Bakgrund: Både internationellt och i Sverige har incidensen av hot och våld inom vården ökat. Sjuksköterskor löper på grund av sin nära patientkontakt en större risk att utsättas för våldsamma incidenter jämfört med andra yrkeskategorier. Upplevelsen av våldsamma situationer i det dagliga arbetet kan ha allvarliga konsekvenser för sjuksköterskans hälsa och patientsäkerheten. KASAM som teoretisk referensram har använts för att förstå och analysera sjuksköterskors upplevelse av sammanhang och kontroll.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen.Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. I resultatet användes tolv vetenskapliga artiklar som söktes via databaserna Cinahl och Medline.Resultat: Två huvudkategorier och sex subkategorier framkom under studiens gång. Huvudkategorierna var Konsekvenser för sjuksköterskan samt Förekomst av hot och våld. Sjuksköterskor som hade utsatts för hot och våld upplevde situationen svår och stundtals hopplös. Detta sågs bidra till en bristande arbetsmoral och ohälsa. Normalisering sågs på akutmottagningarna och bristande stöd från arbetsgivaren sågs som en faktor till detta.Slutsats: Att klargöra hot och våld på akutmottagningar samt sjuksköterskors upplevelser ansågs vara avgörande för att förstå omfattningen av problemet. För att undvika negativa konsekvenser för sjuksköterskor krävs stöd från chefer/ledning, utbildning och förebyggande åtgärder.

Bakgrund: Covid-19 pandemin drabbade världen globalt i början av 2020. Det drabbade hela världen negativt på olika sätt. Sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningar var de som stod i frontlinjen och mötte virusinfekterade människor dagligen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbetat på en akutmottagning under covid-19 pandemin. Metod: Avgränsande litteraturöversikt med sökning i olika databaser. Artiklarna analyserades med integrativ dataanalys. De valda artiklarna sammanställdes till fyra teman och sex subteman. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att ha arbetat på en akutmottagning har varit blandade. De ställdes inför situationer som de aldrig tidigare varit med om. Riktlinjer, skyddsutrustning och begränsningar gjorde arbetet kring vårdandet av sjuka patienter svårt och etiska dilemman uppstod. Men tillsammans med teamarbete och stöd från anhöriga fick sjuksköterskor kraft att arbeta mot pandemin. Slutsats: Covid-19 har inneburit fysiska och psykiska påfrestningar för sjuksköterskor. Rädsla för att bli smittade, arbetsrelaterad stress, skyddsutrustning och ständig förnyelse av riktlinjer var några aspekter som påverkade sjuksköterskors hälsa och arbetsmiljö. Kompetensutveckling och ny kunskap har gett framtiden bättre förutsättningar.

Bakgrund Patienter med schizofreni har ett högt och långvarigt behov av vård och insatser från samhället. Forskning visar att patienter med schizofreni upplever mindre välmående och att sjukdomen påverkar deras förmåga till att delta i aktiviteter vilket kan ge upphov till isolering och ekonomisk utsatthet. Enligt nationella riktlinjer ska vårdens insatser utformas och samordnas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt för att öka patientens möjlighet till återhämtning och funktion i vardagen. Psykiatrisjuksköterskan har som ansvar att leda och samordna omvårdnaden i samråd med patienten. Syfte Syftet var att beskriva vilka erfarenheter patienter med schizofreni har av delaktighet inom den psykiatriska vården. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes där studier med kvalitativa resultat inkluderades. Databaserna Cinahl Complete, Psyc INFO och Pubmed användes vid sökning. Sammanlagt 13 artiklar inkluderades och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudteman med sex underteman. Hinder för delaktighet som första huvudtema med tillhörande fyra underteman: Att inte bli hörd, information och kunskap som förutsättning för delaktighet, sjukdomens påverkan på delaktighet, upplevelse av maktobalans. Det andra temat var delaktighetens positiva effekter med tillhörande två underteman: ökad följsamhet och ökat förtroende till vården. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med patienter, att bemöta dem med respekt och attlyssna till patienten för att skapa möjligheter för en holistisk vård. Genom ett gott bemötandefrämjas patientens delaktighet som leder till ökad följsamhet till behandling. Ökad följsamhetleder i sin tur till minskat lidande och förbättrad återhämtning för patienten. / Background Patients with schizophrenia have a high and long-term need for care and support from society. Research shows that patients with schizophrenia experience lower well-being and that the diseaseaffects their ability to participate in activities, which can lead to isolation and financial hardship. According to national guidelines, healthcare interventions should be designed and coordinated based on a person-centered approach to enhance the patient's chances of recovery and functioning in daily life. The psychiatric nurse is responsible for leading and coordinating care in consultation with the patient. Aim The aim was to describe the experiences of patients with schizophrenia regarding participation in psychiatric care. Methods A literature review with a systematic approach was conducted, including studies with qualitative results. The databases Cinahl Complete, PsycINFO, and PubMed were used for the search. A total of 13 articles were included and analyzed using Thomas and Harden's thematic analysis. Results The results were compiled into two main themes with six subthemes. The first main theme was Barriers to Participation with four associated subthemes: Not Being Heard, Information and Knowledge as Prerequisites for Participation, The Impact of the Illness on Participation, and The Experience of Power Imbalance. The second theme was The Positive Effects of Participation with two associated subthemes: Increased Adherence and Increased Trust in Healthcare. Conclusions The nurse plays a key role in meeting patients, treating them with respect, and listening to them to create opportunities for holistic care. Through good treatment, patient involvement is promoted, leading to increased adherence to treatment. Increased adherence, in turn, leads to reduced suffering and improved recovery for the patient.

