Människor som överlevt ett trauma har utsatts för ett plötsligt hot mot identiteten, självkänslan och tryggheten. De existentiella såren kan vara svåra att upptäcka och läkningsprocessen komplex. Därför är en bättre förståelse för det mänskliga lidandet adekvat och kan hjälpa sjuksköterskan att stötta den drabbade på ett professionellt sätt. Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett livshotande trauma. Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med deduktiv ansats, där nio resultatartiklar användes. Resultatet kategoriserades utifrån Rehnsfeldts teori, Framåtskridande av lidande. Teorin består av tre faser: livsförståelsemörkret – outhärdligt lidande, vändpunkt – mänskligt möte och lidandets kamp – uthärdligt lidande. Dessa faser gav en uttömmande beskrivning av upplevelserna i resultatartiklarna. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose den unika individens behov och ge adekvat krisstöd samt relevant information så att den drabbade kan utvecklas i sitt lidande och sträva fram emot ett uthärdligt lidande. Slutsatsen är att vetskap om Framåtskridande av lidande kan ge goda insikter för sjuksköterskan i vård av personer som drabbats av ett stort trauma. / People who survived a trauma are exposed to a threat to their identity, self-esteem and safety. The existential wounds can be hard to detect and the healingprocess complex. A better understanding for the human suffering can help the nurse to support the victims in a professional manner. The aim of this study was to illustrate patients’ experience of having survived a life-threatening trauma. The study was carried out as a literature review with a deductive approach and resulted in nine articles in the review. The articles in the result were categorized according to Rehnsfeldts theory, The progression of suffering. The theory consists of three phases; a darkness in understanding of life – unbearable suffering, turning point – existential caring encounter and alleviation of suffering – bearable suffering. These phases gave a rich description about experiences regarding trauma events. The nurse’s task is to provide each individual victim with appropriate support and relevant information so the victim can highlight their suffering and reach the phase of bearable suffering. The main result of this study is that knowledge about the progression of suffering can contribute to knowledge for nurses that care for trauma victims.

Bakgrund  Varje år är ca 1,2 miljoner barn i världen i behov av palliativ vård. Barn har fler tillstånd än vuxna som kan komma att kräva den här typen av vård. De centrala arbetsuppgifterna för vårdpersonal som arbetar med palliativ vård av barn är att skapa förutsättningar för god livskvalitet och lindra lidandet, samt skapa förutsättningar för att involvera familjemedlemmar i vården. Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i palliativt skede. Metod En litteraturstudie som inkluderade åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats sammanställdes. Sökningarna genomfördes i följande databaser: Cinahl, PubMed och Scopus. Granskning, analys och sammanställning av artiklarnas resultat genomfördes enligt modell av Friberg. Resultat Analysen resulterade i följande tre huvudkategorier; att sträva efter god omvårdnad, att stöta på organisatoriska hinder och att uppleva emotionella prövningar. Slutsats Vårdpersonal strävar efter god omvårdnad genom att involvera och skapa goda relationer till barn och familjer. Organisatoriska hinder påverkar vården negativt och försvårar vårdpersonals möjligheter att arbeta personcentrerat. Det är viktigt att vårdpersonal ges förutsättningar att arbeta enligt ett personcentrerat förhållningssätt då det kan generera i ökad vårdkvalitet.

Bakgrund Hjärtsvikt är en vanlig diagnos som inte går att bota utan endast symtomlindra och dessa patienter är ofta i behov av hemsjukvård i slutet av livet. För patienter med hjärtsvikt kan livskvalitén ökas genom att vårdas och få stöd i hemmet av distriktssköterskan. Syfte Syftet var att beskriva patienter med hjärtsviktsuppfattning om det stöd de önskar i samband med palliativ vård i hemmet. Metod Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie och fjorton artiklar analyserades. Resultatet visade att patienter uttryckte önskan om symtomlindring i hemmet när behovet fanns. Känslan av trygghet skapades genom att vårdteamet och distriktsköterskan fanns tillgängliga samt att närstående blev inkluderade. Dessutom visades det finnas behov av fortlöpande information om sjukdomen samt om vården. / Background Heart failure is a common diagnosis that cannot be cured but onlysymptom relieved and these patients are often in need of home care at the end of life.Quality of life can be improved for patients with heart failure when cared for at homeby the district nurse. Aim The purpose was to describe patients with heart failure's perception of the support they wish for palliative care at home Method The study was conducted as an integrative literature and fourteen articles were analyzed. Results showed that patients expressed the desire for symptom relief at home when the needarose. The sense of security was created by the care team and district nurse by being available and including relatives. In addition, there was a need for continuous information on the disease as well as on care.

