Bakgrund: Palliativ vård innebär att en botande behandling ej längre är möjlig. Skillnader ses i utformningen av vården gällande barn då de har behov som skiljer sig ifrån vuxnas. Sjuksköterskan arbete kännetecknas av att fungera som en länk mellan patienten och familjen men även till andra professioner i vårdteamet. Att vårda barn palliativt kommer med många utmaningar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i palliativt skede. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. I analysprocessen av studierna användes Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Utfallet av analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna var: Att möta utmaningar, att möta familjen och att hantera sin vardag. Konklusion: Att vårda barn palliativt var utmanande och sjuksköterskor kände sig oförberedda och i behov av mer utbildning. Att möta familjen var en svår del av yrket och för att kunna hantera sin vardag hade sjuksköterskan ett behov av stöd. Mer forskning kring konsekvenser av brist på utbildning krävs. Nyckelord: Barn, erfarenhet, palliativ, sjuksköterska, vård i livets slutskede.

Introduktion/Bakgrund: Brist på sjuksköterskor är ett internationellt problem. Många nyutexaminerade sjuksköterskor överväger att lämna arbetet eller yrket under det första yrkesverksamma året. De förväntas ta samma ansvar som rutinerade sjuksköterskor, trots att de ofta saknar nödvändig klinisk erfarenhet och kompetens. Nyutexaminerade sjuksköterskor arbetar ofta på sjukhus där patienter med akuta och komplexa tillstånd vårdas. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av det första yrkesverksamma året på sjukhus. Metod: Litteraturstudie som utförts i enlighet med nio steg av Polit och Beck (2021). Databassökningar genomfördes i CINAHL, PsycInfo samt PubMed och urvalet genererade åtta vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med tillhörande underteman; Utmaningar (För stort ansvar i relation till erfarenhet och kompetens och Tidsbrist) samt Stöd (Positiva erfarenheter av handledning, Negativa erfarenheter av handledning och Introduktionsprogram). Slutsats: Det första yrkesverksamma året på sjukhus är en utmanade period för nyutexaminerade sjuksköterskor. De upplevde brist på erfarenhet och kompetens samt tidsbrist. Erfarenheter av stöd från handledare och introduktionsprogram bidrog till trygghet och utveckling. Bristande stöd och negativt bemötande från handledare orsakade sänkt självförtroende.

No description available.

Vid ett vårdmöte är kommunikationen väsentlig. I vårdmöten där tolk används bryts relationen mellan vårdaren och patienten då det inte finns ett gemensamt språk. Ett vårdmöte utan bekräftelse kan bli problematiskt både för patient och sjuksköterska då det råder en viss osäkerhet kring huruvida den andre har förstått informationen. Ytterligare försvåras vårdmötet mellan patienten och vårdaren då en närstående, som oftast inte har kunskap inom tolkning, tar sig an uppgiften att utföra detta arbete. Arbetets syfte var därför att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med hjälp av patientens närstående som tolk i vårdmötet. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har utförts genom analys av nio granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det finns både positiva och negativa erfarenheter, hos sjuksköterskan, av att använda närstående som tolk. Sjuksköterskans erfarenheter synliggör risker för patienten såväl som effektivitet som det bidrar med. Slutligen beskrivs hur närstående som tolk för patienten kan skapa ett vårdande möte som utvecklar relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Samtidigt skapar närstående som tolk risker som kan innebära att patientens integritet samt sekretess inte bevaras.

Bakgrund: I livets slutskede finns det olika faser som patienter går igenom där sjuksköterskor bör kunna kommunicera med både patienter och anhöriga likaså kunna ge god och säker vård. Problem: Såväl patienter som anhöriga upplever tidsbristen bland sjuksköterskor när de är i behov av vård i livets slutskede. De upplever även ett behov av att samtala om döden för att hantera psykologiska och existentiella aspekter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv artiklar varav tio artiklar av kvalitativ metod och två artiklar av kvantitativ metod. Resultat: Sjuksköterskor beskrev att de önskade att de var bättre förberedda från början av sin profession samt att det var svårt att samtala om livets slutskede, speciellt de första åren inom yrket. Kommunikationen mellan vårdpersonalen kunde brista liksom mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Tidsbristen poängterades då sjuksköterskor inte kunde föra djupa samtal med patienter eller deras anhöriga. De blev emotionellt påverkade av att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Med erfarenhet, tydlig kommunikation och tid kan förutsättningar för god vård uppnås.