Syftet med denna studie var att undersöka psykologers och legitimerade psykoterapeuters erfarenhet av att arbeta med dans- och rörelseterapi. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade psykoterapeuter och en psykolog, varav samtliga var utbildade dansterapeuter. Data analyserades därmed med tematisk analys. Resultaten sammanfattades i två huvudteman; terapeuters användning av DMT & sig själva samt hjälpsamt & icke hjälpsamt med DMT. Studien bidrar med information om förmånliga sätt att använda DMT på, för- och nackdelar med metoden samt den etiska aspekten av användandet av DMT som psykolog och legitimerad psykoterapeut då det är en icke-evidensbaserad metod. / The purpose of this study was to examine psychologists and licensed psychotherapists’ experience of working with dance- and movement therapy. Data was collected through semi-structured interviews with four licensed psychotherapists and one psychologist, all of whom were trained dance- and movement therapists. Data was thus analyzed with thematic analysis. The results were summarized in two main themes; therapists’ use of DMT & themselves as well as helpful & not helpful with DMT. This was further discussed based on strengths and weaknesses with the method as well as the ethical aspect with the practice of it. The study provides information on beneficial ways to use DMT, the pros and cons of the method and the ethical aspect of using DMT as a psychologist and licensed psychotherapist as it is a non-evidence-based method.

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori – Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp – Habitus. Habitus är något alla människor bär med sig och habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt omkring sig.Den sista teorin som tas upp är Sigmund Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak, och själva beteende tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha.Framtagandet av empirin i denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativundersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjugudie.Huvudresultatet som framkommit utifrån denna undersökning är främst att den tidigare forskningen fortfarande styrker väl hur bilden av studievägledning ser ut även idag. Det finns många resultat utifrån analysen men några av de rör att förväntningar som klienter har på studie- och yrkesvägledare varierar. Det finns skillnader i denna studie i jämförelse med den undersökta forskningen, gällande vad en bra och mindre bra studie- och yrkesvägledare representerar. Utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår ett resultat att studie - och yrkesvägledarna har en god självbild av sig själv och den studie- och yrkesvägledning de erbjuder. Funderingar kring klienters självförtroende före och efter avslutat vägledningssamtal framgår i analysen. Ytterligare slutsatser finns vidare beskrivet i analysen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter lärare samt elever har av avstängning som disciplinerande åtgärd i skolan. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre lärare samt tre elever med erfarenhet av disciplinerande åtgärder försökte jag få svar på̊ studiens frågeställningar och uppfylla studiens syfte. Intervjufrågorna strukturerades upp i före, under och efter en disciplinerande åtgärd för att få syn på respondenternas erfarenheter. Mitt empiriska material diskuterades med hjälp av teorier om kontrollfunktioner och teori om stigma. Resultatet visade att lärares och elevers erfarenheter kunde relateras till kontroll och stigmatisering av normbrytande beteenden i skolan. I slutdiskussionen diskuteras betydelsen av den disciplinerande åtgärden ur lärares och elevers perspektiv.

