Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar barn i tonåren, men kan även drabba yngre. Den upptar mycket tid på grund av blodglukoskontrollerna för att undvika komplikationer. Balanserad kost, samt daglig motion är en del av behandlingen. Barnen kan ta ansvar över egenvården, men behöver stöd från föräldrarna. För att hantera sjukdomen krävs planering och för alla inblandade blir livet förändrat. Sjuksköterskan har en betydande roll för familjen genom att ge information och stöttning. För sjuksköterskan är studien av värde då den kan ge en inblick i föräldrars upplevelser. Därigenom kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för hur föräldrarna ser på sjukdomen och vad de behöver hjälp med. För föräldrarna är det betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskaper om deras situation för att bemöta dem på ett proffisionellt sätt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa föräldrars upplevelser då deras barn får diabetes typ 1. Uppsatsen bygger på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Under analysen av artiklarna framkom följande huvudteman: Från förnekelse till acceptans, En förändrad vardag och Att inte kunna skydda sitt barn. Resultatet diskuterades under rubrikerna: Upplevelser runt diagnosbeskedet och Behov av information och stöd. Resultet visar att det är viktigt att föräldrarna får ett bra bemötande och god information från sjuksköterskan. För att uppleva trygghet i vardagen behöver föräldrarna stöd från vårdspersonalen och närstående och för att öka föräldrarnas välbefinnande är det viktigt att sjuksköterskan hjälper dem att bygga upp självförtroendet i rollen som vårdare för sitt barn. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation är något som, enligt oss, bör ses som en självklarhet. Vårt syftemed uppsatsen är att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram på hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förståelse för detta problem.SEC är en ganska nybildad organisation då de för inte allt för längesedanbröt sig loss från kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. På grund av att deras organisation är så pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin säger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer på företaget för att få en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar på framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.Då vi tycker att Knowledge Management (KM) är den teori som liggerproblemet närmst om hjärtat är det utifrån den vi valt att bygga vår uppsatskring. Till hjälp har vi valt att använda en berättelse om hur det kunde ha gåtttill när SEC implementerar KM i sin organisation. Berättelsen hjälper till attbelysa problemområdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen äruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa någon färdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gå till utan tenderar snarare till att, med hjälp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen håller somviktigast. / Uppsatsnivå: C

Det finns många orsaker till att en individ behöver genomgå en stomioperation och sedan leva med denna. De vanligaste anledningarna är bland annat de inflammatoriska tarmsjukdomarna, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, samt cancer i tjock- och ändtarm respektive urinblåsan. Att leva med en stomi kan påverka en människas livsstil och livskvalitet. För att varje individ skall få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda av sjuksköterskan måste upplevelsen av att leva med en stomi synliggöras. Om denna kunskap inte belyses finns en risk att ett lidande uppstår samt att individens integritet och identitet kan skadas. Syftet med denna studie är att belysa individers upplevelser av att leva med en permanent eller temporär stomi. Studien är en litteraturstudie där artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Efter att inkluderade artiklar analyserats framtogs två huvudteman samt sju underteman. Resultatet visade att de individer som lever med en stomi upplever en stor livsförändring. De största omställningar som upplevdes tillföljd av stomin var en negativ påverkan på sexlivet samt en upplevelse av en förändrad kroppsbild. Att tankar och funderingar i form av rädsla och oro medförde begränsningar i det sociala livet var inte heller helt ovanligt. I resultatet framkom även att stöd från familj och nära vänner såväl från hälso- och sjukvården var betydelsefullt i den förändrade livssituationen orsakad av stomin. En diskussion fördes kring de huvudfynd som framkom i denna studies resultat. Alla individer som lever med en stomi är unika och upplever sin situation på olika vis vilket sjuksköterskan måste ta hänsyn till i sitt omvårdnadsarbete. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ”att vara frisk”. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten. Vårdande möten och patientens delaktighet är väsentliga delar i arbetet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete för den vuxne patienten. I studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts. Nio distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral i Västsverige och Småland intervjuades. Resultatet av intervjuerna analyserades i en innehållsanalys. Analysen resulterade i temat Vägledning som berör och främjar insikt med kategorierna Etablera en förbindelse, Vägvisare för patienten, Hälsofrämjande arbete berör och Insikt ökar viljan. I resultatet framkommer att distriktssköterskan identifierar behov och arbetar sedan för att motivera och inspirera patienten genom att bland annat lyssna och ge information. Kunskap och medvetenhet är av stor betydelse i arbetet. Hälsofrämjande arbete berör distriktssköterskan där såväl positiva som negativa känslor upplevs. Det finns en medvetenhet om att det är en yrkesroll i förändring. En fortsatt utökad studie, patienters upplevelser av distriktssköterskans hälsofrämjande arbete samt distriktssköterskans faktiska handlingar vid hälsofrämjande arbete är förslag på fortsatt