Omvårdnad på distans är ett växande område i västvärlden. Sjukvårdsrådgivning via telefon sysselsätter allt fler sjuksköterskor. Arbetet innebär att bedöma, hänvisa och ge råd i till inringare i hälso- och sjukvårdsfrågor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med sjukvårdsrådgivning via telefon. Metoden var en litteraturstudie. Med inspiration av innehållsanalys bearbetades två kvantitativa och nio kvalitativa studier. Resultatet utmynnade i tre kategorier: Samtal och inringare, Omvårdnad och yrkesroll, Organisation och teknik. Kategorierna representerar olika delar av arbetsmiljön och arbetsvillkoren som en telefonsjuksköterska verkar inom. Telefonsjuksköterskorna upplevde att de trots distansen till inringaren arbetade med omvårdnad, detta genom sin röst och kommunikation. Avsaknad av synintryck försvårade samtalen, både i bedömningen och etiskt då telefonsjuksköterskan aldrig kunde vara säker på inringarens identitet. Resultatet visar på behov av ytterligare utbildning inför arbetet som telefonsjuksköterska. Forskning behövs kring användandet av det datoriserade beslutstödet samt innehållet, för att telefonsjuksköterskan ska kunna göra adekvata bedömningar och rätt hänvisningar. Kommunikation är det främsta verktyget i arbetet med sjukvårdsrådgivning via telefon, fortlöpande utbildning som fokuserar på detta bör erbjudas till telefonsjuksköterskor. / Telenursing is a growing concept within the western society. More nurses are employed by medical care hotlines. It involves estimating medical situations, referring, and giving counseling advice. The purpose of this study was to investigate nurses experiences with executing their profession over the phone. The method was a literature study, with inspiration drawn from content analysis. Two quantitative and nine qualitative studies were discussed and resulted in three categories: Calls and callers, Nursing and profession, Organizational structure and technique. These categories represent the various parts of the working environment and conditions that a telenurse operates within. Despite the physical distance to the caller, the telenurses still felt they were nursing, using their voices and communication. Lack of visual impressions can be a cause of obstruction for telenurses in judging the callers condition, but also in an ethical sense since the nurse could never be confident in the callers identity. The result of this study identifies a need for further education as a preparation to becoming a telenurse.Research is needed regarding the usage of computerized decision aid, to make adequatejudgements and thus giving the correct referrals. Communications is the key tool fortelenursing, and further education that focuses on improving this should be given to employees within the field.

Bakgrund: Omvårdnadsdiagnoser ingår i omvårdnadsprocessens och har funnits i över 40 år i omvårdanden där sjuksköterskan har ansvaret. Omvårdnadsdiagnoser skiljer patientens behov från den medicinska diagnosen och skapar en helhetssyn över patient och omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnostik och dess användning. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsdiagnoser var att dessa bidrar till en individuell omvårdnad och ger en ökad patientdelaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskan upplevde även att omvårdnadsdiagnoser är tidskrävande och ger en ökad arbetsbelastning vilket även är faktorer som spelar in när sjuksköterskan skall applicera en omvårdnadsdiagnos. Ytterligare en faktor som påverkade användandet av omvårdnadsdiagnoser och hela omvårdnadsprocessen var kunskapsbrist inom ämnet. Vid utbildning inom området blev det slutliga resultatet positivt. Sjuksköterskan behöver vara kunskapssökande, ha ett kritiskt tänkande och reflektera över patientens situation när en omvårdnadsdiagnos ska ställas. Slutsats: Utifrån den här studien framkom det att omvårdnadsdiagnoser ger en individuell omvårdnad och ökad patientdelaktighet samtidigt som det är tidskrävande och ökar arbetsbelastningen för sjuksköterskan. Sjuksköterskan har en kunskapsbrist om omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsprocessen vilket tyder på att det finns ett behov av fortsatt utbildning och erfarenhet efter den avslutade sjuksköterskeexamen inom ämnet. / Background: Nursing diagnoses are included in the nursing process and have been around for over 40 years in the nursing care where the nurse has the responsibility. Nursing diagnoses separate the patient needs from the medical diagnosis and creates a holistic view of nursing care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of nursing diagnostics and its use. Method: A literature review containing eleven scientific articles by both qualitative and quantitative approach. Articles were searched out in the databases CINAHL and PubMed. Result: Nurse’s experience of nursing diagnoses were that these contribute to an individual care and provides increased patient participation in the care. The nurse also experienced that nursing diagnoses are time-consuming and gives an increased workload witch also are factors that plays a part in the use of nursing diagnoses. Another factor affecting the use of nursing diagnoses and the nursing process is lack of knowledge about the topic. With education in the area the result turned out to be positive. The nurse need to acquire knowledge, have critical thinking and reflect of the patient’s situation when a nursing diagnosis is given. Conclusion: According to the present literature review, nursing diagnoses provide an individual care, increased patient involvement, it is time consuming and increases the workload for nurses. The nurse has a lack of knowledge about nursing diagnoses and the nursing process, which suggests that there is a need for continued training and experience after the finished nursing degree of the topic.

