Feelings the nurses and the students experience in their encounter with death and dying patients. / Känslor som sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever i mötet med döden och döende patienter.

Många aktörer i byggbranschen anser att det är viktigt att jobba för ökad kvalitet av sin produkt/tjänst, för att minska fel som kan uppstå samt minska sina kostnader. Med det stora antalet aktörer som förekommer i en byggprocess är det ett behov att erfarenhetsåterföringen sker i samarbete med samtliga aktörer. De olika aktörerna sitter på olika kompetenser och kommer från olika organisationer som i sin tur har sin kultur, sina system och sin linjeorganisationsform. Detta gör att det är en utmaning för den som leder ett projekt att se till att rätt kompetenser och tillräckliga resurser finns tillgängliga vid rätt tillfälle. För konsulten innebär detta att bedömningen av projekteringsarbetet sker av entreprenören i produktionsskedet och av beställaren i förvaltningsskedet. Problemet med detta är att incitamenten med erfarenhetsåterföring kring projekteringen inte finns hos de aktörer, entreprenör och beställare, som upptäcker dåliga lösningar och rena fel.Målsättningen för examensarbetet har varit att undersöka hur erfarenhetsåterföring sker för projekterande konsulter. Genom litteraturstudier och intervjuer ska en bild över problemet med erfarenhetsåterföring skapas och undersöka vilka metoder som används i nuläget. Genom att börja på en individnivå och sedan avsluta i en linje- och projektorganisationsnivå ges en bild på hur problemet kan lösas inom ett företag. För att lösa problemet med erfarenhetsåterföring mellan olika aktörer undersöks dagens lösningar med hjälp av intervjuer.Frågeställningar som besvaras i arbetet är vilka metoder som används i dagsläget och vilka konsekvenser och effekter dessa metoder ger. Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan aktörer inom samma projekt? Hur kan erfarenhetsåterföringen förbättras i konsultledet? Även vilket ansvar de olika aktörerna för att erfarenhetsåterföring sker inom ett projekt? Olika metoder kommer gemföras från en undersökning i ett företag från Hongkong samt ett företag från USA mot projektet Kvarteret Niagara.Arbetet resulterar i ett scenario på hur erfarenhetsåterföringen kan ske för projekterande konsulter samt hur projektorganisationen kan bemöta andra aktörer i byggbranschen för en gynnsam erfarenhetsåterföring. I arbetet kommer det att redovisas olika arbetsmetoder för erfarenhetsåterföring som har jämnförts mellan litteraturstudien och från intervjuer. Där databas, workshop, handledning, avdelningsmöte och studiebesök bearbetas för att få fram ett resultat som visar vilka metoder används i byggbranschen och hur dessa metoder fungerar.För att erfarenhetsåterföringen ska ske måste personalen ha en god inställning till att dela erfarenheter mellan varandra samt att organisationen arbetar med standardiserad mall som underlättar dokumentation av erfarenheter. En databas bör etableras i linjeorganisationen för att personalen enkelt ska få tillgång till dokumentationer från olika projekt. Partnering föreslås för att ge en möjlighet att ha ett öppet samarbete mellan aktörer inom ett projekt. Möten bör hållas frekvent och ha stort fokus på start- och slutmöten med alla företag som är involverade i projektet. Det ska också ske ett uppföljningsmöte av projektet från ett till två år efter att projektet har färdigställts. / Many operators in the Swedish building industry consider that it is important to increase the quality of their own product and/or service. This increase of quality will lead to reduced costs and errors. With the large number of operators presented in the building process, it is a must that the transfer of experience cooperates between the operators. The different operators possess different kind of experiences and origin from various organizations, which in turn has its own culture, system and organizational form. This makes it a challenge for the leader at a project to make that the right competence and recourses is provided at the right moment in the building process.For the consultants this leads to the judgment of the design work is made from the contractor in the production stage and the stakeholder in the administration stage. The problem today is that there are no incentives in knowledge management for operators, builders and stakeholder, if they find a bad building solution or a construction error. The goal of this thesis has been to investigate whether designer use the transfer of experience in projects. Thru literature studies and interviews will a perspective of the problem and status report about experience transfer show what methods are used today. With a breakdown of an organization to an individual level and then building it upon in levels using organizational learning shows how the problem can be solved within an organization. To solve the problem between different operators the thesis will show different solutions like using partnering.The thesis will result in an example of how to transfer experience between different operators in the building process and how designers makes use of it in their different projects.To make the transfer of experience possible the workers need to have a good attitude towards sharing their knowledge between each other, as well as a working organization with a worked out plan for documentation of these experiences. A database is also needed to be established so that the workers easily gain access to different kinds of projects. Partnering is suggested thou it makes it easier for the operators to cooperate within the project. Frequent meetings are important during the project, which makes it possible to discuss present or future problems. The meetings at the start and the end of the project are important and should involve all the operators within the project. After about one to two years after the project finished there should be a follow-up-meeting with all of the operators who were active during the project. Keywords: transfer of experience, experience, knowledge management, knowledge, partnering.