forskning. Kliniska implikationer belyser kontinuitet i patientmötet och vårdrelationen, möjlighet till fortbildning, reflektion över den egna hälsan samt den beröring som sker hos distriktssköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjudesign och induktiv ansats. Sju intervjuer gjordes med pappor ifrån Västra Götalands län. Resultatet redovisas i tre kategorier: att delta på BVC, att vara pappa på BVC och BVC som stödjande funktion. Ett övergripande tema för kategorierna framträdde: att vilja vara delaktig och undvika känsla av utanförskap. Papporna prioriterade besöken olika beroende på familjens erfarenheter och behov och kände att de ville visa sitt engagemang i barnet. Ett hinder för fullt utnyttjande av BVCs resurser var att papporna missade information från BVC. De ville vara ett bra stöd för mamman och barnet och behövde hjälp från BVC med detta. Att få en betydelsefull roll minskade känslan av utanförskap i en period där mycket fokus ligger på mamma och barn. Papporna saknar psykologiskt stöd och önskar att BVC initierar samtal kring känsliga frågor med dem. Gruppverksamhet ses som ett bra forum för utbildning och social gemenskap mellan pappor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Hormonella preventivmedel var initialt en frigörelse för kvinnan. I takt med att kvinnor idag har en tidig samlagsdebut och samtidigt väljer att senare bilda familj krävs det effektiva preventivmedel. Det ses dock en ökad kritisk trend till syntetiska hormoner vilket ställer frågan vad unga kvinnor har för erfarenheter kring hormonella preventivmedel. Syftet med studien var således att belysa unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception. Tre fokusgruppsintervjuer med totalt tretton unga kvinnor genomfördes under slutet av 2017 och under året 2018. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i ett resultat bestående av två kategorier med tre tillhörande subkategorier. Erfarenheter av hormonernas påverkan på kroppen och välbefinnandet med subkategorierna Att inte veta vem man är utan sitt hormonella preventivmedel, Biverkningar av hormonella preventivmedel - en uppoffring för säkert skydd och Negativa erfarenheter var övervägande. Samt kategorin Kunskap om hormonella preventivmedel med subkategorierna Val av metod snarare än val av hormon, Internet och barnmorskan som informationskälla och Erfarenhet av bristande kunskap och intresse hos män. Resultatet visar att negativa erfarenheter av hormonella preventivmedel var övervägande och där kvinnorna i studien uppger att de inte har något annat val än att använda hormonella preventivmedel för ett säkert skydd mot en oönskad graviditet, trots biverkningar. Genom en ökad kunskap kring unga kvinnors erfarenheter av hormonella preventivmedel kan barnmorskan erhålla en större förståelse och således anpassa rådgivningen efter kvinnans individuella behov. Vidare forskning kring kvinnors välbefinnande i relation till hormonella preventivmedel är av intresse för att kunna tillgodose kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

Bakgrund: Ronden består traditionellt av en hierarkisk struktur där läkarens medicinska agenda har företräde framför sjuksköterskans huvudämne omvårdnad. När ronden sker på förmiddagen har studier visat att den kan ta upp till 50 minuter och det kan vara svårt för sjuksköterskan att diskutera och belysa omvårdnaden runt patienten, kunskap som läkaren också behöver för att kunna bedriva vård med ett personcentrerat angreppsätt. Studier efterlyser att det behöver ske en förändring av rondstrukturen men få belyser erfarenheter av en förskjuten rondrutin. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdteamets erfarenheter av en förskjuten rondrutin samt om detta har inverkat på sjuksköterskans omnårdnads arbete. Metod: Studien har en kvalitativ design. Tretton medlemmar i vårdteamet intervjuades individuellt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ronden är en komplex företeelse som går att göra mer omvårdnadsorienterad. När ronden sker på eftermiddagen inverkar den positivt på det dagliga omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har mer tid att planera och kartlägga patientens omvårdnadsbehov. De olika personalkategorierna i vårdteamet lyfte fram den förbättrade arbetsmiljön i form av ökad tidseffektivitet, minskad upplevelse av stress och därmed mer tid till patienten. Slutsats: Denna studie visar att det är positivt med eftermiddagsrond, men det behövs ytterligare studier som undersöker vilka verksamheter som lämpar sig för liknande arbetsrutin. Omvårdnaden behöver stärkas på eftermiddagsronden och specialistsjuksköterskan kan ha en central roll för att lyckas med detta. Specialistsjuksköterskan i medicinsk omvårdnad kan fungera som den bro mellan omvårdnaden och den medicinska vetenskapen, där den patientcentrerade vården lyfts fram.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att den palliativa vården är vanligast i hemmen men i takt med en ökande och åldrande befolkning blir den palliativa vården på sjukhusavdelningar alltmer efterfrågad och behoven för detta ökar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Tre teman framkom; att bidra till en värdig död, att vara emotionellt involverad och att utvecklas i flera dimensioner. Dessa utmynnade i totalt sju subteman. Sjuksköterskor ansåg att relationer och miljöer kan påverka en god död. De erfor att det var svårt att hitta en balans mellan att vara personlig och professionell och att de kunde känna sig otillräckliga. Samtidigt var det givande för sjuksköterskorna som utvecklades personligt och professionellt, vilket bidrog till ett bättre omvårdnadsarbete i framtiden. Slutsats: Sjuksköterskor ansvarar för patienten men tar också ett stort ansvar för att de anhöriga ska vara delaktiga samt känna välbefinnande och trygghet. Sjuksköterskor erfor det svårt att vårda patienter i livets slutskede. Trots detta gav det mycket tillbaka till sjuksköterskorna vilket ökade deras välbefinnande och deras vilja och ork att fortsätta med sitt arbete.

