syftet med denna studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld. Metod: Denna uppsats är en litteraturstudie. Artiklarna valdes ut genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis bedömningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelser av möten med patienter som utövar våld beror på våldets avsikt, närvaro av förmildrande omständigheter hos patienten samt om sjuksköterskan normaliserar våld och är van vid det. Möten med patienter som utövar våld framkallar emotionella reaktioner hos sjuksköterskan samt även upplevs som ett moraliskt dilemma. Slutsats: Alla sjuksköterskor har unika individuella upplevelser av att vårda patienter som uppträder våldsamt. Dessa upplevelser kan tas tillvara på för att öka trygghet och minimera stress, oro och frustration hos sjuksköterskan inför den komplexa situationen. / Background: Studies show that threats and violence are common in Healthcare, both in Sweden and internationally. It is important to highlight what violence means for nurses, their experience of violent situations and how violence affects their environment in order to make Healthcare system safe for nurses to work in and to meet the needs of the patients. Aim: The aim of this study is to describe nurse’s experiences of meetings with patients who commit violence. Method: This is a literature study. Articles were selected through the search in the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo. The sample consists of 10 scientific articles which have been reviewed for quality with the help of Willman, Stoltz and Bahtsevanis assessment protocols for quality assessment of studies. Result: The results showed that nurse's experiences of encounters with patients who commit violence depends on personalization of violence, the presence of mitigating factors of the patient and if the nurse normalizes violence and is used to it. Encounters with patients who commit violence elicit emotional reactions among nurses and even perceived as a moral dilemma. Conclusion: All nurses have unique individual experiences of caring for patients who act violent. These experiences can be taken advantage of to increase the security and to minimize stress, anxiety and frustration among nurses who stand in front of the complex situation.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen genererar både en yrkes- och en akademisk examen. Arbetet som sjuksköterska är komplext. Tidigare gjorda studier har visat att sjuksköterskestudenter upplevde att de inte blev tillräckligt undervisade om vad som skulle krävas av dem i den framtida yrkesrollen. Socialstyrelsen har påvisat att det saknas tydliga riktlinjer för vad som förväntas av en nyutexaminerad sjuksköterska efter avslutad examen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrket. Metod: En litteraturstudie. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO och resulterade i 15 utvalda artiklar. Dessa kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara oförberedda för att utöva sitt yrke. Ett glapp mellan utbildningen och verkligheten påvisades. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde ett stort ansvar, vilket var tufft och skrämmande. Ett behov av stöd belystes som en viktig del av den första tiden i yrket. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde en känsla av dåligt självförtroende då de började arbeta efter examen. Det fanns en rädsla för att göra misstag som skulle bringa en patient skada. Konklusion: Det fanns faktorer som kunde underlätta anammandet av yrkesrollen och faktorer som försvårade. Underlättande faktorer innefattade goda relationer till kollegor, att få stöd och en känsla av utveckling. Försvårande faktorer beskrevs som oförberedelse, brist på erfarenhet och stöd samt rädsla. Det framkom även att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det fanns en påtaglig skillnad mellan utbildningen och verkligheten. / Background: The nursing education generates both a professional and an academic degree. The work as a nurse is complex. Earlier studies revealed that new graduate nurses felt that they had not been adequately trained for what would be required of them in their future profession. The Swedish National Board of Health and Welfare has revealed that there is a lack of clear guidelines for what is expected of a new graduate nurse upon completion of education. Aim: To uncover new graduate nurses’ experiences of the initial period in the profession. Method: A literature review. The databases PubMed, Cinahl and PsycINFO were used for the literature searches, which resulted in 15 selected articles. The articles were reviewed, analysed and compiled. Result: The new graduate nurses felt unprepared to carry out their occupation. There was a gap between education and the real world. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that they had a big responsibility, which was both tough and scary. The need for support was found to be important during the first period on the job. New graduate nurses experienced a feeling of low self-esteem when they started working after graduation. There was a fear of making mistakes that would harm a patient. Conclusion: There were factors that could facilitate the realisation of the profession and factors that made it more difficult. Facilitating factors included good relations with colleagues, getting support and a sense of development. Aggravating factors were described as unpreparedness, lack of experience and support as well as fear. It was furthermore shown that new graduate nurses felt that there was an obvious difference between education and reality.

Sammanfattning Bakgrund EILO innebär ansträngningsutlöst hinder i larynx och försvårar aerob belastning. EILO drabbar 8,1% av unga elitsatsande idrottare. Andningsbesvären uppstår under både träning och tävling, och kan skapa stress och negativt inverka livskvalitén. Behandling vid EILO utförs av logopeder och innefattar bland annat att medvetandegöra och etablera en god andningsteknik för att minska eller undvika EILO-symtom under fysisk aktivitet. Elever på idrottsgymnasier som genomgår behandling för EILO kan behöva stöttning från sin omgivning, vilket omfattar deras ansvariga tränare eller idrottslärare. Syfte Syftet med studien var att utforska idrottslärares och tränares kunskaper och erfarenheter av EILO bland elever på idrottsgymnasier.MetodStudien bestod av en webbenkät och djupintervjuer. Webbenkäten besvarades av 65 idrottslärare och tränare, medan djupintervjuerna genomfördes med tre idrottslärare. Svaren från webbenkäten sammanställdes kvantitativt, intervjuerna analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultat I enkätstudien uppgav 23 % av deltagarna att ha arbetat med elever med EILO. Deltagarna självskattade sin kunskap som bristfällig. En majoritet av deltagarna i båda delstudier med erfarenhet av elever med EILO hade främst noterat en påverkan på fysisk kapacitet, men flera uppgav även ha sett en negativ inverkan på det psykiska måendet. I intervjuerna uppdagades dessutom svårigheter för elever i kontakt med vården och en misstro till vården hos intervjudeltagarna. Slutsatser Många deltagare upplever sig sakna kunskap om EILO, vilket kan göra det svårare att känna igen symtom på EILO, och därmed uppmuntra elever att söka vård. En ökad kunskap om EILO kan underlätta att kunna stötta elever i både logopedbehandling och hemträningen i vardagen.