Bakgrund: I Sverige uppskattas att 29500 personer utvecklat ett problematiskt narkotikabruk. Droger påverkar hjärnans delar som är kopplade till känslor av lust och välbehag. Narkotika är beroendeframkallande, hälsofarligt och påverkar hela människan. I samhället förekommer fördomar mot personer som har substansmissbruk vilket kan leda till utanförskap, mindervärdeskänslor och minskad benägenhet att uppsöka sjukhusvård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att möta personer som har ett substansmissbruk samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades i studien, 4 med enkäter, 1 enkät med öppen fråga och 6 intervjuer. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Sjuksköterskor hade olika uppfattningar om orsaken till missbruk, där det ansågs bero på antingen brist på eget ansvar eller livsomständigheter. Sjuksköterskor beskrev personer som har ett substansmissbruk som manipulativa, våldsamma och krävande vilket byggde på tidigare erfarenheter. Andra sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt och såg människan bakom missbruket. Viktiga faktorer för en god relation var att vara ärlig och rak. Vidare beskrevs också att utbildning och erfarenhet hade betydelse för sjuksköterskans attityder och erfarenhet av personer som har ett substansmissbruk. Slutsats: I mötet spelar erfarenhet av missbruk, människosyn och utbildning stor roll för interaktionen mellan sjuksköterskan och personen som har ett missbruk. Där det råder brist på utbildning och erfarenhet finns känslor av misstro och frustration som leder till avståndstagande. Positiva attityder sammankopplas med sjuksköterskans förmåga att ha en helhetssyn och öppenhet mot personer som har ett missbruk. / Background: In Sweden it´s estimated that 29,500 people have developed a problematic drug abuse. Drugs affect the parts of the brain that affect feelings of desire and pleasure. Drugs are addictive, harmful to health and affects the whole person. The society’s stigma against people who have substance abuse can lead to alienation, inferiority and reduced tendency to seek hospital treatment. Aim: The aim of this literature review were to describe nurses' attitudes and their experience of meeting people who have a substance use disorder and to describe the selected articles method of data collection. Method: A literature study with descriptive design. Eleven articles was included in the study, 4 questionnaire, 1 questionnaire with an open question and 6 interviews. The search of the articles were carried out in the databases Cinahl and Pubmed. Findings: Nurses have different attitudes about the cause of substance use, some considered it to be because of lack of responsibility and others because of life circumstances. Nurses described people who have a substance use disorder as manipulative, violent and demanding, which was based on previous experiences. Other nurses had a more holistic approach and saw the person behind the substance use. Honesty and straightforwardness were important factors in meeting people with substance use disorder. Education and previous experience were important to the nurse's attitudes and experience. Conclusion: Experience, humanity and education played a major part in the interaction between the nurse and the person who has a substance use disorder. Where there is lack of education and experience feelings of distrust and frustration lead to rejection. Positive attitudes were linked to the nurse's ability to have a holistic approach and openness toward people who have a substance use disorder.

Bakgrund Det avlider cirka 15 000 personer på olika sjukhusavdelningar varje år. Som sjuksköterska inom denna verksamhet kommer du komma i kontakt med dessa patienter i slutskedet av deras liv. Det är viktigt att som sjuksköterska vara förberedd för denna vård för att kunna ge ett professionellt bemötande samt bästa möjliga omvårdnad. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom slutenvården. Samt att undersöka de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En beskrivande litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna Medline och Cinahl samt genom manuell sökning och det slutgiltiga antalet inkluderade artiklar blev 11 stycken. Artiklarna har sedan granskats av båda författarna för att se att de motsvarade föreliggande studies syfte. Huvudresultat Resultatet från artiklarna kom att lyftas fram i föreliggande studies resultatdel och beskrevs i tre huvudrubriker. Dessa visade på vikten av arbetserfarenhet bland sjuksköterskorna för att de skulle känna sig bekväma i sin arbetssituation. Hur mycket tidsaspekten påverkade vårdandets kvalitet samt vilka känslor som sjuksköterskorna förknippade med vårdandet av patienter i livets slutskede. De granskade artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Slutsats Sjuksköterskor upplever olika känslor i detta vårdande, både positiva och negativa. Vidare kämpar sjuksköterskan med att få tiden att räcka till samt att fördela tiden mellan patienter för att utifrån rådande förutsättningar skapa en bra vård i livets slutskede för dessa patienter. I detta arbete upplever sjuksköterskor att det krävs erfarenhet för att kunna hantera vården av patienter i livets slutskede. Grundutbildningen för sjuksköterskor upplevs inte förbereda sjuksköterskan för denna vård. / Background Approximately 15,000 people die in different hospital wards in Sweden each year. As a nurse, you