Bakgrund:  Mäns våld mot kvinnor är ett problem som finns i hela världen. När kvinnor utsätts för våld påverkar det inte bara hälsan på sikt, utan i vissa fall kostar det även liv. Kvinnor som utsätts för våld kan vända sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Sjuksköterskan kan vara den första i kvinnans omgivning som misstänker och kan identifiera våldet. Syfte:   Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso-  och sjukvården. Metod:  Studien är en litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som bygger på kvalitativa artiklar. Resultat:  Sjuksköterskor hade erfarenhet av att mötet med våldsutsatta kvinnor kunde innebära osäkerhet, starka känslor och frustration. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap, erfarenhet och utbildning, samt att det fanns en osäkerhet kring riktlinjer i mötet med våldsutsatta kvinnor. Slutsats:  Sjuksköterskor har en viktig och avgörande position när det kommer till att identifiera och hjälpa kvinnor som blir utsatta för våld. För att förbättra vården och kunna nyttja den position som sjuksköterskor har behövs mer kunskap hos sjuksköterskor och bättre riktlinjer i vården. Sjuksköterskor behöver känna sig trygga med sin kompetens i mötet med de utsatta kvinnorna.

Bakgrund: Konsekvenserna av en extensiv alkoholkonsumtion är försämrad somatisk och mental hälsa samt negativ påverkan på individens sociala kontext. Alkoholberoende individer utgör en stor grupp människor i samhället som ofta upplever ett lidande och även orsakar stora kostnader. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera de motivationsfaktorer som är betydelsefulla för alkoholberoende individer i avsikt att minska sin alkoholkonsumtion och därmed förbättra sin hälsa. Metod: Den metod som användes för att besvara syftet var en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar bearbetades genom att deras resultat undersöktes med innehållsanalys. Resultat: Analysen visade på ett omfattande lidande hos individerna och att alkoholen dominerade deras tankevärld. Tillmötesgående vårdpersonal som var tillgänglig och som utan pekpinnar tog individen på allvar bidrog tillsammans med ett stödjande personligt nätverk till att individerna gavs möjlighet att återta och bibehålla kontroll över sin livssituation. Konklusion: Slutsatsen av resultatet var att de motivationsfaktorer som var viktigast för individerna var en god terapeutisk kontakt med vårdpersonal som byggde på respekt fri från fördomar och skuldbeläggande. Även individernas stödjande sociala nätverk var vitala för motivationsgraden. Vidare forskning kring ämnesområdet bör utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv då individen ofta besitter stor kunskap kring sina egna förutsättningar, metoder och målbilder. / Background: The consequences of an extensive alcohol consumption are impaired health and adversely affect the individual social context. Alcohol dependent individuals constitute a large group in society who often experiences major suffering and causes large costs. Aim: To identify the motivational factors that are important for alcohol dependent individuals in order to reduce their alcohol consumption and improve their health. Methods: The method used was a literature review. Thirteen scientific articles were examined with content analysis. Results: The result showed a profound suffering among the individuals and that alcohol dominated their mind. Reliable healthcare staff who were available and without pointers took the individual seriously contributed alongside a supportive personal network to give the individuals the opportunity to regain and maintain control over their life. Conclusion: The motivational factors that were most important for the alcohol dependent individuals were a good therapeutic contact with healthcare professionals based on respect free from prejudices and indebtedness. The individuals' supportive social networks were also vital for the level of motivation. Further research on the subject area should be based on a person-centered perspective as the individual often has a high level of knowledge about their own conditions, methods and goals.