Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där personerna har en förvrängd kroppsuppfattning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder till att personen använder olika metoder för att få en så låg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och påverkar främst kvinnor. Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25år) erfarenheter av omvårdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa användes databaserna Cinahl, Medline och Scopus. Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vårdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns både negativa och positiva aspekter med att vårdas i grupp. Patienterna kunde hitta stöd hos varandra men samtidigt uppstod det ofta konkurrens mellan dem. Att ha strikta restriktioner i behandlingen upplevdes som något positivt hos vissa medan det skapade frustration hos andra. Många patienter ansåg att för mycket fokus låg på den fysiska återhämtningen medans det psykologiska stödet saknades. Slutsats: Tillit, respekt och förtroende behövs för att upprätthålla en god vårdrelation. En individualisering av vården behövs för att öka förutsättningarna för en optimal omvårdnad. Då Anorexia nervosa i grunden är ett psykiskt problem bör hela personen behandlas annars är risken för återfall stor. Det är även viktigt med information och adekvata motiveringar till de strikta metoderna i behandlingen.

<p>Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.</p>

Inom intensivvård bedrivs omvårdnad i en högteknologisk miljö. Flera av patienterna är i behov av andningshjälp i form av ventilatorbehandling vilket medför att patienten är sederad och har en endotrachealtub i trachea. Patienten kan inte själv utföra sin munvård och blir därför beroende av intensivvårdsjuksköterskans hjälp. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av munvård av intuberade intensivvårdspatienter. Studien utfördes med en fokusgruppsintervju och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Kategorierna som framkom i studien var att munvård handlar om prioritering, risker, teamarbete och kommunikation, utförande, patientperspektiv och ansvar. Förslag på fortsatt forskning skulle kunna leda till ett validerat bedömningsinstrument för munvård av intuberad patient samt evidensbaserade riktlinjer för munvård. / Intensive care is conducted in a high technological environment. Many of the patients are in need of breathing assistance with the help of a ventilator, which means that the patient is sedated and intubated. The patients can´t perform their oral care by themselves and therefore dependent on the help of intensive care nurses. The purpose of this study was to elucidate critical care nurses' experiences of oral care in intubated ICU patients. The study was performed with a focus group interview and analyzed by a content analysis. The categories that emerged from the study were that oral care is about priorities, risks, teamwork and communication, performance, patient perspective and responsibility. Suggestions for further research could lead to a validated assessment tool for oral care of intubated patients and evidensbased guidelines for oral care.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt. Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet. Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla. De omvårdnadsåtgärder som främst användes vid kontakt med personer med ett självskadebeteende var rekommendationer om sömn, nutrition och fysisk aktivitet samt stödsamtal. Slutsats: Vetskapen om ämnet bland sjuksköterskorna finns men mer kunskap behövs inom området för att kunna förbättra omvårdnaden av patienter med ett sexuellt självskadebeteende. / Background: Sex as self-injury is a topic that has received increased media attention in recent years. Scientific research, however, is neglected. Objective: To investigate the perceived experience and the existing state of knowledge about sex as self-injury and what care is given to patients with self-injurious behaviour. This is to see how suffering is alleviated and health promoted in nurses daily care. Method: Cross-sectional study in which 70 registered nurses answered a questionnaire with a quantitative component which was reported with descriptive statistics and a qualitative part in which the accounts took the form of a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) . Results: Most of the nurses thought they knew what sex as self-injury involves. However, 77% (n = 54) experienced that their knowledge was not sufficient. Fully half of the nurses (60%) had experience of sex as self-harm and factors that could be linked to the sexual self-injury were other psychiatric diagnoses, and low self-esteem. The nursing interventions which were mainly used in contact with persons with a self- injurious behaviour were recommendations on sleep, nutrition and physical activity, and support-conversations. Conclusion: The knowledge of the subject among the nurses exists but more knowledge is needed in the field in order to improve the care of patients with sexual self-injurious behaviour.