will come in contact with and meet with these patients in the final stages of their lives. It is important as a nurse to be prepared for this care to be able to provide professional treatment and the best possible care. Aim The purpose of this study was to describe nurses' experiences of caring for adult palliative patients in hospital wards and to investigate the included articles data collection method. Method A descriptive literature study with qualitative articles. Articles have been searched in Medline and CINAHL databases and by manual search. The final number of included articles was 11. The articles were then reviewed by both authors to ensure that they correspond to the purpose of the current study. Results The result of the reviewed articles came to be highlighted in the results section of the current study and described under three mainheadings. These showed the importance of work experience among nurses that they would feel comfortable in their work situation. How much time factor affected the quality care and the emotions associated with the nurses caring for patients in the final stages of life. The reviewed articles datacollection method consisted of semi-structured interviews and unstructured interviews. Conclusion Nurses experience different feelings in this caring, both positive and negative. Further more, the nurse struggling to find enough time to and to allocate time between patients to match prevailing conditions to create a good end of life care for these patients. In this work, nurses feel that they required experience to manage the care of patients in the final stages of life. The nursing education is perceived to not adequately prepare nurses for this care.

Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) går inte att bota vilket skapar mycket ångest och lidande. Att finna mening med livet lutar sig åt att få stöd i familjen, sin livskamrat, vänner och fritidsintressen. När tal- sväljsvårigheter samt andningssvikt ger sig till kända finner dessa personer hjälp genom teknisk utrustning för att uppnå en bättre livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers erfarenhet och livskvalitet av att leva med ALS, samt att granska datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie är resultatet av 16 granskade artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Det finns mycket symtom som behöver lindras i olika skeden av sjukdomen. Anhöriga och fritidsintressen ger ett viktigt stöd då sjukdomen präglas av ett enormt lidande. Senare i sjukdomsprocessen då kroppens funktioner avtar finns det teknisk utrustning att tillgå för att förbättra livskvaliteten. Slutsats: För att finna livskvalitet i denna förödande sjukdom vänder sig dessa personer till sina anhöriga och fritidsintressen. Idag finns det teknisk utrustning som dessa personer kan tillgå för att bland annat kunna fortsätta kommunicera och få hjälp med sin andningssvikt som förbättrar deras livskvalitet. Mera forskning behövs för att finna botemedel samt bättre behandlings metoder så att symtomen i denna sjukdom kan lindras så att bättre livskvalitet kan skapas. / Background: The disease Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS) cannot cure which creates a lot of anxiety and suffering. Finding meaning in life leans to get support in family, life partners, friends and hobbies. When the speech and swallowing gets difficulty and respiratory failure makes itself known these people finds help through technical equipment to achieve a better quality of life. Aim: The aim of this study is to describe people´s experience and quality of life of living with ALS and to review data collection methods in the included articles. Method: This descriptive study is the result of 16 articles of both quantitative and qualitative approach. Main results: There are many symptoms that need to be mitigated in various stages of the disease. Relatives and leisure activities provide important support as the disease is characterized by enormous suffering. Later in the disease process when the body’s functions slow down, there is technical equipment available to improve quality of life. Conclusion: In order to find the quality of life in this devastating disease turns these people into their families and hobbies. Today, there are technical equipment that these individuals may have access to, inter alia, to continue to communicate and get help with their breathing failure that improves their quality of life. More research is needed to find cures and better treatment methods so that the symptoms of this disease can be alleviated so that quality of life can be created.