Bakgrund: Att få synas och uppmärksammas som en person och inte som en passiv mottagare av vård är viktigt för att bibehålla känslan av egenvärde. Personer som behöver psykiatrisk vård önskar att vården ska utgå ifrån deras egna erfarenheter, kompetens och intressen i stället för att lyfta deras brister, svagheter och problem.  Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor stödjer personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård att identifiera och använda sina resurser Metod: Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: För att kunna stödja identifiering av resurser använder sjuksköterskan nyfikenhet och engagemang för att lära känna personen. Sjuksköterskan undersöker strategier med öppna frågor om tidigare erfarenheter, uppmärksammar och bekräftar resurser personen själv beskriver och är lyhörd för personens förståelse för resurser. Förståelsen förbättras och förtydligas med psykoedukation och planering där personen är delaktig. Sjuksköterskor stödjer användning av resurser genom att uppmuntra personen till kontakt med anhöriga eller andra närstående under vårdtiden. Genom att motivera och påminna om identifierade resurser, hitta rätt stödnivå för att främja personens egna initiativförmåga och slutligen uppmana till självständighet balanserar sjuksköterskan sin roll i personens återhämtning. Dokumentation av resurser är viktigt för att förtydliga deras värde.  Slutsats: De huvudsakliga metoderna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård använder för att stödja personer att identifiera och använda sina resurser är att lära känna personen, motivera till att involvera anhöriga och anpassa stödnivån för att främja initiativ. Många gånger krävs det tålamod för att hitta personens resurser, och ofta är personen mer uppmärksam på sina problem än det som faktiskt fungerar i livet. Sjuksköterskor försöker att stödja, motivera och uppmuntra utan att dominera. / Background: To be seen and acknowledged as a person and not as a passive receiver of healthcare is important to maintain the feeling of self-worth. Persons in need of psychiatric care want the treatment to be based on their own experiences, competences and interests rather than to highlight their shortcomings, weaknesses and problems. Aim: To investigate how nurses support people in psychiatric inpatient care to identify and use their resources  Method: Semi structured interviews with ten nurses and specialist nurses in psychiatric care. A qualitative content analysis was used. Main results: To be able to support identification of resources the nurse uses curiosity and engagement to get to know the person. The nurse investigates strategies by asking open questions about previous experiences, paying attention to and confirming resources the person describes, and is sensitive to the person’s understanding of resources. The understanding is improved and clarified by using psychoeducation and planning where the person participates. Nurses support the use of resources by encouraging the person to keep in contact with relatives or friends during the care period. By motivating and reminding of identified resources, finding the right level of support to promote the person’s own initiative and finally encouraging independence, the nurse balances her role in the person’s recovery. Documentation of resources is important to clarify their value. Conclusion: The main methods used by nurses and specialist nurses in psychiatric care to support people to identify and use their resources are to get to know the person, motivate them to involve relatives and adjust the level of support to promote their own initiatives. It often takes patience to locate the person's resources, and often the person is more aware of their problems than what actually works in everyday life. Nurses try to support, motivate and encourage without dominating.

Bakgrund: Det är vanligt med psykisk och somatisk samsjuklighet och därför är det vanligt förkommande att patienter med psykisk ohälsa vårdas inom den somatiska vården. I tidigare forskning beskrivs att personer med psykisk ohälsa upplever att de inte blir bra behandlade i den somatiska vården och att de känner sig stigmatiserade och att sjuksköterskor har stigmatiserande attityder. Det valda vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv är personcentrerad vård som belyser relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes och denna inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas metod, syfte ochresultat presenterades. Artiklarnas resultat redovisades i fem teman som var betydelsen av kunskap, upplevda känslor, betydelsen av kommunikation, betydelsen av relation och oklart ansvar. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de saknade kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa och att de var rädda och osäkra i mötet med patienterna.Sjuksköterskornas erfarenhet var också att de upplevde svårigheter att kommunicera och att ansvaret för dessa patienter var oklart.

