Introduktion/Bakgrund: Negative Pressure Wound Therapy är en sårbehandling som är vanlig vid sekundär sårläkning och kan användas på många olika typer av sår. Undertryck skapas med ett specifikt skumförband som placeras i sårhålan och kopplas till en vakuumpump. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av Negative Pressure Wound Therapy (NPWT). Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Becks (2021) nio steg. I databaserna Cinahl och PubMed genomfördes litteratursökning, samt en kompletterande manuell sökning. Totalt elva artiklar var relevanta för studiens syfte och granskades utifrån granskningsmallarna ”Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in an Qualitative Research Report” samt “Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Quantitative Research Report. Resultat: Artiklar som belyste patienters erfarenhet av Negative Pressure Wound Therapy resulterade i tre teman: ”Sjuksköterskans kompetens vid NPWT”, ”Påverkan på livssituationen vid NPWT”, samt ”Oro och smärta”. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens inom sårbehandling samt Negative Pressure Wound Therapy visade sig ha en stor betydelse för patienters negativa och positiva erfarenheter av Negative Pressure Wound Therapy. Därav finns ett behov av adekvat kompetens hos sjuksköterskor för att patienters behov ska tillgodoses samt för att styrka patientsäkerheten.

Introduktion/Bakgrund: Palliativ vård är ett tillvägagångssätt inom vården med mål attförbättra livskvaliteten hos de som lever med obotlig sjukdom. Samtala om livets slut är enutsatt och sårbar position för patienten. Därför är det viktigt att som sjuksköterska förhållasig till ett personcentrerat synsätt och individanpassa vården samt främja patientensdeltagande. Syfte: Belysa patientens erfarenhet av att medverka vid samtal i livets slut.Metod: En litteraturstudie utformades efter Polit och Becks (2021) nio steg. Sökningarutfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. 9 artiklar inkluderades i resultatet som var avkvalitativ metod. Samtliga granskades med hjälp av Polit och Becks (2021) granskningsmallför kvalitativa artiklar. Tematisk dataanalysmetod med induktiv ansats användes. Resultat:Erfarenheterna som belystes sammanfattades i: ”Hinder för att känna delaktighet” medunderkategorierna ”Brister i det emotionella bemötandet”, ”Problem med att följa sin egenvilja” och ”Bristande tillit och trygghet till vårdpersonal” samt ”Förutsättningar för attkänna delaktighet” med underkategorierna ”Möjlighet till planering i ett tidigt skede” och”Tillit och trygghet till vårdpersonalen”. Slutsats: För att främja medverkan börkommunikationen ske utifrån ett personcentrerat synsätt och se varje individ som unik. Kännasig sedd, hörd och förstådd är något som medföljer i resultatet och anses vara viktigt hospatienten.

I skolans styrdokument står det att elever har rätt till inflytande och att undervisningen ska utgå från elevers erfarenhet samt i de lägre åren även vara elevnära. Syftet med denna studie är att undersöka elevers inflytande över sin utbildning samt hur elevers erfarenheter återspeglas i undervisningen genom att besvara följande frågor: Har elever i åk F-3 inflytande över valet av högläsningsböcker i skolan? Hur återspeglas elevers erfarenheter i valet av högläsningsböcker?  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever och pedagoger i en förskoleklass samt i en åk 2. Resultatet visade att eleverna inte hade ett direkt elevinflytande på valet av högläsningsböcker då pedagogerna valde böckerna själva eller i samråd med andra kollegor. Det fanns inte heller någon organisation, i form av till exempel en förslagslåda i klassrummet, kring elevers eventuella önskemål av böcker. Resultatet visade däremot att många av böckerna som lästes vid högläsningen kunde knytas an till elevernas egna erfarenheter.  Slutsatsen som kunde dras av studien var att eleverna inte hade något direkt inflytande på valet av högläsningsböcker men genom ett indirekt inflytande, det vill säga genom att pedagogerna hade eleverna i åtanke vid valet av högläsningsböckerna, kunde många elever knyta an till sina egna erfarenheter genom de olika böckerna.