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande sjukdom i den svenska befolkningen och även en vanlig orsak till sjukhusinläggning. Egenvård är en viktig del i behandlingen. Bristande egenvård kan vara en bidragande orsak till försämring vid hjärtsvikt vilket både kan leda till onödigt lidande för patienten och leda till stora kostnader för sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård i samband med hjärtsvikt, samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes via databaserna Pub Med. Artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultatet analyserades genom att bearbeta artiklarna två tabeller och markera med färg och sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien visar på att patienter med hjärtsvikt ofta lider av någon form av psykisk ohälsa. Patienter med hjärtsvikt har ofta goda kunskaper i egenvård. Dock medverkar depression eller annan form av psykisk ohälsa till minskad följsamhet i egenvård på grund av sänkt initiativförmåga. Slutsats: Att sjukdomen hjärtsvikt är multidimensionell och påverkar psyket negativt leder till minskad förmåga i att utföra egenvård. Familjestöd, patientutbildning och snabb respons från sjukvård har visat sig ha goda effekter på egenvård. Likaså bidrar en stark familj och god ekonomi till bättre egenvård. / Background: Heart failure is a common disease in the Swedish population and also a common cause of hospitalization. The self-care is an important part of the treatment. Lack of self-care can be a contributing factor to the worsening of heart failure, which both can lead to unnecessary suffering for the patient and lead to large costs for health care Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of self-care associated with heart failure and describe the articles included data collection method. Method: Descriptive literature. Eleven scientific articles were included. Articles were searched using PubMed. Articles with qualitative and quantitative approach included. The results were analyzed by processing the articles two tables and mark with paint and compiled Result: The results of the study show that patients with heart failure often suffer from some form of mental illness. Patients with heart failure often have good knowledge of self-care. However participates depression or other forms of mental illness to reduced adherence to self-care because of reduced initiative. Conclusion: Disease heart failure is multidimensional and affects the psyche negatively leading to reduced ability in performing self-care. Family support, patient education and quick response from health care have been shown to have positive effects on self-care. Also contributing a strong family and good economics to better self-care.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar upp till 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen debuterar oftast i 25- till 30- årsåldern, i form av symtom som samlagssmärta, rikliga blödningar, smärtsamma menstruationer och kronisk mag- och bäckensmärta.   Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av livskvalitén vid endometrios, samt beskriva undersökningsgrupperna i de lästa artiklarna. Metod: En litteraturstudie. Data samlades in från databaserna Cinahl, Scopus och PubMed. 13 relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut och blev basen i denna litteraturstudie.  Resultat: Endometrios påverkar de flesta kvinnor negativt. Kvinnorna påverkades fysiskt genom smärta som ofta uppkom i samband med ägglossning eller menstruation. Smärtan upplevdes som krampande, molande eller knivhugg i magen. Smärtan och kraftiga blödningar ledde till att många kvinnor avstod från aktiviteter i deras vardagliga liv. Kvinnorna påverkades även psykiskt, då många upplevde ett dåligt och nonchalant bemötande från vården, då differentialdiagnoser ställdes i den långa väntan på rätt diagnos. Slutsats: Kvinnors livskvalité påverkas negativt psykiskt, fysiskt och socialt. Kvinnorna påverkades psykiskt av bemötandet från vården innan diagnosen ställts, även behandlingarna kunde ge psykiska biverkningar. Kraftiga smärtor och rikliga blödningar påverkade också kvinnorna fysiskt. Kvinnorna påverkades även socialt av sin rädsla för intimitet med sin partner, vilket påverkade relationen negativt. Relationer till närstående påverkades då vissa kvinnor avslutade sina relationer med vänner och familj på grund av sina rikliga blödningar i kombination med smärta. Det var även vanligt att studier och arbete blev drabbade på grund av sjukdomens kraftiga symtom vilket i många fall ledde till koncentrationssvårigheter och frånvaro. / Background: Endometriosis is a chronic disease who afflict up to 10 percent of all women in fertile age. The debut of the disease is normally around 25 to 30 years of age with following symptoms; pain during intercourse, heavy bleedings, painful periods and chronic stomach and pelvic pain. Aim: To describe womens experiences of living with endometriosis and how the disease affects their quality of life and to describe the investigation groups in the articles read. Method: A literature study. Data were collected in the databases Cinahl, Scopus and PubMed. 13 relevant scientific articles were chosen and became the base of this study.  Result: Endometriosis affects most of the women negatively. Women affects physically through pain in order to ovulation or menstruation. Because of the  pain a lot of women had to abstain daily activities. Women were also affected psychologically when they experienced poor treatment from the health care, during the long wait for a diagnosis, differential diagnosis were common. Conclusion: Endometriosis afflicts most women in a negative way. The result shows that the quality of life among women affects in a negative way in a psychological physical and social way. The approach from the health care afflict women negatively. Even the treatment can give psychological side effects. Because of heavy bleedings and pain the women were affected in a physical way. In a social way the women became scared of intimacy and their relationship to their partner got affected. Relationships towards family and friends, school and work, were sometimes ended because of the extent of the symptoms.