Bakgrund: Personer som begår brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan dömas till rättspsykiatrisk vård. Den rättspsykiatriska vården har som mål att förbättra patientens psykiska hälsa, ge patienten möjlighet att bli fri från missbruk samt att förebygga och minska risken för att patienten återfaller i allvarlig brottslighet. Men det finns dock begränsningar inom rättspsykiatrin som kan påverka patientens integritet och autonomi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att syntetisera och granska kvalitativa studier som utforskat patienternas levde upplevelser av att vara patient inom rättspsykiatri. Metod: Till denna studie valdes en strukturerad litteraturstudie med en kvalitativ design. Systematisk sökning utfördes med en induktiv ansats baserad på tidigare forskning i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Resultat: Resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar. Analysen av dessa 15 artiklar ledde till två teman och fem subteman som svarade på studiens syfte. Tre subteman framkom under teman att anpassa sig efter andras villkor: vårdrelationen, vårdmiljö och upplevelsen av tvångsvård. Två subteman framkom under att påverka sin vård efter egna villkor: betydelsen av återhämtning och vikten av delaktighet. Slutsats: Att vara patient inom rättspsykiatrin innebär många utmaningar. Det ställs stora krav på patienterna för att kunna anpassa sig till vårdmiljön och de begränsningar som finns inom rättspsykiatrin.

Bakgrund: Covid 19 är en mycket smittsam sjukdom som upptäcktes 2019 vilket gjorde hälso- och sjukvården svårt belastad. En redan påverkad arbetsmiljö med brist på personal och hög arbetsbelastning gjorde arbetet under pandemin extra svår för sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfaren-het av negativ arbetsrelaterad stress på covidavdelningar. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Designen möjliggör en sammanställning av tillgänglig kunskap som sjuksköterskors erfarenheter. Studien bestod av sjutton vetenskapliga kvalitativa artiklar som svarade an på vårt syfte. För att analysera sjuksköterskors erfarenheter av negativ arbetsrelaterad stress på covidavdelningar användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: rädsla och utmattning, ensamhet och minskat stöd relaterat till arbetet, maktlöshet, extra utmanande arbetsbelastning, utmaningar med den personliga skyddsutrustningen och etiska och moraliska dilemman. Slutsats: Genom att undersöka sjuksköterskors negativa erfarenheter av arbetsrelaterad stress på covidavdelningar kan orsaker identifieras och på så sätt förebyggas i framtiden. Mer forskning behövs inom ämnet för att kunna förstå orsaker till sjuksköterskors arbetsre-laterade stress under covid 19 och kunna arbeta förebyggande kring detta vid framtida pandemier. Mer träning behövs för sjuksköterskor i hur de ska hantera sin stress och oväntade händelser. Även mer forskning kring hur patienters upplevelser av omvårdnaden påverkas då sjuksköterskor är stressade.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en växande folksjukdom över världen. Detta utgör en betydande börda för personens livskvalitet och hälsa. För att främja en optimal vård är egenvård som är baserad på Orems Omvårnadsteori avgörande för att effektivt hantera tillståndet och bibehålla en balans mellan behov och förmågan till självständigt utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i öppenvård. Metod: Litteratursökning genomfördes i Cinahl och PubMed. Översikten inkluderade 18 kvalitativa artiklar och två med mixad metod, med fokus på den kvalitativa delen. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod tillämpades. Resultat: I resultat framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är (1) ”Att anpassa sig till ett nytt liv”, (2) ”Emotionell påverkan på egenvården”, (3) ”Stöd i egenvården”, (4) ”Kunskap och information om egenvård”. Diskussion: Det lyfts fram vikten av livstilförändringar för effektiv egenvård vid hjärtsvikt i linje med Orems omvårdnadsteori. Utmaningar med implementering och integration i det vardagliga livet påverkar behandlingsresultat och livskvalitet. Stödet från familj, sjukvård och digitala verktyg är avgörande och personcentrerad stöd kan förbättra motivationen. Slutsats: Vidare forskning behövs för att undersöka motivationsfaktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar och egenvård hos personer med hjärtsvikt. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en allvarlig och växande folkhälsoutmaning globalt, somkräver effektiv hantering och vård. Det är en kronisk metabolisk sjukdom som påverkarglukosmetabolismen i kroppen. Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1, enautoimmun sjukdom där kroppens egna celler attackerar insulinproducerande betaceller,och typ 2, där kroppens vävnader blir insulin resistenta. Diabetes typ 2 utvecklas gradvisoch påverkar flera organ i kroppen, vilket leder till höga blodsockernivåer och olikakomplikationer. Syfte: Studien syftar till att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ2. Metod: En litteraturöversikt med beskrivande design genomfördes, där vetenskapligaartiklar valdes ut baserat på kvalitativa studier om patienters erfarenheter av egenvård viddiabetes typ 2. Huvudresultat: Resultaten visar att patienter värderar stöd från anhöriga och vårdgivaremen efterfrågar mer konkret och individanpassad vägledning. Två huvudtemanidentifierades: patienters erfarenheter av stöd för egenvård och patienters erfarenheterav livsstilsförändringar. Utmaningar med livsstilsförändringar bidrog till oro och stress. Slutsats: För att effektivt hantera diabetes typ 2 behövs förbättrat stöd från både anhörigaoch vårdgivare samt tydligare vägledning. Detta kan bidra till att patienter bättre kanhantera sin sjukdom och förbättra sin livskvalitet.

