Thousands of children are abused each year in Sweden. Those children may be harmed physically or psychologically, and it often leads to psychic and emotional damage. This provides consequences both for the individual and for the society. Under Swedish law, the nurse is obligated to report suspected child abuse. Despite this, research shows that only fifty percent of the actual child abuse is reported by the health care staff. The aim of this study has been to investigate the nurses' experience of suspected child abuse. It was carried out as a literature study where ten articles were reviewed. The result shows that by observing the child and parents the nurse can discover some signs and abnormal behavior in the child, parents or both. Those can point in a direction that leads to suspicion of child abuse. Nurses with long professional experience were the ones who were safest in their assessment. The nurses were also influenced by their personal experience and their own values, ethics and morals. Nurses feel that suspected child abuse is a difficult matter that evoke much emotion. It is desirable with support from management and colleagues and time for self-reflection. Education leads to increased competence and safer conclusions by the nurses. It requires a great amount of courage to want to observe and dare question. With proper knowledge the nurse has a key role in being able to identify the signs and symptoms of abuse. She will also have the opportunity to act as the child's representative to protect the children.

Background: Touch plays an important role throughout the life of humans. It can be used to comfort, to support and to soothe. It can reinforce what is being said and done. During illness a patient can experience a lack of touch, which can be detrimental to a person's health. Caring touch can then play a significant role. Aim: The aim of this study was to describe adult patients' experiences of caring touch in somatic hospital care. Method: A method to contribute to evidence-based nursing with ground in analysis of qualitative research was performed to get a better understanding of patients' experiences of caring touch. An analysis of eight qualitative articles was carried out. The analysis resulted in five main themes and sixteen subthemes. Results: The main themes were; I am important, my experience of the performance, my feelings, help with my pain and the body starts to function again. The patients' experiences of caring touch show that it is often popular and has positive effects for the patient. Conclusion: Caring touch can give the patient a feeling of being important, that she or he has a value as a human being. If performed with sensitivity and respect the outcome can be beneficial to the patient. The patient's emotions may be positively influenced and a sense of well-being may arise. Personal concerns can be put aside for a moment.

Bakgrund: Det finns 45 miljoner flyktingar i världen. Många flyktingar har svåra upplevelser bakom sig som kan påverka hälsan och de skattar sin hälsa som dålig. Flyktingar möter många hinder när de söker vård. Trots grundläggande rättigheter om bästa uppnåeliga hälsa för alla är vården för flyktingar godtycklig. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva flyktingars erfarenheter av hälso-och sjukvård. Metod: Kvalitativa resultat ur sex kvalitativa och tre mixed-methodstudier kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed, SocIndex och CINAHL. Manuella sökningar genomfördes även. Resultat: Flyktingar hade olika erfarenheter kring vårdpersonalens bemötande och tillgången till vård. Fyra kategorier identifierades: svårigheter att få vård, kulturkrockar, diskriminerad samt respektfullt bemött. Inom dessa kategorier beskrivs kommunikationssvårigheter, rädsla för deportation, att bli lyssnad på och ekonomiska hinder som faktorer som påverkade vården. Slutsats: Flyktingar upplever att det är svårt att få vård samt att de får sämre vård än medborgare. Resultatet visar att kunskapen om bemötandet av flyktingar behöver utvecklas. Sjuksköterskor kan arbeta för att förbättra flyktingars erfarenhet av vården. / Background: There are 45 million refugees in the world. Many refugees have traumatic experiences that might affect their health and their self-rated health is generaly poor. Refugees encounter many obstacles when they seek care. Despite the fundamental rights of highest attainable standard of health for all people, healthcare for refugees is inconsistent. Purpose: The purpose of this literature review was to examine the refugees’ healthcare experiences. Method: Qualitative results from six qualitative and three mixed-method studies were reviewed for quality, analyzed and summarized. Searches of articles were made in the databases PubMed, SocIndex and CINAHL. Manual searches were also conducted. Results: Refugees had different experiences regarding their treatment by health professionals and in their access to healthcare. Four categories were identified: difficulties in accessing care, cultural clashes, discriminated and respectfully treated. Within these communication difficulties, fear of deportation, being listened to and economic barriers were described as factors that affected the care. Conclusion: Refugees experience difficulties getting care and recieve worse care than citizens. The results show that knowledge around the treatment of refugees needs to be developed. Nurses can work to improve refugees’ experiences of healthcare.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.   Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease which ten percent of all women suffer from. The symptoms are individual but the most common are pelvic pain, pain during menstruation and intercourse pain. Because of insufficient competence in health care system women are treated with disbelief and normalization of symptoms. The nurse attitude towards these patients ought to include sensitivity, sympathy and empathy and also have a good communication and be able to find meaning in each meeting with patients.   Aim: The aim with this literature review was to describe womens experience in daily life of living with endometriosis. The aim was furthermore to describe the included articles data collections method.   Method: A literature review with descriptive design. Data were collected through databases PubMed and CINAHL where ten articles with a qualitative approach was found which laies to basis for the result.   Main results: The way to diagnosis was a long process that was related to disbelief and endometriosis diffuse symptoms. Endometriosis limited womens physical, psychological and social abilities that significantly reduced quality of life. Pain was the most substantial symptom and to be able to handle with the pain, they constantly search for strategies. The strategies varied slightly among the women but the most useful approach was a major dietary change. The ten articles that was included in this literature review  used interviews to collect data and supplemented with diarys and journal entries to describe womens experiences of living with endometriosis.   Conclusion: Endometriosis affects a womans daily life adversely and also her relationships with other people. Deficiencies in health care was significantly when non adequate information was given and a marked disbelief related to the womens symptom that can be one reason for a delayed diagnosis. To be able to handle everyday life women had found different strategies to reduce pain.