Årligen sker över 1,5 miljoner operationer i Sverige och idag väntar många på operationen som ska genomföras. Inom vården är väntan inför ett kirurgiskt ingrepp något många patienter får uppleva och kölistan för operationer kan vara lång. Erfarenheterna av väntan på ett kirurgiskt ingrepp och strategierna för att hantera väntan skiljer sig mellan individer. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av väntan på kirurgiskt ingrepp som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att patienters erfarenheter av väntetiden och vänteprocessen inför kirurgiskt ingrepp genererade både positiva och negativa känslor. Artiklarnas underkategorier skapade huvudkategorierna som var att leva i standby och känsla av hopp. De negativa känslorna som upplevdes var bland annat frustration och smärta. De positiva erfarenheterna av väntan var bland annat stöd och bättre hälsa. För att hantera väntan användes olika strategier där stöd var ett återkommande och viktigt begrepp. Patienterna letade efter stöd i form av information och närhet från både anhöriga och vårdpersonal. Mer forskning kring patienters erfarenheter av väntan inför kirurgiskt ingrepp är önskvärt där information och kommunikation spelar en central roll i omvårdnadsarbetet. / There are performed 1,5 million operations on a yearly basis in Sweden and still today are a lot of people waiting for their scheduled surgery. Waiting for surgery is something many patients will be experiencing and waitinglists for surgery can be long. The experience of waiting for surgery and strategies for manage the waiting time was different between the individuals. The aim of the study is to describe patients’ experience of waiting for surgery. The study was conducted by reviewing nine qualitative research articles. The results demonstrates patients' experience of waiting and the waiting process before surgery generated both positive and negative feelings. Articles subcategories created the main categories that were living in standby and sense of hope. Some of the negative feelings that were experienced were frustration and pain. The positive experience of waiting included support and health. To manage the wait, different stratergies were used and supporting was important. Patients were looking for support in terms of information from both families and healthcare professionals. Wait is a concept that with more research could provide a more clear picture of what waiting is and what it means for the patients who are in the middle of the waiting process for a surgical procedure.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar både personen som drabbas och dennes anhöriga. Den drabbade har ofta svårt att leva ett normalt liv och behöver stor omsorg. Anhöriga som har rollen som primär vårdare kan behöva vara i ständig beredskap att ge stöd och hjälp. Ansvaret är ibland omfattande och kan resultera i att bli en börda i både subjektiv och objektiv bemärkelse. Syfte: Att undersöka anhörigas erfarenhet av att vårda personer med schizofreni och hur de hanterar den dagliga tillvaron för att bibehålla den egna hälsan. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematiska sökningar har utförts i databas CINAHL Complete och PsycINFO. Resultatet av översikt utformades på 13 originalartiklar. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman: förändringens början och vägen framåt. Förändringens början bestod av två underteman: chock och skuld samt ansvar och börda. Huvudtemat beskrev anhörigas erfarenheter av att vårda den drabbade. Vägen framåt bestod av två underteman: en anpassning samt ett sökande efter stöd, som i sin tur presenterade anhörigas självhantering av livsförändringar och erhållande av stöd. Diskussion: De väsentligaste punkterna i resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori om KASAM – känsla av sammanhang. Positiv föreställning utlöste acceptans som ledde vidare till en effektiv anpassning. Kulturella och religiösa aspekter visade sig förstärka anhörigas inre resurser, likaså stödgrupper som medförde känslan av samhörighet. / Background: Schizophrenia is a mental disease, which has effects on both the person and the relatives. A person suffering from schizophrenia has often difficulties in living a normal life and is in need of a great care from the relatives. The relative who takes the role as primary guardian can be in constant preparedness to provide support and help. Responsibilities sometimes become so extensive and may result being a burden in both the subjective and objective sense. Aim: The aim was to examine relatives’ experience of caring for persons who suffering from schizophrenia and how they managing daily life in order to maintain their own health. Method: A literature review in accordance with Friberg was conducted. Systematic searches have been performed in the database CINAHL Complete and PsycINFO. The result of the literature review is based on 13 original articles. Results: A literature review resulted in two main themes: the beginning of change and the way forward. The beginning of change consisted of two subthemes: shock and guilt and responsibility and burden. The main theme described the relatives' experiences of caring for the person who suffered from schizophrenia. The way forward consisted of two sub-themes: adaptation and a search for help, which in turn was presented to the relatives in order to help self-management of life changes and obtaining support. Discussion: The main findings of the literature review discussed by Antonovsky's theory sense of coherence (SOC). Positive performance contributes to acceptance that further leads to effective adaptation. Cultural and religious aspects proved to strengthen the inner resources of the relatives as well as support groups brought the feeling of solidarity.

