Den vård som bedrivs vid akut kranskärlssjukdom är idag bristande när det gäller jämställdhet. Männen har varit och är dominerande i den forskning som bedrivs om kranskärlssjukdom, vilket utsätter kvinnan för risk vid både diagnos och behandling av sjukdomen. Det råder bristande medvetenhet om genusperspektiv vid vårdandet av akut kranskärlssjukdom, och mer forskning behövs för att uppmärksamma sjuksköterskans behov av att tillämpa detta förhållningssätt. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva den kvinnliga patientens erfarenhet och upplevelser vid akut kranskärlssjukdom. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar granskades. Databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar användes vid sökningen. Resultat Resultaten i denna litteraturöversikt visar hur den inlärda förväntan om typiska symptom och tecken på akut kranskärlssjukdom påverkat kvinnorna vid tolkningen av deras symptom. Under sjukdomsförloppet framkom även hur kvinnorna förminskade och förnekade allvaret i situationen. Symptomen kunde kopplas till mindre allvarliga åkommor, biverkningar av en ny medicin eller bortförklaras med stigande ålder. Slutsats En djupare förståelse för hur kvinnor reagerar vid debuten av akut kranskärlssjukdom är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna agera adekvat då kvinnan inkommer till sjukhuset.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk ledgångsreumatism eller Reumatoid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom och är den vanligaste artritsjukdomen vars huvudsymtom är ledvärk. RA finns i alla folkgrupper, dock med varierande prevalens. I Skandinavien ligger prevalensen på ca 0,7 %. Etnologin till RA är en blandning av genetiska och omgivningsrelaterade faktorer. Att leva med RA påverkar patienten fysiskt, känslomässigt, psykologiskt och även socialt vilket leder till att hela livssituationen påverkas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskeledd mottagning hos patienter med reumatoid artrit samt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Patienternas erfarenhet av sjuksköterskeledd mottagning var möten i en varm, vänlig och familjär atmosfär. Vården beskrevs som personcentrerad och kompetent och var baserad utifrån varje individs speciella behov. Sjuksköterskans specialistkunskaper värderades högt och uppgavs skapa en känsla av trygghet hos patienten. Den sjuksköterskeledda mottagningen upplevdes som lättillgänglig, flexibel och skapade kontinuitet i vården. Tillgängligheten medförde också att patienten visste när och hur de skulle kontakta sjuksköterskan. Patientens erfarenhet var att en god kommunikation med vårdpersonalen, gav en ömsesidig respekt och ingav patienten ökat förtroende. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskeledd mottagning kan skapa ett mervärde för patientens omvårdnad. Den erbjudna vården representerade för deltagarna trygghet, hopp och förtroende. För att ett mervärde ska skapas är det av största vikt med god kommunikation och relationskapande, vilket i sin tur ger trygghet och skapar en grundläggande möjlighet för hälsofrämjande omvårdnad. / Abstract Background: Chronic arthritis rheumatism or rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory joint disease and is the most common arthritis disease, in which headache is joint pain. RA is present in all populations, with varying prevalence. In Scandinavia, the prevalence is approximately 0.7%. The ethnology of RA is a combination of genetic and environmental factors. Living with RA affect the patient physically, emotionally, psychologically and socially, meaning that the whole life situation is affected. Aim: The purpose of the literature study was to describe the experiences of nurse-led clinics for patients with rheumatoid arthritis and to present the study groups described in the articles included. Methods: A descriptive literature study Main results: Patients' experiences of nurse-led clinics were encounters in a warm, friendly and familiar atmosphere. The care was described as person-centered and competent provided and based on each individual's special needs. The nursing specialist skills were highly valued and described to create a sense of security for the patient. The nurse-led clinic was reported readily available, flexible and to create stability in the care. The accessibility also meant that the patients were aware of when and how to contact the nurse. The patient's experience was that good communication with the healthcare staff provided a mutual respect and instilled an increased patient confidence. Conclusion: The conclusion of this study was that nurse-led clinics could add value for the patient nursing care. This offered care represented familiarity, hope and confidence for the patients. To achieve added value, good communication and relationship are of the utmost importance, which in turn provide security and create a fundamental possibility in health-promoting care.

Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter. Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende. / Background: Substance abuse has a negative impact on the body and is contributing to some of the world's diseases. The drug availability has increased, showing an upward trend. Patients with substance abuse who seek care feel that their needs are not taken seriously. The nurse’s role in this is to create a care that is as good and efficient as possible, where patients feel involved and respected. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for people with substance use problems. Method: The literature review consisted of ten scientific articles taken from the databases Cinahl Complete and PubMed. All articles were based on nurses’ experiences of caring for patients with substance abuse. The result was constructed on the similarities and differences between the articles. Results: The results showed that nurses from various departments had different experiences of providing care to patients with substance abuse problems. Nurses working on different kind of departments did not have any specific training focused on substance abuse. In contrast, nurses who worked in psychiatry, detoxification centers, and alcohol and drug departments, had more experience of dealing with patients suffering from this sort of disease. Discussion: The discussion has been based on Parse's theory Humanbecoming. With help of the theory the discussion included the nurses’ different experiences and how healthcare is formed along this. It concluded with the impact education and healthcare environment has on the care for patients with substance abuse.

Bakgrund: Barnmorskeyrket har gått från att främst fokusera på vård under graviditet och förlossning till ett bredare arbetsfält inom sexuell och reproduktiv hälsa som även innefattar arbete på ungdomsmottagning. Barnmorskan på ungdomsmottagningen arbetar förebyggande mot oönskade graviditeter och möter unga kvinnor och män i samtal om graviditet och abort. Att ställas inför ett oväntat graviditetsbesked kan vara omvälvande och barnmorskan är central i att finnas till hands för den unga gravida kvinnan, samt för hennes partner och familj så att hon lättare kan utföra ett informerat beslut. Syfte: Att beskriva barnmorskans erfarenheter av att möta oplanerat gravida unga kvinnor på ungdomsmottagning som beslutar sig för att genomgå en abort. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer användes som insamlingsmetod och analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sju subkategorier identifierades: Att vara en inlyssnande samtalspartner; Vid graviditetsbeskedet, Inför abortbeslutet och Efter aborten. Individanpassat stöd; Att ge praktiskt och kunskapsmässigt stöd vid den oplanerade graviditeten, Att se till det sociala sammanhanget, Ge stöd för en fortsatt säker sexualitet och Att stödjas för att stödja. Slutsatser och klinisk tillämpbarhet: Barnmorskan fångade in tankar och känslor hos den unga kvinnan och bemötte henne där hon befann sig. Barnmorskan tydliggjorde att abortbeslutet var den unga kvinnans och skyndade inte på beslutet. De betonade vikten av att inte förutsätta abort som det enda handlingsalternativet. Genom att lyssna in individuella behov av stöd kunde barnmorskan tillgodose det stöd som saknades. Att stödja för en fortsatt säker sexualitet såg barnmorskorna som en viktig men utmanande arbetsuppgift som väckte mycket känslor och därför var det viktigt med stöd för barnmorskan i form av kollegor, fortbildning och riktlinjer. Genom att öka kunskapen om barnmorskornas möten med oplanerat gravida unga kvinnor har författarna en förhoppning om ökad förståelse för arbetet och dess utmaningar. Genom fortbildning, hospitering, tydligare riktlinjer och stöttning inom preventivmedelsrådgivning efter aborten kan barnmorskan få mer stöd i sitt arbete och därmed möjlighet att förbättra mötet individanpassat utifrån den unga kvinnans behov. / Background: The midwifery profession has developed from focusing solely on pregnancy and childbirth to a broader field of sexual and reproductive health, including also meeting young people at youth clinics. The midwife at the youth clinic works preventively against unplanned pregnancies and meet young women and men in conversations about pregnancy and abortion. Facing a positive pregnancy notice may be overwhelming and the midwife is central in supporting the young woman, her partner and family in order for her to carry out an informed decision. Objective: To describe the midwife's experiences in meeting unplanned pregnant young women at the youth clinic who decide to have an abortion. Design/Methods: Semi-structured individual interviews were used as the method of data collection and analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: Two categories and seven subcategories were identified: Being a listening partner; At the pregnancy announcement, In front of the abortion decision and After the abortion. Individualized support; To provide practical and knowledge based support related to the unplanned pregnancy, To consider the social context, Providing support for a continuing safe sexuality and Achieving support to support. Conclusion and clinical applicability: The midwife captured the thoughts and feelings of the young woman and responded to her where she was. The midwife made it clear that the decision about abortion should be the young woman’s own and not to rush the decision. They stressed the importance of not pre-assume abortion as the only treatment option. By listening to the individual needs of support midwife could meet the support that the young woman was missing. To support the continued safe sexuality were considered important but a challenging aspect of the work evoked emotions, and therefore support to the midwife in the form of colleagues, training and guidelines is important. By increasing the knowledge of the midwives' meetings with unplanned pregnant young women, the authors hope to contribute to a better understanding of Midwifery work and challenges. Through training, field studies, clearer guidelines and support in post abortion contraceptive counseling the midwives can get more support in their work and thus the opportunity to improve person-centered care based on the young woman's needs.