Studien behandlar elevers erfarenheter kring inkonsekventa textuppgifter i matematik. Syftet är att bilda kunskap om elevers syn på tillvägagångssätt vid lösandet av och svårig­heter med uppgifterna. Studiens teori utgår från fenomenologin då den stämmer över­ens med studiens syfte. Datamaterialet i stu­dien utgår från tio semistrukturerade inter­vjuer med elever i årskurs 6. Eleverna har under intervjuerna fått delge tillväga­gångs­sätt och vad de erfar var svårt och lätt med olika textuppgifter. Resultatet visar att problemmodellering var den vanligast förekommande strategin bland eleverna, men även direktöversättning förekom. Eleverna menade att svårigheten med textuppgifter var att beräkna och förstå vad de skulle göra. Eleverna hade olika preferenser av den omformulerade uppgiften men alla elever förutom en ansåg att standardversionen eller versionen där sambanden var tydligare var enklast att förstå. Slutsatser som kunde dras var att eleverna tenderade att koppla samman signalord med ett visst räknesätt, oavsett vilken strategi de använde sig av. Eleverna var även mer medvetna om problematiken kring beräkningen än de språkliga faktorerna. Deras olika preferenser av formuleringen av en uppgift kunde bero på deras tidigare erfarenheter av textuppgifter. / This study discusses pupils’ experiences of inconsistent word problems within mathe­matics. The aim is to form knowledge about pupils’ views of strategies and difficulties when solving inconsistent word problems. The theory in the study is based on phenomenology as it corresponds to the aim of the study. The material consisted of ten semi-structured interviews with pupils in grade 6. In the interviews the pupils described how they solved word problems and which difficulties they experienced with word problems. The result displayed the problem model approach as most common among the pupils, but direct translation also occurred. Complex aspects which the pupils mentioned were to calculate and perceive which rule of arithmetic to use. The pupils preferred different forms of rewording, but all except one pupil chose the standard version or the conceptual rewording. Conclusions drawn from the study was that pupils tended to associate relation terms with a rule of arithmetic, regardless of which strategy they used. The pupils were more aware of complications of the computing than of linguistic aspects. The difference in preferences of rewording could be due to differences in experiences of word problems.