Bakgrund: Då vårdtiderna är kortare ställs det krav på samordnad vård- och omsorgplanering (svpl) för att patient och närstående ska känna sig trygga och säkra vid utskrivning. En god planering där alla upplever sig vara delaktiga minskar patient och närståendes oro.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patient och närstående upplever sin delaktighet vid svpl. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Tre huvudtema framkom Dialog som främjar delaktighet, Förmedla hälsoproblem och delta i sin planering av fortsatt vård och Att uppleva delaktighet vid överlämnande till annan vårdgivare. Resultatet visade att kommunikation hade stor betydelse för att uppleva delaktighet, ett område där det finns utvecklingspotential och som ligger i linje med personcentrerad vård. Genom att använda andra arbetsmetoder än vad som görs idag gavs möjligheten till ökad delaktighet. Slutsats: Upplevelsen av delaktighet är starkt kopplat till att patienten upplevde sig informerad samt att hen uppfattades som expert på sitt eget tillstånd. Patient och närstående kände sig informerade och upplevde sig ha kunskap när det var ett gott samspel mellan patient och vårdpersonal. / Background: When the waiting periods in health care are shortened, there is need for a coordinated healthcare plan to make the patient and family feel safe and secure at discharge. A good plan where all concerned feel involved decreases the patient and families anxieties. Aim: The aim of this study was to describe how the patient and related experience their participation in a coordinated healthcare plan. Method: The study is a literary survey based on both qualitative and quantitative articles. Results:  Three main theme emerged, Dialogue that promotes participation, Convey health problems and participate in their planning of continuing care and Experiencing involvement in transfer to another health care provider. The result show that communication where very important to feel participation, an area where there is potential for development and is in line with person-centered care. By choosing different work methods than are used today the possibility for increased participation is given. Conclusion: The experience of participation are strongly connected with the patients feelings of being informed and that he or she is perceived as an expert of his or her own condition. The patient and family felt informed and knowledgeable when there was a good interaction between them and the health personnel.

Background: One of nine women will at some point in life be treated for breast cancer. When a woman receives a cancer diagnosis, it can be a trigger of a life crisis, which manifests itself in different phases: shock phase, reaction phase, processing phase and reorientation phase. Breast cancer affects the women's lifeworld and create suffering. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of receiving a breast cancer diagnosis. Method: This is a literature-based study of twelve qualitative articles. The articles was analyzed according to a qualitative content analysis of Graneheim and Lundman (2004). Results: The findings of this study were that women with a newly-diagnosed breast cancer went through a life crisis while diagnosed. Three themes emerged; 1: 'To receive the diagnosis of breast cancer'. Subthemes that emerged in this theme was; 'To be in shock', 'Fear of the disease progress and its consequences', and 'Uncertainty about the future'. 2: 'Strategies to master the new life situation'. Subthemes was; 'Activities to manage everyday life', 'Trust in spirituality' and 'To accept the diagnosis'. 3: 'The inherent meaning of support'. Subthemes was; 'The importance of health professionals supportive and informative role' and 'The significance of family and friend's support'. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis is manifested as multifaceted and had a great impact on women's lives. Spirituality had a great significance for women's life-world. How the diagnosis was received, was highly individual.

Bakgrund: Sjuksköterskan arbetar nära vuxna patienter i livets slutskede där försök till läkande behandling gått över till en palliativ behandling. Många av dessa patienter har en komplicerad symtombild som kräver kunskaper i symtomhantering och de har också ofta oro, ångest och funderingar kring existentiella frågor som sjuksköterskan kan behöva hantera.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskedeMetod: Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie grundat på kvalitativ forskning, baserat på tolv vetenskapliga artiklar.  Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier såsom Frustration, skicklig kommunikatör, få till ett nära samarbete med åtta underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter vid vård i livets slutskede påvisar betydelsen av att relationer mellan patienten, anhöriga och vårdpersonal skapas.

Uppsatsens syfte är att undersöka äldre individers (ålder 55+) upplevelse av nytta och användarvänlighet vad det gäller bankkort utan pinkod samt om valda externa variabler påverkar dessa huvudvariabler och i sådana fall hur. För att se eventuella samband skapades en egen modell som består av valda externa variabler: tidigare erfarenhet, upplevd risk, tillit och teknofobi samt av huvudvariablerna upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet. Datainsamling skapades genom enkätundersökning som sändes ut på SPF Seniorernas Facebooksida och besvarades av 252 personer. Resultaten visade att äldre upplever en användarvänlighet med bankkort utan pinkod men ingen nytta. Studien visade även att nästan samtliga hypoteser kunde accepteras då samband fanns mellan variablerna i studiens analysmodell. Detta gäller inte för sambandet mellan variabeln tidigare erfarenhet och huvudvariablerna, då ett klart samband mellan dem inte kunde finnas. Upplevd risk och teknofobi hade en negativ påverkan på den upplevda nyttan och användarvänligheten medan tillit hade en positiv påverkan på dem.