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och drabbar ca 30 000 människor årligen. Att återvända hem efter en sjukhusvistelse är ofta mycket efterlängtad av strokeöverlevare. Men förhoppningen att återgå till sina normala liv är inte alltid kopplat till verkligheten. Forskning visar att många strokeöverlevare är oförberedda på vad de nya begränsningar och förlorade förmågor innebär för dem i hemmet. Syfte: Att undersöka vilka medgångar och motgångar som strokepatienter mött efter utskrivning från sjukhus till hemmet, för att undersöka hur sjuksköterskan kan hjälpa patienter som drabbats av en stroke att förbereda sig för att klara sig i den dagliga hemmiljön. Metod: Litteraturöversikt baserat på 10 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar publicerade i PubMed och Cinahl från 2000. Artiklarna granskades utifrån SBUs kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Resultatet visade att flera av de svårigheter som uppkommer i hemmet kunde minskas med insatser att skapa realistiska förväntningar genom praktiska övningar samt att coacha strokeöverlevare inför återkomst till hemmet. Ur de motgångar som framkom skapades kategorierna; rädslan att vara en börda, familjen som ett hinder, livet saktade ner, sjukhus vs hemmet, existentiella och sociala konsekvenser. Interaktionen med sjuksköterskorna var viktigt både innan utskrivning och i hemsjukvården då bemötandet kunde försämra och förbättra deltagarnas förväntningar på rehabilitering. Information, meningsfulla relationer samt att finna mening i det lilla kunde hjälpte deltagarna att hantera vardagen bättre. Slutsats: Hur förberedda strokeöverlevare är inför utskrivning påverkar hur de hanterar de motgångar de möter i sin hemmiljö. Resultaten visar vikten av att de strokedrabbade får stöd att skapa realistiska förväntningar för sin vardag.

Bakgrund: Akutmottagning är en del av vårdkedjan och mottagning på sjukhus där patienter kommer in med oväntad sjukdom och kritiska tillstånd för en första bedömning. Vården som bedrivs är intensiv och krävande av sjuksköterskorna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskorna har av att arbeta på akutmottagning. Dessutom var syftet även att beskriva undersökningsgrupperna i de valda artiklarna. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Via PubMed inkluderades 15 artiklar varav åtta hade kvalitativ och sju kvantitativ ansats. För att specificera utfallet vid sökningarna användes årtalsbegräsningar, språk och tillgänglighet för högskolan i Gävle. Resultatet presenteras via fyra teman som uppkom vid analys av artiklarna genom läsning och färgkodning. Huvudresultat: Det framkom att sjuksköterskorna på akutmottagning upplever olika former av stress vilket påverkar de på olika plan. Patientpopulationen ökar ständigt vilket oroade sjuksköterskorna som i sin tur medförde ökad arbetsbelastning. Det framkom att behovet av utbildning och fler resurser av personal är stort. Arbetsmiljön är krävande med ett högt patientflöde, våld och hektiska arbetsdagar. Totalt antal deltagare i undersöknings-grupperna i valda artiklar var 1492. Slutsats: Den upplevda stressen påverkade sjuksköterskorna emotionellt och fysiskt, vilket gick ut över det sociala livet. Det är oorganiserat och ett högt patientflöde på akutmottagning vilket påverkar arbetsmiljön såväl som patientsäkerheten. Patientflödet bidrar även till långa väntetider och risken för våld ökades. Det framkom att fler resurser behövs samt mer utbildning till sjuksköterskorna. / Background: The Emergency department is a part of the hospital where patients comes with a critical condition and unexpected ilness for a first judgment. The healthcare provided is intense and demanding of the nurses. Aim: The aim of the study was to describe the nurses experiences of working in the emergency department. Our purpose is also to describe the study participants in the selected studies. Methods: The present literature review has a decpriptive design. PubMed was used and 15 articles were included, eight had a qualitative approach and seven had a quantitative. The limits that were used in the data collection was years, language and access for the university of Gävle. The data were analysed by color-coding and reading and the result is presented by four themes. Main Results: It was revealed the emergency department nurses were affected by the experience of various forms of stress. The patient population is constantly increasing, which concerned the nurses, which in turn led to increased workload. The need of education and more resources of nurses is big, and the work enviroment is demanding with a high patient flow, violence and hectic days. In the selected articles there was in total 1492 participants. Conclusion: The experience of stress affected the nurses emotionally and physically, which also affected the social life. The emergency department is unorganized with a high patientflow that affects the work enviroment and the patient safety. The high patient flow contributed also to a long waiting time which increased the risk of violence. More resources of nurses and education is needed