I det här arbetet kommer vi att belysa fritidshemslärarens yrkesroll och fritidshemmets utveckling från 1990-talet fram tills i dag. Vi kommer använda forskning av bland andra Finn Calander och Ann Pihlgren vilka har undersökt och diskuterat fritidshemmets utveckling genom 1900-talet. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. Genom dessa teorier har vi försökt beskriva hur fritidshemmet och fritidshemslärarnas arbete har utvecklats och förändrats och vad som har styrt denna utveckling. Vidare kommer vi att diskutera vad fritidshemslärarnas lärarlegitimation har för betydelse i deras arbete. Lärarlegitimationen har lett till en viss förvirring kring frågan om fritidshemslärarnas uppdrag, både på högskolorna där de nya fritidshemslärarna utbildas och bland de fritidshemslärare som redan är ute i arbetet. Vi kommer att koppla vårt resonemang till Lgr 11 och Lpo 94 för att se hur riktlinjer och vägledning för fritidshemslärarna formuleras i styrdokumenten och hur de överensstämmer med fritidshemslärarnas praktik. Av de fyra informanter som intervjuats i arbetet var två fritidshemslärare nyutexaminerade och två med flera års yrkeserfarenhet. Två av skolorna där vi genomfört intervjuer har varit de skolor där vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) medan de övriga två valdes på grund av sitt intresse att medverka och sitt geografiska läge. Informanterna har berättat om vilka skolor de tidigare har arbetet på och vilka skillnader i arbetet de har sett under sin tid inom yrket. De intervjuade informanterna beskriver att de inte känner sig bekväma i den arbetsroll de har och upplever sig mer som extra lärare snarare än som fritidshemslärare.

Bakgrund: Under de senaste årtiondena har ett stort antal väpnade konflikter ägt rum på olika platser i världen. De väpnade konflikterna har fått till följd att Sverige tagit emot många asylsökande. En asylsökande är en person som kommit till ett land för att söka skydd men som ännu inte fått besked om uppehållstillstånd. När asylsökande behöver vård ska de i första hand vända sig till primärvården där det första mötet ofta handläggs av sjuksköterskor/distriktssköterskor. Sjuksköterskan/distriktssköterskan har en viktig uppgift i att tillhandahålla rätt vård och hänvisa asylsökande till rätt hälso-och sjukvårdsinstans. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans/distriktssköterskans erfarenheter av mötet med asylsökande inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor och sju sjuksköterskor deltog. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier. Att möta andra kulturer beskrev erfarenheten av tillfredställande möten, kulturella aspekter samt tillvägagångssätt i mötet. Förutsättningar som krävs för mötet beskrev hur sjuksköterskans/distriktssköterskans förhållningsätt och kompetens inverkade på mötena samt hur samarbeten erfors kunna underlätta mötena. Utmaningar i mötet beskrev att frustration, tidsbrist kommunikation och patientsäkerhet var utmaningar som sjuksköterskan/distriktssköterskan ställdes inför. Slutsats: Mötet med asylsökande erfors vara positivt och givande men kunde skapa frustration och samvetsstress hos sjuksköterskan/distriktssköterskan. Tydligare riktlinjer, utbildning i transkulturell omvårdnad och samarbete med andra aktörer kan underlätta mötet med asylsökande. För att säkerställa kommunikationen och patientsäkerheten bör tolk användas. / Background: In recent decades a large number of armed conflicts occurred in the world. As a consequence of the armed conflicts Sweden has received many asylum seekers. An asylum seeker is defined as a person who has arrived to a country to seek protection but have not yet received a residence permit. When asylum seekers need care they often turn to primary health care where the first meeting often is handled by nurses/district nurses. The nurses/district nurses have an important role in providing the right care and refer asylum seekers to the appropriate health care facility. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the nurses/district nurses experiences of meeting asylum seekers in primary health care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with semi-structured interviews. Three district nurses and seven nurses participated. A qualitative manifest content analysis was used as the analytical method. Result: The study resulted in three categories. Meeting other culture described the experience of satisfactory meetings, cultural aspects and approaches in the meeting. Conditions required in the meeting described how the nurses/district nurses attitudes and skills affected the meeting and how cooperation was perceived to facilitate the meeting. Challenges in the meeting described that frustration, lack of time, communication and patient safety were challenges that the nurses/district nurses faced. Conclusion: The meetings with the asylum seekers were experienced as positive and rewarding but could create frustration and stress of conscience of the nurses/district nurses. Clearer guidelines, training in transcultural nursing and cooperation with other actors can facilitate the meeting with asylum seekers. To ensure communication and patient safety, interpreters should be used.