Abstrakt Titel: Vårdpersonalens upplevelser av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning – en kvalitativ litteraturstudie. Bakgrund: Varje år drabbas över 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp. Vid hjärtstopp drabbas hjärnan av syrebrist med risk för obotliga hjärnskador som följd. Startas hjärt- och lungräddning (HLR) tidigt kan överlevandsfrekvensen öka. Det kan vara en sjuksköterska som bekräftar hjärtstoppet samt påbörjar HLR. En uppgift sjuksköterskan kan ställas inför är kontakten med de anhöriga, det kan innebära att förmedla information, inhämta kunskap och stötta dem. Syfte: Belysa vårdpersonalens upplevelser av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddningssituation av patienter med akut hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Möjligheter vid anhörigbevittnad hjärt- och lungräddning är att ta farväl och få ett avslut, skapa en relation, förståelse genom delaktighet och anhöriga som resurs. Hinder för god omvårdnad yttrade sig genom: emotionella uttryck och rädslor hos vårdpersonalen, ansvar för anhörigas upplevelse och försvårande omständigheter i arbetssituationen Konklusion: Det finns både för- och nackdelar med anhörigbevittnad hjärt- och lungräddning. Sjuksköterskorna upplevde det positivt för anhöriga men ansåg att det kunde påverka deras förutsättningar att ge omvårdnad negativt. Nyckelord: Hjärt- och lungräddning, återupplivning, anhöriga, sjuksköterskor, erfarenhet / Abstract Title: Health professionals’ experience with relatives presence during cardiopulmonary resuscitation – a qualitative literature study. Background: Every year, over 10 000 persons suffer from sudden cardiac arrest. During cardiac arrest, the brain suffers from lack of oxygen with the risk of irreversible brain damage as a result. Early cardiopulmonary resuscitation (CPR) can increase the rate of survival. Sometimes a nurse confirms the cardiac arrest and start CPR. A task nurses may face is contact with related persons, it may include to convey information, obtain knowledge and support them. Aim: To illuminate health professionals’ experience of relatives presence during cardiopulmonary resuscitation of patients with acute cardiac arrest. Methods: A literature study based from nine scientific articles with qualitative design. Results: Opportunities with relative witnessed resuscitation is to say goodbye and get closure, build a relation, understanding through participation and relatives as a resource. Barriers to good care was expressed by emotional expression and fears of health professionals, responsibility for relatives experiences and aggravating circumstances in the work situation Conclusion: There are both advantages and disadvantages with presence of relatives during cardiopulmonary resuscitation. Nurses experienced it as positive for relatives, but felt that it could affect their ability to provide care as negative. Keywords: Cardiopulmonary resuscitation, resuscitation, relatives, nurses, experience

Bakgrund: I Sverige rapporterades cirka 61 781 fall av hjärtstopp utanför sjukhus underåren 1990–2011. Vid ett hjärtstopp krävs det att åtgärder snabbt sätts in för att patientenska överleva. Att överleva ett hjärtstopp är vanligen en traumatisk upplevelse som ävenkan leda till kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenhet av livet efter ett hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Sökningengenomfördes i två databaser: Cinahl och Pubmed Resultat: I resultatöversikten utformades två huvudkategorier ”Att återvända tillvardagen” och ”Det nya jaget”. I resultatet framkom upplevelse av kroppslig och emotionellförändring, minnesluckor och trötthet. Det var viktig för deltagarna att söka samhörighethos andra personer med gemensam erfarenhet av att överleva hjärtstopp. Deltagarnaupplevde oro och rädsla över att drabbas igen och fick ett nytt perspektiv på livet eftersomde hade varit nära att möta döden. Konklusion: Denna studie visar att patienterna saknade kunskap kring sitt nuvarandetillstånd och hade ett stort behov av stöd och tydlig information från sjukvårdpersonalen.För att uppnå adekvat omvårdnad behöver sjuksköterskan sträva efter att kunna tillgodosedessa specifika behov. / Background: In Sweden, approximately 61,781 cases of cardiac arrest were reported out-of- hospital during the years 1990–2011. In the event of a cardiac arrest, measures must be taken quickly in order for the patient to survive. The survival of cardiac arrest is usually a traumatic experience that can lead to cognitive and physical disabilities. Aim: The aim of this study is to illustrate patient’s life experience after cardiac arrest. Methods: Qualitative literature study based on eight scientific articles. The search was conducted in two databases: Cinahl and Pubmed Result: In the results overview, two main categories were designed "Returning to everyday life" and "The new self". The result showed experience of physical and emotional change, memory loss and fatigue. It was important for the participants to search for affiliation with others who shared the experience of surviving cardiac arrest. The participants experienced anxiety and fear to be affected again and gained new life perspective because they were close to facing death. Conclusion: This study shows that the patients lacked knowledge about their current condition and had great need of support and clear information from the healthcare staff. To achieve adequate care, a nurse must strive for their specific needs.

Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem, både nationellt och globalt. Cirka var fjärde kvinna uppger att hon blivit utsatt för någon form av våld, mest förekommande är verbala kränkningar och fysisk misshandel. Konsekvenserna av våldet leder till en ökad andel psykisk ohälsa, förtidig dör eller bestående, fysisk kroppsskada och en minskad förmåga att leva ett välfungerande liv. Sjuksköterskorna upplever mötet och kunskapen kring ämnet som bristfällig och att de inte kan erbjuda den hjälp och det stöd som behövs. Därmed skadas förtroendet för sjuksköterskans kompetens och välvilja och resulterar i att många väljer att inte söka hjälp. Genom att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation skapas möjlighet att sprida kunskap om ämnet för att på vis förbättra den vårdande vården samt öka sjuksköterskans kompetens. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som lever med våld i nära relationer. En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån Fribergs mall. Resultatet presenteras i tre huvudteman. Dessa behandlar sjuksköterskans inställning, hur sjuksköterskan påverkas av mötet med våldsutsatta kvinnor samt sjuksköterskans strategier vid mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskornas upplevelse av mötet med dessa kvinnor och vilken nivå av kunskap sjuksköterskan besitter i ämnet påverkar given vård. Brist på kunskap och osäkerhet påverkade deras benägenhet att leta efter tecken på våld och att våga fråga om detta om misstankar uppstod. Gemensamt för alla sjuksköterskor var en känsla av otillräcklighet och en önskan om mer kunskap i bemötande och kuraget för att våga fråga och ge den vårdande vård som behövs. Det följer ett krav på sjuksköterskan att kunna läsa av kvinnan framför sig, att både kunna tänka och se ”utanför boxen”. För att kunna möta kvinnan framför sig är det av vikt att lägga sin förförståelse åt sidan och skapa en trygg, mellanmänsklig relation. Att inte inneha kunskap om ämnet försvårar förmågan att sätta sig in i situationen. Skulle den enskilde sjuksköterskan åta sig ansvaret att utbilda sig i ämnet skapas förutsättningar att möta kvinnorna i sin situation och därmed främja deras hälsa. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv krävs det standardiserad utbildning i ämnet, antingen under grundutbildningen eller som en regelbunden arbetsplatsutbildning. Detta skulle öka sjuksköterskans kompetens som både professionell yrkesutövare och som medmänniska.

Stora delar av vården idag är beroende av att sjuksköterskor delegerar uppgifter till olegitimerad personal. Människors livslängd ökar och fler drabbas av sjukdomar och de ökande komplexa vårdbehoven ställer krav på hälso- och sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan ska se till patientsäkerheten när arbetet fördelas men detta fungerar inte alltid i praktiken. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av delegeringar till olegitimerad personal. En litteraturöversikt har valts eftersom det var relevant för syftet. Tio artiklar inkluderades i analysen. Fyra teman framkom: Styrd av organisationen, Medvetenhet om ansvaret för säkerheten, Påverkan på arbetsbörda och stressnivå samt Betydelsen av god kommunikation och goda relationer. Resultatet visade att sjuksköterskor anser sig vara tvingade att delegera och förlusten av kontroll upplevs stressande. Samtidigt frigörs tid som kan användas till mer prioriterade arbetsuppgifter, vilket möjliggör att kompetens kan användas på ett effektivt sätt. Sjuksköterskor anser att kontinuiteten för patienterna förbättras men att patientsäkerheten kan påverkas. Därför är uppföljningar viktiga, men prioriteras inte alltid. En förutsättning för delegeringar är kommunikation, tillit och goda relationer. Eftersom lagstiftningen är svår att följa finns det skäl att fundera över om det är lagen eller följsamheten till lagen som behöver anpassas. För en hållbar utveckling behöver patientsäkerheten prioriteras och rätt kompetens behöver användas på rätt sätt. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för god kommunikation och goda relationer mellan sjuksköterskor och olegitimerad personal.