Bakgrund: Tanken med telefonrådgivningen var både att minska antalet besök hos läkarna men även öka tillgängligheten genom att slussa patienterna till rätt vårdnivå i början av sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan i telefonrådgivningen ska göra adekvata och välgrundade omvårdnadsbedömningar utifrån den vårdsökandes individuella hälsoproblem. De ska även kunna bemöta och kommunicera på ett sätt som inger trygghet. Telefonrådgivning är en självständig och utmanande arbetsuppgift som kräver kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka materialet. Resultat: Genom bearbetning av analysen framkom fem kategorier vilka benämns; Att ge ett bra bemötande, Behov av återhämtning, Att möta utmaningar, Att vara professionell, Att utvecklas inom arbetet samt underkategorier. Slutsats: Denna studie har belyst komplexiteten i att arbeta med telefonrådgivning för människor med olika symtom i alla åldrar. Det är ett arbete som kräver gedigen erfarenhet, kompetens och självständighet. Studien har synliggjort en positiv upplevelse av arbetet och visar att det krävs tydliga strategier för att kunna utföra arbetet på ett patientsäkert sätt. / Background: The purpose of having telephone triage is to decrease the number of doctor appointments and to increase the availability by getting the patient to the right level of care from the start. The nurses working with telephone triage should make adequate and informed decisions based on the patient's health problem. They should also give the patient a sense of security. Telephone triage is an independent and challenging work task that requires the nurse to be competent.   Purpose: To illustrate how nurses experience working with telephone triage Method: Eight nurses working with telephone triage were interviewed using semi-structured questions. A qualitative analysis was performed to review and interpret the results.   Results: By performing the qualitative analysis five categories and some subcategories were found to be important. The five categories are; To give good service, The need of recovery, To be challenged, To be professional and To develop at work. Conclusion: This study has given light to the complexity of working with telephone triage to people with various symptoms in all ages. The job requires extensive experience, competence and the ability to work independently. The study has shown that the nurses have a positive experience of working with telephone triage and shows that it requires clear strategies for it to be performed without risking the patient safety.

Bakgrund: Idag är det många barn som i hemmet inte får tillräckligt god omvårdnad. För att få rätt stöd och hjälp behöver dessa barn komma till socialtjänstens kännedom. Dock förekommer en underrapportering från hälso- och sjukvårdens sida av barn som far illa, trots att en anmälningsplikt föreligger. Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av processen att göra en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där 13 skolsköterskor via e-post fick skriva ner sina berättelser. Datamaterialet analyserades med innebördsanalys. Resultat: Skolsköterskornas upplevelser i samband med en orosanmälan sammanställdes i fem teman; att bli känslomässigt berörd av barnets situation, att uppleva obehag i samband med en anmälan, att uppleva trygghet i samband med en anmälan, Att samverka med socialtjänsten påverkar samt att det fanns upplevelser av att hantera egna känslor i olika forum. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att det finns komplexa omständigheter i samband med en orosanmälan. Resultatet visar därmed angelägenheten om att få ökad kunskap om detta för att antingen kunna förändra eller ytterligare förbättra arbetet med att göra en orosanmälan när barn far illa. / Background: Today, it is common that many children do not receive proper care in their own homes. In order to obtain proper support and help, the Social Welfare Services needs to be alerted as to the predicament of these children. Unfortunately, medical and health care personnel too often fail to report maltreatment, even though it is their obligation to do so. Aim: The aim of this study is to describe the experience of the school nurses in the process reporting child maltreatment. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach, where 13 school nurses participated and shared their experiences via email correspondance. The data was analyzed by meaning analysis. Result: The experiences of the school nurses in connection with reporting suspicions of maltreatment were summarized into five different categories: experiencing emotional involvement in the child's situation, experiencing discomfort associated with reporting, experiencing a sense of security in the reporting process, experiencing that cooperation with Social Welfare Services has impact, and experiences of dealing with their own emotions in various forums. Conclusion: The school nurses experienced complex circumstances in connection with reporting suspicions of maltreatment. The result therefore shows the need for increased knowledge regarding this, in order to either change or further improve upon the work of reporting child maltreatment.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal. Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen. / Background: Depression is a common disease that causes great suffering for patients and their relatives. The disease is often under diagnosed because of comorbidity with physical disorders. Increased knowledge about depression is needed to a good response between patients and health care professionals. Aim: The aim of this study was to describe how the patient with depression experiences treatment from healthcare professionals. Method: A literature review based on ten scientific articles that were analyzed in accordance with Friberg (2012). Ten qualitative studies were retrieved from the database CINAHL, PsycINFO and PubMed. As a theoretical base used Rosemarie Rizzo Parse's theory. Results: The result demonstrates two main themes and the six sub-themes. The first main theme highlights the relationship with the nursing staff with three sub-themes: participation, information, treatment and care available. The second main theme is the interaction with health care professionals with three sub-themes: communication, experience to be listened to and competent and present staff. Discussion: The results discussed from Rosemarie Rizzo Parse's theory, and also additional ten scientific articles, with the aim to show that depressed patients who feel a lack trust, commitment from health care professionals and continuity had bad experiences of treatment with health care professionals. The needed a mutual relationship between patients and health care professionals in order to patients to have a good experience with health care professionals.