No description available.

Background: The patient with a substance abuse often felt ignored and mistrusted in the caring relation with the nurse. To recreate and maintain the patient´s dignity in the caring relation the nurse needs to create a relationship that is characterized by togetherness. Aim: To illustrate the nurse’s experiences of treating patients with a substance abuse in the somatic health care. Method: To illustrate the contemporary state of knowledge related to the aim the authors carried out a literature review. The findings are based on ten scientific articles published during the last ten years. The articles where collected from the databases Cinahl Complete and Pubmed.  Results: The findings are presented in five themes; Mistrust mainly covered the nurses perceived difficulties to find trust in the patients self valuation of pain and information about taken substances; Fear that brought up how the nurses feeling of insecurity related to the patients actions; Feeling of being manipulated that described how the nurses perceived that the patient in a deceitful way tried to turn things into their own advantage in the caring relationship; The patients responsibility described how the nurses perceived that the abusing patients didn’t take responsibility for their own health; Ignorance where the nurses described how they feel that they lack of adequate education and knowledge to provide good care for patients with substance abuse. Discussion: Both the nurse´s and the patient´s dignity is affected in the caring relationship.  Insecurity, lack of knowledge and trust creates patterns that make both parties act in ways that damages their own and the others dignity either knowingly or subconsciously. / Bakgrund: Den missbrukande patienten känner sig ofta ignorerad och misstrodd i vårdrelationen med sjuksköterskan. För att återskapa och bibehålla patientens värdighet i vårdrelationen krävs att sjuksköterskan skapar en relation som är karaktäriserad av gemenskap. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hur det är att vårda patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska sjukvården ur ett vårdetiskt perspektiv. Metod: För att belysa det aktuella kunskapsläget relaterat till syftet har författarna gjort en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i tio vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman; Misstro som främst handlade om sjuksköterskans upplevda svårighet att finna tillit till patientens självskattade smärta; Rädsla som tog upp sjuksköterskans känsla av osäkerhet kring patientens agerande; Känsla av att bli manipulerad som beskrev hur sjuksköterskan upplevde att patienten på ett oärligt sätt försökte vända saker till sin egen fördel i vårdsituationen; Patientens ansvar beskrev hur de missbrukande patienterna inte tog ansvar för sin egen hälsa; Okunskap där sjuksköterskor beskriver hur de känner att de saknar tillräcklig utbildning och kunskap inför att kunna ge god vård till patienter med substansmissbruk. Diskussion: Både patientens och sjuksköterskans värdighet påverkas i vårdrelationen. Osäkerhet, okunskap och brist på tillit skapar mönster som gör att båda parter handlar på sätt som skadar sin egen och den andres värdighet antingen medvetet eller omedvetet.

Globala undersökningar visar att en av tre kvinnor har någon gång upplevt våld i nära relation under sin livstid. Våld i nära relation inkluderar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld eller tvång samt frihetsinskränkningar. Våld i nära relation är inte bara ett problem för den enskilda kvinnan, utan även för samhället. Det är tydligt att många kvinnor drabbas, och hälso- och sjukvården har en viktig roll i upptäckt, behandling och stöd till kvinnan. / Global investigations show that one in three women has experienced intimate partner violence at some point during her lifetime. Intimate partner violence includes physical, psychological and sexual violence or coercion as well as limitations of freedom. Intimate partner violence is a societal issue as well as one for the woman exposed. It is clear that many women are affected, and that healthcare and it´s providers share an important role in disclosure, treatment and support for the women.