Examensarbetet syftar till att få förståelse för förväntningar som vuxna vägledningssökande kan bära inför ett vägledningssamtal och hur de efteråt upplever att dessa motsvarats. Jag har studerat enskilda personers förväntningar innan de har varit på sitt vägledningssamtal. I samband med detta har jag också undersökt personernas tidigare erfarenheter av vägledning, som sedan följts upp med studier som fokuserar på deras upplevelser av sitt specifika möte. De sökandes upplevelser, tidigare erfarenheter och förväntningarna studeras för att se hur de förhåller sig till varandra. Examensarbetet utgår helt ifrån ett sökande perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med fem vuxna individer. Varje intervjuperson har intervjuats två gånger. Den första intervjun ägde rum innan de hade sitt vägledningssamtal och den andra intervjun ägde rum efter individen varit på sitt vägledningssamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst förväntningar i relation till olika vägledningssituationer. De teorier som framförallt har används finns inom det kognitionspsykologiska forskningsfältet och förklarar hur en individs förväntningar, tankeprocesser och upplevelser kan förstås. Andra teoretiska perspektiv som används berör vägledning, bemötande, förväntningar och föreställningar i hjälprelationer. Resultaten från första intervjun visar på skilda förväntningar, där vissa förväntningar handlar om att deltagarna skall få hjälp med att komma vidare i sitt yrkesliv. Resultatet visar att alla, förutom en, är nöjda med sitt vägledningssamtal. Den person som är mindre nöjd anser sig inte ha fått sina förväntningar uppfyllda, vilket lett till en minskad motivation och blivit som ett steg tillbaks. I analysen belyses hur olika förväntningar kan påverka den sökande och påverka mötet och hur de upplever sitt möte i efterhand. Det framkommer dessutom att vissa av förväntningarna uppstår i mötet. Upplevelserna hos de nöjda beskrivs, som att vägledaren hade förstått personen behov, och gett bra information. När förväntningarna har uppfyllts verkar detta leda till en ökad motivation som blir till ett steg framåt.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av hur två lärare verksamma i årskurs ett och tre på två olika skolor undervisar. Syftet är att undersöka vilka metoder två olika lärare använder sig av för att lära ut kunskap till sina elever och hur de använder sig av sina metoder. Frågeställningarna är följande: Vilka metoder för lärande använder lärarna? Hur använder sig de två lärarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lärare kan använda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger på erfarenhetslärande, dialogiskt klassrum och learning by doing. Vidare har intervjuer med de berörda lärarna genomförts. Även observation av undervisningen har gjorts för att se vilka arbetssätt lärarna använder. Resultaten och de slutsatser arbetet med uppsatsen har gett är att lärarna arbetar med olika metoder för lärande. De är både medvetna och omedvetna om vilka metoder de använder. De undervisar på ett likartat sätt då de anpassar undervisningen efter vilka klasser och elever de arbetar med.

Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om dödenoch hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier somsåväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ettbrett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hursamtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barnsorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hurverkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valdalitteraturen. Det resultat vi fick fram från litteratur, avhandlingar och informanter varatt låta barnet vara nyfiket och att som vuxen svara så ärligt som möjligt på barnetsfrågor. Vidare har vi fått kunskapen om att barns sorg är komplicerad och kräver olikametoder. Metoder som måste väljas på grund av vilket sammanhang och ålder påbarnet. / The purpose of this essay was to find iut how teachers handle difficult conversations with children. After studying severall teories and litterature we intervjued a few teachers. The conclusion was that the teacher should be as honest and direkt towards the child as possible. Death and grief is a difficult subject and should be handled after the situations caracter.

Sammanfattning Abrahamsson, Birgitta (2016) Funktionsinriktad Musikterapi i grundsärskolan - en intervjustudie om beprövad erfarenhet genom samverkan (Functionally Oriented Music Therapy in An interview study about proven experience and joint work). Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola. I skollagen 2010:800 står inskrivet att utbildning och undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta ska genomsyra hela skolans verksamhet från styrdokument till den enskilde lärarens arbete i klassrummet. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka om och i så fall på vilket sätt metoden Funktionsinriktad Musikterapi (FMT-metoden) fyller kriterierna för beprövad erfarenhet. Till grund för arbetet ligger tre frågeställningar. Dessa är: Om och i så fall på vilket sätt FMT-terapeuter och andra lärare samverkar? Om och i så fall hur FMT-metoden har kopplingar till läroplanen? Samt på vilket sätt kan FMT-metoden vara ett specialpedagogiskt verktyg i grundsärskolans inriktning ämnesområden. Som en teoretisk ram ligger sociokulturellt perspektiv, ekologisk perceptionsteori, variationsteori och kollegialt lärande. Metoden är kvalitativa intervjuer och ansatsen är hermeneutisk. Resultatet visar att de krav som beprövad erfarenhet har uppfylls i väsentliga delar. Det är också möjligt att koppla FMT-metoden till alla ämnesområden i grundsärskolans läroplan och kursplaner genom att förmågor som behövs för att elever ska kunna nå kunskapsmål bearbetas genom metoden. Som specialpedagogiskt verktyg kan FMTmetoden fungera som kartläggningsverktyg och som individuell insats för att stärka elevers utveckling av förmågor. Specialpedagogiska implikationer pekar på att speciallärare med FMTkompetens har möjlighet att bidra i arbetet med både kartläggning och direkt arbete med elever genom att stärka olika förmågor som ska utvecklas utifrån grundsärskolans ämnesområde. Genom den fördjupade kunskapen om motorik, perception och kommunikation kan också delaktighet i elevhälsoteam vara möjlig. Nyckelord: beprövad erfarenhet, FMT-metoden, funktionsnedsättning, grundsärskolan, specialpedagogik

Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vård har ökat. 2010 behandlades drygt 11000 personer inom slutenvården på grund av komplikationer orsakade av narkotikamissbruk, vilket är en fördubbling sedan 1990. Statistik visar att sjuksköterskan i större utsträckning kommer komma i kontakt med patientgruppen. Tidigare forskning visar att patientgruppen upplevs som problematisk och att brister finns i bemötandet. En anledning till bristerna i bemötandet anses vara otillräcklig kunskap kring missbruksproblematik. Syfte: Syftet med studien är att på en somatisk avdelning belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utefter Burnards innehållsanalys. Resultat: Informanternas erfarenhet var att patientgruppen är krävande och att ett anpassat förhållningssätt gentemot dem är nödvändigt. Personalens eventuella förutfattade meningar kring patientgruppen leder till brister i bemötandet. Svårigheter med medicinering uppgavs vara en faktor som försvårar bemötandet. Erfarenhet och kunskap visade sig enligt informanterna vara de viktigaste redskapen i bemötandet av patienter med narkotikamissbruk. / Kihlsten, M & Levenius, J. The nurse and patients with an illicit drug use. An empirical study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.Background: The prevalence of patients with an illicit drug use in somatic care has increased. In 2010 just over 11000 people were treated in hospital due to complications caused by their drug use, these numbers have doubled since 1990. These statistics show that nurses will have more and more interactions with this patient group. Previous research shows that the patient group is considered problematic and that there are inadequacies in the nurse patient relationship. One reason for these inadequacies is said to be nurses´ lack of knowledge on problems around drug abuse. Aim: The aim of this study is to highlight nurses´ experiences of interacting with patients with an illicit drug use on a somatic ward. Method: Semi structured interviews were conducted with seven nurses on a somatic ward in a hospital in southern Sweden. The interview material was analysed using Burnard´s method of analysis. Result: According to the participants the patient group is demanding and an adapted approach is needed. Preconceptions about the patient group among staff can lead to inadequacies in the nurse patient relationship. Difficulties in pharmaceutical treatment were reported to cause problems. The nurses´ experience and knowledge were shown to be the most important tools in the nurse patient relationship.

Med detta arbete ämnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlärares planeringsarbete. Under vår verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gång och i den rådande samhällsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mål. En konflikt som även berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen är att studera lärares uppfattningar med utgångspunkt i relevant forskning kring ämnet och därmed få utökad kunskap om relationen mellan lärares syn på bildämnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet.För att uppnå syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlärare i grundskolans senare år och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkät till samtliga lärare i vårt undersökningsområde (46 st.). Utifrån de svar vi fick in från enkäten gjorde vi ett urval där 5 lärare fick medverka i fördjupade samtal kring bildämnet och det egna planeringsarbetet.Resultatet visar på att alla lärarna i undersökningen anser sig i någon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet. Det visar också att förutom styrdokumenten är det lärarnas egna intressen, elevernas intressen och skolledningen som är starka påverkan

