Syftet med detta utvecklingsarbetet var att bidra med kunskap om hur elever på fritidshemmet kan vara delaktiga i undervisningen kring vila. Målet med projektet var att möjliggöra för eleverna att finna lugn och ro på fritidshemmet när ramfaktorerna brister. På fritidshemmet där utvecklingsarbetet genomfördes var barngruppen stor och ytan begränsad. För att genomföra detta utvecklingsarbete användes tre huvudområde: delaktighet, erfarenhet och ansvar. Eleverna var delaktiga i planeringen och fick erfarenhet genom att pröva på och ansvara för olika aktiviteter. Utvecklingsarbetet dokumenterades genom ljudupptagning och loggboksskrivande. Resultatet visade att elevernas delaktighet i undervisningen kring vila gjorde att de fick möjlighet till att finna lugn och ro på fritidshemmet.

Bakgrund: Möten med olika människor inom hälso- och sjukvården innebär också möten mellan människor med olika kulturell bakgrund, kunskaper och som talar olika språk. Antalet patienter som söker vård och inte delar samma språk eller kultur med sin vårdgivare och omvänt ökar kontinuerligt. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av mötet med västerländsk hälso- och sjukvård för patienter med annan kulturell bakgrunden för att öka förståelsen och ge kunskaper som kan minska, ändra eller lindra möjliga negativa effekter av dessa möten. Metod: För att besvara studiens syfte användes litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier: Kommunikation och kommunikationsrelaterade aspekter, Hälso- och sjukvårdsrelaterade aspekter och kultur och kulturrelaterade aspekter. Konklusion: Studien visar att även då en del av patienterna upplever att tvärkulturella möten inom hälso- och sjukvården anses vara bra så finns också luckor och möjligheter till förbättringar inom vårdande kommunikation och kulturell anpassad omvårdnad. Brister i kulturellt anpassad kommunikation och omvårdnad lämnar patienterna att känna frustration, rädsla, sårbarhet, hjälplöshet och skam. Detta i sin tur leder till att patienternas förtroende och delaktighet i hälso- och sjukvården minskar och därför är det viktigt att det uppmärksammas. / Background: Encounters with different people in the healthcare also means encounter between people who have different cultural background, skills and speak different languages. The number of patients that seek healthcare and don’t share same language and culture with their caregiver and vice versa is increasing continuously. Aim: The purpose was to describe the experiences in encounters with Western healthcare for patients with a different cultural background with the purpose to increase the understanding and knowledge that can reduce, alter or ease possible negative effects of these encounters. Method: Literature review with inductive approach was used. Result: Three categories: Communication and communication related aspects, Healthcare and healthcare related aspects and culture and culturally related aspects. Conclusion: The study shows that even though one part of the patients feel that cross-cultural encounters in healthcare are considered to be good, there are also gaps and opportunities for improvements in healthcare communication and culturally adapted healthcare. Inadequacy in culturally adapted communication and healthcare leave patients to feel helpless, frustrated, fearful, vulnerable and ashamed. This, in turn, leads to a reduction in patient confidence and participation in healthcare, which is why it is important to pay attention to.