Bakgrund: Svåra besked lämnas dagligen inom vården och definieras som svår eller ledsam information som drastiskt förändrar en persons uppfattning om livet och framtiden negativt. Sjuksköterskans yrkesroll i överlämnandet av ett svårt besked är att vara närvarande för läkare, patient och anhöriga. Majoriteten av den forskning som är gjord riktar sig till läkare och mindre till sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter i samband med att svåra besked delges till patienten. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom fem kategorier: Vikten av att anpassa information, Vikten av att använda sin professionalitet, Vikten av att bibehålla en god relation, Meningsskiljaktighet i teamet och Kunskapsbrist. Sjuksköterskan gav information och stöd samt skapade en relation med patient och anhöriga. Meningsskiljaktighet mellan läkare och sjuksköterska angående undvikande av svåra besked identifierades samtidigt som det i motsats identifierades att läkare och sjuksköterska delade samma värderingar angående hög sanningsenlighet till patient. Det framkom även att utbildning och övning saknades och efterlyses. Konklusion: Forskning och utbildning kring sjuksköterskans involvering i svåra besked anses bristfällig och litteraturstudiens resultat visar att fortsatt forskning behövs för att kunna ge evidensbaserad omvårdnad. / Background: In healthcare difficult news are given on a daily basis and is defined as any difficult or sad information that drastically changes a persons perceptions about his or her life and future in a negative way. The nurses role in delivering difficult news is to be present for physicians, patients and relatives. The majority of the previous research focuses more on physicians than nurses. Aim: The aim was to illuminate the nurses experience when difficult news is delivered to the patient. Method: The study was conducted as a literature study. Results: In the literature study´s result five categories emerged: The importance of adjusting information, The importance of using one’s professionalism, The importance of maintaining a good relationship, Disagreement in the team and Lack of knowledge. The nurse gave information and support and established a relationship with the patient and relatives. Disagreement between physicians and nurses regarding evasion of difficult news was identified while in the contrary physicians and nurses shared the same values regarding truthfulness to the patient. It also emerged that education and practise was missing and requested. Conclusion: Research and education about the nurses involvement in delivering bad news is considered being inadequate and the results of the literature study shows that continued research is required in order to give care based on scientific evidence.

Bakgrund: Cystisk fibros (CF) är inte längre en barnsjukdom eftersom 95% lever upp i vuxen ålder. Sjukdomen har stor påverkan på kroppens organ där lungorna och mag-och tarmkanalen är främst utsatta. Behandlingen är krävande och består till stor del av egenvård. Syfte: Syftet var att belysa personers erfarenheter av att leva med CF. Metod: Studien är utformad som allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningar genomfördes i tre databaser och genererade i elva artiklar. Resultat: Fyra kategorier skapades: Oro över att vara annorlunda, Symtomens påverkan på livet, Hopp och lidande samt Vårderfarenheter. Konklusion: Personer med CF upplever en bristande normalitet, önskan om ett normalt liv och en relation med döden. Att vara delaktig i vården är en förutsättning för personer med CF och bidrar till självständighet. Fortsatt forskning inom sjukdomen behövs för att lindra lidandet hos personer med CF. / Background: Cystic fibrosis (CF) is no longer a pediatric disease since 95% live up to adulthood. The disease has a great impact on the organs especially the lungs and the gastrointestinal tract. The treatment is very demanding and consists mainly of selfcare. Aim: The aim of this study was to illustrate persons´ experience of living with CF. Method: The study was constructed as a general literature study with an inductive approach. The searches were conducted in three different databases and resulted in eleven articles. Result: These eleven articles resulted in four categories: The worry of being different, The symptoms effect on life, Hope and suffering and Health care experience. Conclusion: People with CF experience a lack of normality, a wish for a normal life and they have a relationship with death. Being involved in the care is a prerequisite for people with CF and it contributes to independence. Continued research within the disease is necessary to relieve the suffering of people with CF.