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en utbredd folkhälsosjukdom som innebär att luftvägarna är kronisk obstruerade. Egenvård är en del av behandlingen för sjukdomskontroll. Fysisk aktivitet är rekommenderat för alla människor och är även del av egenvården för personer med KOL. Personer med KOL är trots det mer stillasittande än friska individer.  Syfte Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet hos personer med KOL. Metod Litteraturstudien är baserad på elva kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och CINAHL har använts och artiklarna kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens modell. Analysen utfördes enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat Arbetet resulterade i två kategorier: vikten av att vara i rörelse samt finna motivation till träning. Kategorierna bestod av tre subkategorier vardera.  Konklusion Litteraturstudiens resultat visade att med individanpassad motivation, träning och information ökade viljan att träna. Träning gav gemenskap, självförtroende och förbättrad symtomhantering vilket minskade rädslan för rörelse. Sjuksköterskan kan informera och motivera men bör anpassa det till individens behov och önskemål. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a widespread disease which causes obstructed airways. Self-care is part of the treatment for disease management. Physical activity is recommended for everyone and is part of self-care for people with COPD. Despite that, people with COPD are more sedentary than healthy individuals.  Aim The aim of this study was to describe the experiences of psychical activity in people with COPD. Method This literary study is based on eleven qualitative articles. Databases used were PubMed and CINAHL and the quality of the articles were reviewed using a model from Olsson and Sörensen. The result analysis was based on a five-step model from Friberg.  Results The study resulted in two categories: the importance of staying active and finding the motivation to exercise. The categories consisted of three subcategories each.  Conclusion The results of the literary study showed that individualized motivation, training, and information increased the will to exercise. Training resulted in a feeling of fellowship, confidence and increased symptom management, which resulted in a reduction of fear of exercise. When a nurse provides information or attempts to motivate a person with COPD the strategy should be adapted to the person’s needs and wishes.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att trycksår är smärtsamt och orsakar ett stort lidande för patienterna. Trycksår ger en ökad risk för infektioner och förlängd vårdtid vilket även leder till ökade kostnader för samhället. Trycksår som drabbar patienter inom vården räknas som en vårdskada och en av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att förhindra vårdskador. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda trycksårsförebyggande.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg med totalt tio artiklar fördelat på fyra kvantitativa artiklar och sex kvalitativa artiklar. Samtliga artiklar analyserades utifrån likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Det framträdde tre olika teman “Betydelsen av kunskap och kompetens”, ”Betydelsen av delaktighet och kommunikation”och “Betydelsen av arbetsmiljön och resursbrist”. Sjuksköterskorna hade även erfarenheter av att trycksårförebyggande åtgärder var prioriterat men att det var svårt att genomföra på grund av en hög arbetsbelastning och brist på vårdpersonalresurser. Sjuksköterskorna erfor även att brister i kommunikationen kunde leda till en ökad risk för trycksår. När sjuksköterskorna involverade patient och anhöriga i omvårdnaden ökades förståelsen för sjuksköterskans åtgärder och samarbetet underlättades. Slutsats: Sjuksköterskorna behöver mer kunskap och kompetens för att bli mer effektiva i det trycksårförebyggande arbetet. Tid-och resursbrist gjorde att sjuksköterskorna inte kunde prioritera trycksårsförebyggande åtgärder. Risken för trycksår minskade när sjuksköterskorna involverade patienten och anhöriga i omvårdnaden.