Bakgrund: Cirka 130 000-150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Demens är en obotlig sjukdom som kan leda till exempelvis minnessvårigheter, svårigheter att kommunicera, svårigheter att sköta sin personliga hygien. På grund av dessa symtom kan omvårdnaden av personer med demenssjukdom vara en svårighet för vårdpersonalen och de kan ställas inför olika utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring utmaningar i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt där resultatet är baserat på arton vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet har författarna till denna litteraturöversikt studerat vårdpersonalens erfarenheter av utmaningar kring omvårdnad av personer med demenssjukdom. Vid olika situationer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom identifierades svårigheter och utmaningar för vårdpersonalen. Utmaningar som urskiljes: Bevara integritet eller förebygga skada, personlig hygien, administrera läkemedel, måltidssituationer, att undanhålla sanning för att lugna, teknisk övervakning och kommunikation. Slutsats: Det finns flera utmaningar inom omvårdnad av personer med demenssjukdom, där vårdpersonalen ställs inför valet att främja individens självbestämmande och integritet eller att förebygga skador genom att gå emot individens vilja. / Background: Around 130 000-150 000 people in Sweden is suffering from dementia. Dementia is a terminal illness which can lead to memory loss, difficulty in communication and difficulties to manage their personal hygiene. Due to these symptoms, the care of people with dementia can be challenging and healthcare professionals are often faced with problematic questions. Aim: Describe healthcare professionals experiences concerning care of people affected by dementia. Method: A literature review, including eighteen scientific articles. Results: The authors to this systematic review has been studying the health care professionals experiences with different challenges within the healthcare of people with dementia. In different situations difficulties and challenges could be identified for the healthcare professionals. These challenges could include: maintain integrity or prevent injuries, personal hygiene, administration of medicinal products, meal situations, withhold the truth to keep the calm, technical monitoring, communication. Conclusion: Within the healthcare of people with dementia it occurs several dilemmas. The healthcare professionals are facing the choice between the individuals right to autonomy and integrity or provide against injury by acting against the patients individual will.

Företag kan ha olika motiv till att lämna felaktig redovisning, men oftast uppstår felen pågrund av misstag. Det är revisorns uppgift att i sin revision se till att redovisningen inte ärmissvisande. Till sin hjälp använder sig revisorer allt mer av hjälpsystem i revisionsarbetet.En revision inleds alltid med en planering, där revisorn bestämmer hur revisionen ska gå till.Men det hör mer till regel än undantag att det i en revision idag ingår att köra in data frånkunden i ett program som analyserar datan på olika sätt, för att sedan få en checklista på vadsom bör kontrolleras mer noggrant. Ett problem med detta kan vara att användarens möjlighettill få erfarenhet av manuellt arbete begränsas. Syftet med studien är att beskriva fördelarnamed de hjälpsystem som används inom revisionsbranschen och försöka identifiera eventuellarisker med användandet av dessa. Detta leder oss till forskningsfrågan: Vilka fördelar medförhjälpsystem inom revisionsbranschen och finns det några risker? Den litteratur denna studieanvänder sig av är i huvudsak forskning om de positiva effekterna av hjälpsystem, men detfinns även en del litteratur om risker med användandet. Dessa risker beskrivs i litteraturensom att revisionsarbetet simplifieras av hjälpsystemen vilket medför att kunskapen om dettraditionella revisionsarbetet riskerar att dö ut. En kvalitativ studie användes i denna studiebestående av sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra auktoriserade revisorer ochtvå revisorsassistenter. Resultatet av studien var att hjälpsystemen har effektiviseratrevisionsarbetet avsevärt. Den risk som studien har identifierat är att användaren avhjälpsystem riskerar att “schimpansifieras”, det vill säga att personen endast utför detarbetsuppgifter som hjälpsystemet rekommenderar. Enligt studien är revisorerna medvetnaom denna risk och motarbetar den med att coacha assistenterna att tänka kritiskt och inte stirrasig blind på rekommendationer. Förslag på fortsatt forskning: en bredare kvantitativ studie föratt få ett bättre underlag att dra en slutsats från.