Antalet elever med psykisk ohälsa har ökat. En tredjedel av skolsköterskors arbetstid ägnas åt elever med symtom på psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter i mötet med elever i årskurs fyra till nio som visar symtom på psykisk ohälsa. Metoden var en integrativ litteraturstudie för att kunna förstå och förklara ett fenomen. Skolsköterskors erfarenheter i mötet med elever var att de förvaltade ett förtroende, att inte räcka till och att kunna göra skillnad. Studien visade att skolsköterskor upplevde en rädsla för att inte räcka till för elever med psykisk ohälsa. Detta kunde bero på en bristande kunskap i att hantera dessa elever och det fanns en rädsla av att inte nå de elever som verkligen behövde hjälp. Skolsköterskor kunde känna en otillräcklighet i att hjälpa eleverna att själva förstå och hantera sin situation. Mer forskning behövs för att undersöka hur skolmiljön kan förändras för att minska risken för psykisk ohälsa. Fler kvalitativa studier behövs som belyser skolsköterskors men även elevers upplevelser av psykisk ohälsa i skolmiljön.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med borderline personlighetssyndrom (BPD) upplever negativa attityder och inte erbjuds den vård de behöver vid kontakt med den psykiatriska vården. Patienter med BPD uppvisar en stark emotionell smärta och känslomässig instabilitet vilket innebär att sjuksköterskan upplever svårigheter och osäkerhet vid omvårdnad av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med borderline personlighetssyndrom erfar och upplever den psykiatriska vården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva kvalitativa studier genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känslor av att bli avvisad och sviken, Relationen en förutsättning, Samtalets betydelse och att bli hörd, samt Hopp om ett tillfrisknande. I resultatet framkom att det stigma och de negativa attityder som omger diagnosen BPD påverkade patienternas upplevelse av vården negativt. En bra relation till sjuksköterskan som byggde på tillit, en bra kommunikation och utgick från patientens perspektiv var viktig för att uppnå en god omvårdnad och en terapeutisk allians. Slutsats: Genom ökad kunskap om tillståndet BPD och klinisk handledning kan attityder och stigmatisering om BPD minskas. Det ökar möjligheten för sjuksköterskan att ge denna patientgrupp en positiv vårdupplevelse och en god omvårdnad.

Depression är en folksjukdom som kan drabba vem som helst. Ungefär 350 miljoner människor världen över lider av depression och det är dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas. Forskning visar att fysisk aktivitet har en måttlig till stor antidepressiv effekt på depressionssymtom. Syftet med studien var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet hos kvinnor med depressiva tillstånd. Metoden var en allmän litteraturstudie med systematiska sökningar i tre databaser. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar och visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan och minskar depressiva symtom hos kvinnor. Fysisk aktivitet tillsammans med andra människor samt känslan av stöd är viktigt för att öka kvinnornas motivation till att träna. Det är av vikt att implementera fysisk aktivitet i omvårdnaden vid depression istället för att till största del behandla med läkemedel. För att det ska kunna implementeras i omvårdnaden behöver sjuksköterskan en utökad kunskap om fysisk aktivitet vid depression. / Depression is a disease that can affect anyone. Approximately 350 million people worldwide suffer from depression, and it is twice as common for women to suffer. Science shows that physical activity has a moderate to high antidepressant effect on depression symptoms. The purpose of this study was to illustrate the importance of physical activity among women with depressive disorders. The method was a public literature review of systematic searches in the three databases. The result is based on 12 scientific articles and shows that physical activity has a positive impact and reduces depressive symptoms in women. Physical activity along with others and the feeling of support is important to increase women´s motivation to exercise. It is important to implement physical activity in the nursing care for depression instead of mostly treat with medications. For this to be possible to implement on a practical level in the health care, the nurse need an extended knowledge about physical activity and its effect in depression.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans arbete med, och erfarenhet av livsstilsförändringar hos patienter med pre-diabetes inom primärvården. Metod var en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes, intervjumaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienter med pre-diabetes oftast upptäcktes i samband med årskontrollen hypertoni eller då de sökte för andra besvär. Blodsockret kontrollerades på patienter med riskfaktorer. Det var diabetessköterskan som tog hand om patienterna och gav information om pre-diabetes, typ 2-diabetes, samt råd vad gäller livsstilsförändringar. De använde sig av olika pedagogiska verktyg och metoder i arbetet med att förebygga typ 2-diabetes hos patienter med pre-diabetes. Hur ofta dessa patienter följdes upp var individuellt. Att få patienten att förstå betydelsen av livsstilsförändringar upplevdes som en utmaning. Tid- och resursbrist nämndes som hinder i det förebyggande arbetet men ändå upplevdes möjligheterna som många. Slutsats är att om strukturerade rutiner för upptäckt av pre-diabetes och förebyggande av typ 2-diabetes fanns skulle patienter med pre-diabetes hittas tidigare. Därmed skulle onödigt lidande för patienten och de samhällskostnader som typ 2-diabetes medför minska. / The Aim of this study was to describe the Community Health Care nurse´s work and experience with lifestyle changes in patients with pre-diabetes, within the primary health care. The Method was an empirical interview study with a qualitative approach. Eight semi structured interviews were accomplished, the interview material were analyzed with Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. The Results showed that the patients with pre-diabetes was discovered during the annual check-up for hypertension, or when the patients sought care for other symptoms. Blood glucose were checked on all patients with risk factors. It was the diabetes nurse who informed the patients about pre-diabetes, type 2- diabetes, and gave advice about lifestyle changes. They used different pedagogic tools and methods in the preventive work. The follow-up was adapted individually. It was a challenge to get the patients to understand that lifestyle changes were needed. Recourses and lack of time were an obstacle in the preventive work. Still the opportunities were seen as many. The Conclusion is that patients with pre-diabetes would be found earlier if structured routines for discovery of pre-diabetes and prevention of type 2-diabetes excited in the primary health care. Therefore, unnecessary suffering for the patient, and social costs would decrease.