Bakgrund: Inom den psykiatriska vården finns det ibland behov av tvångsåtgärdersom direkt strider mot patientens autonomi och rättigheter.Syfte: Syftet är att lyfta fram och presentera erfarenheter och upplevelser hospatienter som utsatts för tvångsåtgärder under sin vistelse inom psykiatrisk vård.Metod: Litteraturgenomgång baserad på 10 vetenskapliga artiklar med enkvalitativmetod. Data samlades in genom Cinahl och PubMed. De utvaldaartiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Patienterna rapporterade olika typer av upplevelser av tvångsåtgärdersom nästan enhälligt föll under det negativa spektrumet, dessa negativaupplevelser var relaterade till deras tid under och efter tvångsåtgärden, denansträngande relationen mellan patient och vårdgivare och ytterligare faktorerrelaterade till hur tvångsåtgärden åtgärd upplevdes sådan och brist påkommunikation och stöd.Konklusion: Resultatet av litteraturstudien visar på att flesta av patienternasupplevelser och erfarenheter av tvångsåtgärder beskrivs som negativa. För att ökachansen att patienten ska uppleva tvångsåtgärden som positiv enligt patientbehöver vårdpersonalen säkerställa att patienten är välinformerad, upplever sigdelaktig, har tillit till personalen genom att patienten känner sig respekterad, seddoch hörd.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform där syftet är att lindra psykiskt, fysiskt och socialt lidande. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap för att hjälpa patienter och anhöriga. Patienter och anhöriga uttrycker ha behov av god kommunikation i den palliativa vården. Att sjuksköterskor är välkommande och kan arbeta personcentrerat beskrivs väsenligt för en god vård. Syfte: syftet var att göra en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativt. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes. Totalt analyserades 11 vetenskapliga artiklar där åtta var kvalitativa och tre var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskorna har både positiva och negativa erfarenheter inom palliativ vård. Sjuksköterskorna erfor ett behov av ett fungerande samarbetande team där kommunikationen var centrakt. Stöd från arbetsgivare var väsenligt för en fungerande vård.  Sjuksköterskorna erfor betydelsen av delaktighet och kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Kunskap beskrevs bristfällande av sjuksköterskorna och ytterligare undervisning där palliativ vård tilläggs i grundutbildningen behövs. Slutsats: Sjuksköterskor har ett stort behov att skapa en fungerande palliativ vård för att på så sätt uppfylla patienters värderingar och önskningar. Genom en god kommunikation och samarbete kan en god kvalité särkerställas i vården.

Socialtjänsten i Sverige har blivit påverkade av hotfulla och våldsamma situationer. Det finns i vårt intresse att studera hur socialtjänsten hanterar och har hanterat dessa situationer och händelser. De teorier som används påvisar den komplexa miljö som socialtjänsten befinner sig i där de blir påverkade både av samhällets individer och regelverk från den politiska sidan. Komplexiteten har lett till ett ramverk kring acceptabelt beteende i ärenden men alla situationer kanske inte är säkra att behandla utifrån ramverket. Erfarenheten från medarbetare spelar stor roll i deras vardagliga liv kring hur situationer uppfattas. / The social services in Sweden have been affected by threats and violent situations. Therefore it is in our interest to study how they handle these situations. The proposed theories point out the complexity of the environment surrounding the social services combined with human interference and rules from the political side. This complexity has caused a framework of how to act but every situation may not be safe to handle from the framework. Hence does the experience of the employees play a big role in their everyday life and how situations are perceived.