Bakgrund: Vård i livets slutskede innebär att sjuksköterskor ger vård i lindrande syfte. Närstående tillhör patienters närmaste krets som blir en viktig del i denna process. Närstående behöver stöd som kan ges i olika former. En del av sjuksköterskors roll är att involvera närstående i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av sjuksköterskors stöd vid livets slutskede. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga orginalartiklar (n=13) som hämtades från databaserna PsycINFO, PubMed och Cinahl Complete, publicerade mellan 2016–2021. Kvalitetsgranskning gjordes utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmallar för kvalitativa samt kvantitativa studier. Analysprocessen inspirerades av Fribergs femstegsmodell. Samtliga studier var etiskt godkända. Resultat: Resultatet visade att närståendes erfarenheter av sjuksköterskors stöd vid livets slutskede skilde sig åt. Sjuksköterskor som kommunicerade med närstående, delgav information och bjöd in till delaktighet i vården ansågs betryggande och stöttande. Närstående som inte fick ta del av detta kände stor oro och tappade förtroendet för sjuksköterskorna. Diskussion: Kvalitén i litteraturstudiens metod diskuteras utifrån Shentons trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier: Tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. De kvantitativa begreppen diskuterades utifrån: intern validitet, reliabilitet, statistisk validitet samt extern validitet.Nyckelfynden i resultatet var information och kommunikation kring patientens vård och vårdprocess, delaktighet i vården och emotionellt stöd under vårdtid och efter bortgång. Fynden diskuteras utifrån systemteorin och tidigare forskning med anknytning till samhällsperspektiv och etiska dilemman. Slutsats: Det finns behov av fördjupning och förlängning av utbildning på universitetsnivå samt verksamhetsnivå. Verksamheter bör införa närståendestöd samt uppföljningssamtal efter bortgång.

Bakgrund: Sjuksköterskan träffar många patienter med smärtsamma och långvariga bensår inom primärvård och hemsjukvård. Dessa bensår påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans erfarenhet kan leda till att patientens behandling, omvårdnad och livskvalitet förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med bensår inom primärvård och hemsjukvård.  Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes baserad på kvalitativa artiklar för att kunna beskriva sjuksköterskors erfarenheter. Sökning genomfördes i två databaser. Vid artikelgranskning användes granskningsmall för att kontrollera kvaliteten. Analys gjordes i tre steg genom att förstå innehåll, se likheter och skillnader samt sammanställa materialet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet av bensår kunde beskrivas utifrån två teman och fem subteman. Organisationens inverkan på vården: att sakna kunskap och stöd, att möta hinder för en god omvårdnad och betydelsen av ett fungerande samarbete. Mötet med patienten: att lyfta blicken och se hela människan och att inte räcka till. Diskussion: Studien diskuteras utifrån trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen lyfts två fynd: Möjligheter till kunskapsutveckling och En önskan att ge personcentrerad omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter med bensår behövs kunskap och samarbete men även att ledning, organisation och samhälle arbetar mot ett gemensamt mål. Vikten av att inge hopp, se helheten och ge möjlighet till delaktighet är en förutsättning i vårdmötet. Dock kan stress, hög arbetsbelastning och tidsbrist hindra sjuksköterskornas möjligheter till att arbeta personcentrerat.

Diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Både nationellt och internationellt står bröstcancer för en tredjedel av alla cancersorter. Biverkningen fatigue är något som drabbar många kvinnor med bröstcancer och kan vara väldigt påfrestande för de som drabbas. Fatigue innebär en kraftig trötthet/ utmattning som inte går att vila eller sova bort. I nuläget finns ingen specifik behandling mot fatigue och kan kvarstå under en lång tid efter avslutad behandling.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk metabol sjukdom som allt fler människor drabbas av. I Sveriges befolkning är det ungefär 5% som lever med diabetes. Personer med diabetes typ 2 uppmanas att klara av sin vardag självständigt och ändra på livsstilen för en förbättrad hälsa. Att ha insjuknat av diabetes typ 2 påverkar människor olika och påverkar livsstilen. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ litteraturstudie. I litteraturstudien inkluderades 8 relevanta studier och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i 7 kategorier; Skuld och skam över tidigare livsstil, Utmaningar och motstånd i förhållande till livsstilsförändringar, Stress och begränsningar i vardagen, Familj och sociala sammanhang påverkas av livsstilsförändringar, Information och stöd är nödvändigt, Rädsla och oro skapar vilja till ändrad livsstil och Motivation leder till förbättrad livskvalitet. Slutsatser: Sjuksköterskans ansvar är att sätta sig in i personens upplevelse för att få en djupare förståelse för att främja hälsa och välbefinnande. Att anpassa vårdinsatser efter behov så att personen så bra som möjligt klarar av vardagen självständigt. Även ge stöd och rekommendationer utifrån personens livssituation, vilket innebär att sjuksköterskan behöver lägga fokus på personcentrerad vård. Sjuksköterskan behöver vägleda, undervisa och göra personerna delaktiga.

Övervikt har blivit ett globalt problem och allt fler barn drabbas i Sverige. Konsekvenserna av övervikt är många och skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med övervikt. Det finns ett behov av att skapa sig en kunskapsöversikt kring hur skolsköterskor erfar sitt hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete till barn som lever med övervikt. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Sökning gjordes i följande databaser: CINAHL, PubMed, och Psycinfo. Det resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet består av tre huvudkategorier, Hälsofrämjande arbete för barnets bästa som visade på olika metoder skolsköterskan använder sig av samt vikten av samarbete och samtal med barnet och föräldrarna. Övervikt, en känslosam fråga som kräver följsamhet visade på att övervikt är ett känsligt ämne och skolsköterskan behöver möta familjens levda erfarenheter. Sista huvudkategorin Strukturer som hindrar hälsofrämjande möten visade på hur tidsbrist kan hindra skolsköterskan från hälsofrämjande arbete och att det finns ett behov av kunskap och rutiner. Slutsatsen är att arbeta hälsofrämjande med barn som lever med övervikt behöver skolsköterskan ta del av familjens leva erfarenheter och få bättre förutsättningar. Samarbete med familjen var grundläggande för skolsköterskans arbete och av stor vikt för barnens möjlighet till hållbara förändringar. Att arbeta hälsofrämjande skulle kunna bidra till en mer hälsosam befolkning i framtiden och minska på lindande för barnet och familjen samt sänka de ekonomiska kostnaderna i samhället som övervikt bidrar med. / Obesity has become a global problem and the number of children overweight is increasing in Sweden. The consequences of being overweight are many and school nurses have an important role in the health promotion work with children living with overweight. There is a need to create an overview of how school nurses experience their health promotion work. The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of health promotion work to children living with overweight. A qualitative systematic literature review with inductive design was conducted. Searches are made in the following databases: CINAHL, PubMed and PsycInfo. This resulted in 12 articles that were quality reviewed and analyzed. The result consists of three main categories, Health promotion work for the best interest of the child which showed the different methods the school nurse uses, the importance of cooperation and conversation with the child and parents. Obesity, an emotional issue that requires compliance showed that obesity is a sensitive subject, the school nurse needs to face the family’s lived experiences. Last main category, Structures that prevent health promoting meetings, showed lack of time can prevent the school nurse from health promoting work and there is a need for knowledge and routines.The conclusion is that to work to promote health with children living with overweight, the school nurse need to take part in the family’s lived experiences in order to have better conditions. Cooperation with the family was fundamental to the school nurses’ work and of great importance to the children’s opportunity for sustainable changes. Working to promote health could contribute to a healthier population in the future, reduce suffering and financial costs for society that overweight contributes with.