Abstrakt Bakgrund: När ett barn drabbas av livshotande sjukdom påverkar det hela familjen och deras livssituation. Sorgen hanteras på olika sätt beroende på individuella egenskaper och vilket stöd de fått. Sjuksköterskans stöd till föräldrar med döende barn är avgörande för hur sorgen hanteras. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ens barn dött till följd av cancersjukdom. Metod: Litteraturstudiens datainsamling utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet i åtta kvalitativa artiklar analyserades utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Litteraturstudiens resultat beskriver föräldrarnas erfarenheter av att förlora ett barn i cancer. Fyra kategorier skapades: “När det hemska sker”, “Att hantera sorgen”, “Stöd respektive brist på stöd” samt “Att gå vidare i livet”. Konklusion: Föräldrar som förlorat ett barn är utsatta för ett enormt lidande och hanterar sorgen olika. För att lindra det lidande som föräldrarna genomgår, och delvis kommer att leva med resten av sina liv, kan sjuksköterskan ge tröst och hopp. Sjuksköterskan bör sträva efter att visa förtroende och respekt för föräldrarna samt skapa en stödjande vårdkultur. För att lindra lidandet kan sjuksköterskan arbeta utifrån familjefokuserad omvårdnad, vilket kan innebära att föräldrarna är bättre förberedda när det hemska sker och på den sorg som drabbar dem. Nyckelord: Föräldrar, erfarenhet, barncancer, död. / Background: When a child die, parental grief is handled differently depending on individual characteristics and the type of support they receive. Nursing support is crucial for how parents handle the grief.Aim: To describe parents' experiences following the death of a child due to cancer disease.Method: The data collection of this literature study was performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Eight qualitative articles were analyzed based on Friberg’s method.Results: The results were compiled into four categories: "When the horrible happens", "Managing the grief", "Support and lack of support" and "Moving on with life".Conclusion: Parents who have lost a child are exposed to great suffering and are dealing with grief in different ways. In order to relieve the suffering that parents undergo and may live with the rest of their lives, the nurse can provide comfort and hope. The nurse should strive to show trust and respect for the parents' suffering as well as create a supportive care culture. In order to relieve suffering, the nurse can use family-focused nursing, which may mean that parents are better prepared when the terrible happens and on the grief that affects them.

I denna vetenskapliga essä ämnar jag utforska mina erfarenheter som sjuksköterska och relationen till uppkomsten av praktisk kunskap utifrån en hermeneutiskt –fenomenologiskt perspektiv. Genom gestaltning av patientmöten där jag känt osäkerhet i mitt handlande vill belysa hur konfrontation med svår sjukdom och död utmanat och utvecklat min praktiska kunskap från nyexaminerad till mer erfaren sjuksköterska i onkologisk och palliativ vård. Jag återkopplarmin egen process mot omvårdnadsteoretikern Patricia Benners vetenskapligt beprövade inlärningsmodell ” Från novis till expert” samt filosofen John Deweys text ” Att göra en erfarenhet”. Genom reflektionen utforskar jag betydelsen av livserfarenhet för min yrkesutövning. Min slutsats är att erfarenhet och praktisk kunskap inom omvårdnad är alltför komplexa begrepp för att rymmas inom en linjär inlärningsmodell.