Bakgrund: Varje år mobbas 100 000 elever och 15 procent av eleverna i årskurs 4 uppger, i en rapport från Barnombudsmannen att de blivit mobbade. Syfte: Min studie avser att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö allmänt tänker kring mobbning och hur dessa tankar kan ses ur ett genusperspektiv. Syftet med min studie är att undersöka hur barn i årskurs fyra på två olika skolor i Malmö tänker om mobbning. Eftersom jag under mitt yrkesmässiga liv kommer arbeta med barn på förskola och i skola bedömer jag att det är centralt för mig att ha kunskap om mobbning för att på bästa sätt kunna förebygga, uppmärksamma och motverka mobbning, samt att hjälpa barnen att själv stoppa mobbning.Problemprecisering: Hur beskriver och förklarar barn mobbning, hur tänker de kring flickors respektive pojkars mobbning och uppfattar de risken att drabbas olika för invandrare och svenskar? Metod och urval: Jag gjorde inledningsvis ett försök till jämförande kvantitativ undersökning genom enkät som sedan kompletterades med en kvalitativ undersökning där sammanlagt sex barn deltog i intervjuer.Resultat: Barnen beskriver mobbning oavsett skola och etnicitet som ett oönskat beteende. De tror inte att risken att mobbas är större beroende på etnisk bakgrund och har en traditionell bild av hur flickor respektive pojkar mobbar. Vidare framgår att barnen har en tydlig och utvecklad strategi för att själv försöka undvika mobbning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka rutiner och kunskapersjuksköterskor hade i samband med skötseln av perifera venkatetrar. Dessutomavsåg studien att undersöka om deras rutin och kunskap påverkades av erfarenhet.En kvalitativ intervjumetod användes och tolv sjuksköterskor på tre olikaavdelningar intervjuades. Tre huvudkategorier framkom efter analys av materialet.Dessa var, rutin, kunskap och sjuksköterskans reflektioner. I vissa avseendenpåverkade sjuksköterskans erfarenhet, skötseln och kunskapen, i samband medperifera venkatetrar. Trots kunskap om gällande riktlinjer för skötseln av periferavenkatetrar visade resultatet att sjuksköterskornas rutiner i samband med skötselav perifera venkatetrar ofta var samma som de rutiner på avdelningarna där dearbetade. / The aim of this study was to examine which routines and knowledge’s nurses hadin handling peripheral intravenous lines. This study also aimed to examine if theirroutine and knowledge was affected by experience. A qualitative interviewmethod was used and twelve nurses from three different wards where interviewed.Three main categories emerged after analysing the material. These threecategories where, routine, knowledge and the nurses reflections. In some aspectsthe nurse’s experience affected the handling and knowledge of peripheralintravenous lines. Despite their knowledge about guidelines regarding handlingperipheral intravenous lines, the result showed that the nurses routines in handlingperipheral intravenous lines often was the same as the routines on the wardswhere they worked.

Syftet är att undersöka erfarenheter i form av materialkunskap för att få syn på när en process går från ett konvergent till ett divergent lärande. Undersökningen utgår från frågorna; ”På vilka sätt kan erfarenheter av materialens egenskaper bidra till ett utforskande av medierande uttryck?” och ”Hur kan jag som lärare hjälpa elever att bli medvetna om sin egen estetiska lärprocess?”. Empiri samlas genom en workshop kring uppgiften ”Taktil berättelse”, där semistrukturerade intervjuer och material-experiment görs med tre ungdomar, alla 12 år. Vid analysen tillämpas en modell för lärande om, i, med och genom” (Lindström, 2008). Resultatet visar att om erfarenheter utvecklas skapas en förutsättning för den divergenta processen, och genom att kategorisera olika moment i en estetisk lärprocess blir det synligt vilka erfarenheter och läranden som tas i bruk.

Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom som resulterar i varierande fysiska och psykiskakomplikationer. En tredjedel av alla som har överlevt en stroke drabbas av depression. Ofta gårdenna typ av depression obemärkt och obehandlat vilket påverkar individens återhämtning ochrehabilitering. Depressiva symtom kan dock identifieras om sjuksköterskan besitter kunskap inomområdet. Sjuksköterskans kunskap om erfarenheter av depression efter stroke (PSD) möjliggörsnabbare identifiering och är av stor vikt för en effektiv behandling. Syftet: Syftet var att belysaerfarenheterna av depressionen efter stroke. Metod: En systematisk litteraturöversikt sombegrundades i nio kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Tematisk analys utfördes avartiklarna. Resultat: De personliga erfarenheterna av depression efter stroke rubricerades underfyra teman: nedsatta fysiska funktioner och ihållande trötthet, känsla av isolering och ensamhet,kognitiva utmaningar och negativa känslor samt en förändrad självbild och identitet. Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit till en fördjupad förståelse för erfarenheter av depressionefter stroke och identifierat viktiga teman som kan vägleda omvårdnadspraxis och ökasjuksköterskans kunskap inom området. Denna litteraturöversikt har även förstärkt övertygelsen om vikten av att inkludera patienters erfarenheter i forskningen och vården. / Background: Stroke is a serious illness that results in a variety of physical and psychologicalcomplications. One third of stroke survivors suffer from depression. Often this type ofdepression goes unnoticed and untreated, affecting the individual's recovery and rehabilitation.However, depressive symptoms can be identified if the nurse has knowledge in this area. Thenurse's knowledge of the experiences of post-stroke depression enables faster identification andis of great importance for effective treatment. Aim: The aim was to highlight the experiences ofpost-stroke depression. Method: A systematic literature review that considered nine originalqualitative and quantitative articles. Thematic analysis was performed on the articles. Results: The personal experiences of post-stroke depression were categorized under four themes:impaired physical functions and persistent fatigue, feelings of isolation and loneliness, cognitivechallenges and negative emotions, and altered self-image and identity. Conclusion: This literaturereview has contributed to a deeper understanding of the experiences of post-stroke depressionand identified important themes that can guide nursing practice and increase nurses' knowledge in this area. This literature review has also reinforced our belief in the importance of including patients experiences in research and care.