Antalet aktieägare i Sverige har de senaste åren nått nya rekordnoteringar. Tillsammans med ett digitaliserat samhälle har det resulterat i ett mer lättillgängligt informationsflöde där informationen används som underlag vid investeringsbeslut. Problemet är att många individer saknar grundläggande kunskaper vad gäller det privatekonomiska området och riskerar således att välja fel produkter eller tjänster på den finansiella marknaden. Således är det naturligt att mindre erfarna investerare söker sig till de erfarna. Människor har begränsad rationalitet och det finns kognitiva samt tidsmässiga gränser för hur mycket information vi kan bearbeta. Stora mängder information har visat sig svårhanterlig för mindre erfarna investerare vilket kan resultera i att de agerar irrationellt.  Twitter har etablerat sig som en av de mest använda plattformarna bland investerare för att interagera med likasinnade. Detta har resulterat i att det vuxit fram flertalet aktieprofiler på plattformen och tidigare studier visar på att individer påverkas av information som delas i sociala medier. Något som kan visa sig besvärligt är ifall individen tar genvägar för att förenkla sin investeringsprocess genom att söka vägledning från profiler på Twitter. Det finns näst intill obegränsat med aktier för investeraren att välja mellan och i kombination med stora informationsflöden är det intressant att undersöka vad som påverkar investeringsbeslutet.  Studiens syfte är att undersöka hur investerare på sociala medieplattformen Twitter påverkas i sina investeringsbeslut sett ur olika perspektiv kopplat till teorier inom beteendevetenskaplig finans. Studiens forskningsmetod är kvalitativ där vi använt oss av åtta semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Deltagarna är indelade i erfarna investerare (EI) och mindre erfarna investerare (MEI) baserat på erfarenhet och antal följare på Twitter.  Studiens resultat visar att individer som använder sig av Twitter på ett eller annat sätt påverkas i sitt investeringsbeslut. Resultatet visar en tydlig skillnad på EI och MEI sett till hur de blir påverkade. EI är  betydligt mer  medvetna om de fördomar som förekommer  inom beteendevetenskaplig finans och  kan därför i större utsträckning undvika dessa fallgropar där erfarenhet är den främsta faktorn till detta.

Bakgrund: Trycksår är ett sår som uppkommit på huden på grund av syrebrist i vävnaden relaterat till ett tryck. Problem: Det är kostsamt för vården och orsakar patienter ett onödigt lidande. Trycksår är vårdpersonalens ansvar att förhindra, därav intressant att undersöka vårdpersonalens erfarenhet att förebygga trycksår. Syfte: Var att skapa en översikt över vårdpersonals erfarenheter av att förebygga trycksår inom särskilt boende. Metod: Allmän litteraturöversikt med tio valda artiklar. Fyra kvalitativa, tre kvantitativa och tre artiklar med mixad metod. Resultat: Vårdpersonalens erfarenhet gällande kunskap och utbildning var god. Vårdpersonalen ansåg att det var viktigt med regelbunden utbildning för att hålla kunskap och riktlinjer uppdaterade. Bedömningsinstrument var hjälpsamt för att bedöma trycksårsrisken effektivt hos patienter. Enligt vårdpersonalens erfarenhet ansågs ompositionering, tryckavlastande material samt hudinspektion vara bland de viktigaste åtgärderna för att förebygga trycksår. Orsaker enligt vårdpersonalen till att förebyggande åtgärder inte genomförs är flera, bland annat smärta och låg bemanning. Slutsats: Genom att upprätthålla vårdpersonalens och patienternas kunskap om trycksårsförebyggande åtgärder kan trycksår undvikas.

A developing leadership is believed to influence the enthusiasm and performance in a positive way. The Swedish Armed Forces has since 2003 been using Gerry Larsson’s theory of the developing leadership as a base for leadership within the organization. This study deals with the subject of leadership, especially the developing leadership, which is a leadership theory according to which future officers are trained. The purpose of this study is to examine whether the leadership training that the cadets receive is purposefully linked to their future role as an officer. This is done by examining the cadets' feeling towards the education through a questionnaire survey and relating to the leadership theory. The results show that cadets experienced lack of practical experience with recruits and this affect their own leadership in a negative direction.  A circumstance like this can be a problem when these future officers meet their own recruits, and the lack of practical experience can show bad leadership. Furthermore, this study has proved that the Military Academy School Karlberg should provide cadets with less leadership experience more time to practice their own leadership with theoretical implements.

Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande; Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens?Hur ser vikarien på sin roll och kunskap? För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer. Till hjälp för att få svar på frågorna och finna förklaringar till olika fenomen används teoretikern Pierre Bourdieus teorier kring sociala fält och kapital. Slutsatsen resulterade i en modell för att se olika begrepps relation till varandra, så som exempelvis relationen mellan kompetens och erfarenhet. En intressant slutsats är hur respondenterna i undersökningen inte sammankopplar examen med kompetens utan att de istället anser att erfarenheten ger kompetens. Dock framkom det att det är examen som avgör en vikarie och lärares behörighet men examen sammankopplade de inte med kompetens.