AbstraktBakgrundKvinnlig könsstympning är, en djupt rotad tradition som drabbar över 200 miljoner kvinnor världen över idag. Detta är en olaglig handling i många länder i världen och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Studier har visat att dessa kvinnor upplever allvarliga hälsorisker och komplikationer både fysiskt och psykiskt. Kvinnor som är könsstympade känner sig sårbara och utlämnade i mötet med sjukvården, på grund av brist på förståelse hos sjukvårdspersonalen. Kvinnlig könsstympning är svårt att prata om. Könsstympade kvinnor riskerar att få fel diagnos vilket i sin tur leder till fortsatt ohälsa och diskriminering.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda kvinnor som är könsstympade.MetodDetta var en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013) av 3 kvalitativa och 5 kvantitativa studier.SlutsatsStudien visar att det är svårt att ge vård på lika villkor till kvinnor som är könsstympade om inte sjukvårdspersonalen ges rätt förutsättningar för att göra det. Sjukvårdspersonal känner sig utlämnade, inkompetenta, rädda och oroliga när de vårdar den könsstympade kvinnan. Studien visar att sjukvårdpersonalens avsikt och önskan att ge en jämlik och personcentrerad vård till dessa kvinnor, inte möjliggörs på de olika vårdinrättningar där de arbetar. Studien visar att det behövs tillgängliga och tydligare riktlinjer och behov av mer träning och utbildning.Nyckelord - Healthcare professional, experience, female genital mutilation.Stort tack till Emil Danehorn för hans stöd och uppmuntran genom hela detta arbete.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem som existerar i alla världens länder oavsett religion, kultur, social- eller socioekonomisk status. Förutom de uppenbara skadorna som våldet orsakar kan det resultera i större konsekvenser för hälsan. WHO rapporterar även starka samband mellan våld och psykisk samt fysisk ohälsa. I Sverige anmäldes under 2017 cirka 12 000 misshandelsbrott där offret hade en nära relation till förövaren. Kvinnor utsätts generellt för grövre våld vilket medför ett större behov av sjukvårdsinsatser. Sjuksköterskor får en viktig roll i omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor och står därför inför flertalet utmaningar. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod och åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier. Resultat: Det framkommer att våldet är svårt att upptäcka och sjuksköterskor upplever ett kunskapsbehov i hur de ska möta och stödja våldsutsatta kvinnor. Mötet upplevs komplext och påverkar sjuksköterskor emotionellt- och professionellt vilket väcker många svårhanterliga känslor. Relationen anses vara den centrala och grundläggande delen i omvårdnaden för att mötet ska bli bra. Slutsats: Det är viktigt att rutiner och riktlinjer för vårdpersonal tas fram gällande omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. Detta för att även tidigare forskning tyder på att sjukvårdspersonal saknar kunskap kring våldsbrott och hur ämnet ska tas upp med våldsutsatta kvinnor. Kunskap om ämnet våld i nära relation bör därför fördjupas då sjuksköterskor möter dessa kvinnor överallt i vården.

Bakgrund: Hinnsvepning är en icke farmakologisk induktionsmetod som används i syfte att framkalla spontan förlossningsstart eller förbereda cervix för annan induktionsmetod. Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) rekommenderar hinnsvepning i graviditetsvecka 41 för att minska överburenhet. Metoden är omstridd och dess effekt ifrågasatt. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenhet av och attityd till hinnsvepning. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med tolv barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården i södra Sverige genomfördes. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att barnmorskor saknar utbildning i hinnsvepning och att majoriteten lärt sig utföra detta genom sina kollegor den dag de ställts inför uppgiften. Det saknas tydliga riktlinjer vilket kan innebära att hinnsvepning utförs på olika indikationer, vid olika tidpunkter i graviditeten och med olika tillvägagångssätt. Attityden till hinnsvepning varierar mellan barnmorskor, där en del tror på metoden och andra är mer skeptiska till dess effekt. Slutsats: Utbildning och tydliga riktlinjer saknas. Kvinnans önskan om och tilltro till hinnsvepning ligger ofta till grund för interventionen. / Background: Sweeping of membranes is a non-pharmacological induction method used to initiate labor or to prepare cervix for induction with other methods. The Swedish Association for Obstetrics and Gynecology (SFOG) recommends that membranes are swept after 41 full weeks of pregnancy to reduce post-term pregnancies. The method is disputed, and the effect is questioned. Aim: To describe midwives experiences and attitudes to membrane sweeping. Method: Individual half structured interviews with twelve midwives active in maternal healthcare in southern Sweden were performed. Data was analyzed by qualitative content analysis. Results: In the result emerged that midwives lack educating about membrane sweeping and that the majority had learned how to perform the intervention by colleagues the day they were faced with the task. Because of unclear guidelines membrane sweeping can be performed on various indications, in different times in the pregnancy and with different approaches. The midwives attitude towards membrane sweeping varies, some have belief in the method while others are more skeptical. Conclusion: Education and clear guidelines are missing. The woman´s desire for and confidence in the method is often the basis for the intervention.

Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete bedrivs inom hälso-och sjukvården för att minimera risker att skador, tillbud eller negativa händelser uppstår under tiden patienter erhåller vård. Det främsta målet inom hälso- och sjukvården är att lindra människors lidande, trots detta är det väl dokumenterat att vissa vårdsituationer leder till lidande, förvirring och otrygghet. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Detta examensarbete utformas som en systematisk litteraturstudie med utgångspunkt i en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman: Organisationens påverkan på sjuksköterskor samt Sjuksköterskors gemensamma ansvar. Utifrån dessa framkom även fyra subteman: Att möta hinder i sin vardag, Att sakna information, Att aktivt välja ett ansvarsfullt ledarskap samt Att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar, framför allt mot patienter. Kommunikation kan inte begränsas till att dela information inom teamet. Patientsäkerhetskulturen formas när chefer är hängivna till att skapa, forma och överföra denna kultur till organisationen. Slutsatser: Att behöva tampas med ogynnsamma arbetsförhållanden, stress, bristfälligt ledarskap och sin egen utveckling på daglig basis framkommer som utmattande. Positiva erfarenheter genomlyser de negativa genom att sjuksköterskor använder de brister och hinder de erfar i sin vardag för att utveckla sig själva, sin egen kompetens och sin egenmakt.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att personen är i centrum och inte dennes sjukdom. Ett partnerskap mellan distriktssköterskan och personen eftersträvas, med utgångspunkt från personens livsberättelse och dennes livssituation för att gemensamt skapa mål och strategier för genomförande av behandlingar samt omvårdnad. I mötet ska distriktssköterskan visa vilja, öppenhet samt intresse att lyssna till personens berättelse och beskrivning av sin situation. Syftet: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat på mottagning i primärvården. Metod: Åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i norra Sverige deltog i studien. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; Att vilja väl men inte ha förutsättningar och fem kategorier; Att vara lyhörd och närvarande i patientmötet; Att individanpassa mötet; Att skapa samförstånd med patienten; Att ha brist på tid; Att ha kunskap och samsyn om arbetssättet. I resultatet framkom att lyssna, vara lyhörd, närvarande, visa intresse och se patienten är viktiga aspekter i det personcentrerade arbetet. Ett ökat samförstånd och delaktighet resulterade i ökat ansvar från patienten i egenvården. Slutsats: Personcentrerad vård ger mer nöjda patienter med ökat egenansvar. Distriktssköterskor måste dock ges förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat varför arbetsgivare måste införa rutiner för att implementera detta arbetssätt. Detta skulle också ge distriktsköterskorna en ökad känsla av tillfredställelse i arbete med personcentrerad vård.

Bakgrund : Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Syfte : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Metod : Litteraturöversikt Resulta t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan. Slutsats: Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet. / Background : Chronic back pain is one of the most common health problems and one of the most common causes of contact with primary care. Chronic back pain causes great socio-economic costs, but also costs in terms of human suffering. Chronic back pain cannot always be explained by pathophysiology and clinical findings, which often leads to missing diagnoses, impaired conditions for treatment and management strategies. The nurse in her health promotion has the task of relieving suffering, to enable this, suffering needs to be met, affirmed and understood as a whole. This literature review aimd to creating a deeper understanding of the whole by capturing individual experiences of living with chronic back pain. Aim: To compile knowledge about patient’s experiences of living with chronic back pain. Method: A literature review. Results: Five main categories emerged from the result; physical influence, psychological influence, social aspects, religious and cultural aspects, as well as experiences regarding the treatment of health care. Physical influences constituted barriers to everyday activities and life was forced to be shaped and adapted to the pain. The adaptation could lead to changed self-image and the opportunities for social interaction were limited. Mental illness was the experience that was found to the greatest extent in the result, and mainly in the form of depression and anxiety. Family, workplace and religious conviction turned out to have a great influence on how the chances of managing the pain were affected. The feeling of not being trusted strengthened the mental illness and contributed to worsening opportunities to deal with the pain. Conclusion: Suffering should be met, confirmed and understood on the basis of its entirety. The result of this study could contribute to an increased understanding and provide a deeper insight into how affected patients experience their pain, situation and environment. The knowledge could benefit the nurse in the health-promoting work.