Bakgrund: Arbetsmiljön inom akutsjukvård är ofta stressig med hög arbetsbelastning och få resurser, vilket kan innebära påfrestande situationer. Det ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens och förmåga till snabba förändringar. Sjuksköterskor strävar ständigt efter att upprätthålla en god och säker vård, vilket emellanåt kan vara utmanande inom akutsjukvårdens stressiga miljö. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom den somatiska akutsjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Två teman samt fyra subteman identifierades. Första temat var utmaningar i sjuksköterskerollen med underteman känslomässig påverkan och otillräcklig återhämtning. Det andra temat var utmanande arbetsmiljö med underteman otillräckliga resurser samt oförutsägbar arbetssituation. Slutsats: Genom förbättrade arbetsförhållanden kan sjuksköterskors arbete förbättras vilket gynnar omvårdnaden och patientsäkerheten.

Bakgrund: Ambulansbehovet hos befolkningen har ökat de senaste åren och i vissa delar av Sverige räcker inte ambulanserna till vilket medför ökade väntetider för patienten. Patienter som bor i landsbygd är oftast mer kritiskt sjuka när de väl söker vård. Dessa patienter har dessutom en längre transporttid till sjukhus och detta medför risk för ökad dödlighet men också ökade krav för ambulanspersonalen.  Motiv: Det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskor som jobbar i landsbygd inom ambulanssjukvård. Hur ambulanssjuksköterskor upplever att arbeta med kritiska patienter under lång transporttid till sjukhus finns det begränsat med forskning om. Syfte: Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda kritiska patienter vid långa transporter. Metod: En intervjustudie genomfördes med semistrukturerade frågor som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att ambulanssjuksköterskor stod inför olika utmaningar och detta resulterade i kategorierna: individuella utmaningar och organisatoriska utmaningar.  Konklusion: Det ställs höga krav på ambulanssjuksköterskor i landsbygden. Få ambulanser leder till ensamhet i arbetet när extra resurser inte är en självklarhet. Långa transporter är en extra utmaning då den definitiva vården som kanske räddar liv finns på sjukhuset. Erfarenhet är viktigt för att klara av utmaningar som att ta snabba beslut och starta rätt behandling. Att ställas inför dessa utmaningar anses också vara utvecklande.

Bakgrund: Med ökande medikalisering har ryggläge blivit den allt mer använda förlossningsställningen vid födandet trots att evidens talar för upprätt förlossningsställning. En upprätt förlossningsställning underlättar förlossningen och ger kortare förlossningsförlopp, mindre risk för instrumentella förlossningar, färre episiotomier och mindre risk för påverkan på fostret hjärtljud. Barnmorskor bistår kvinnor under förlossningen och har en signifikant påverkan på vilken förlossningsställning som antas. I Tanzania föder 80% av kvinnorna på rygg. Forskning indikerar att kvinnor inte informeras om fördelar med olika förlossningsställningar och att barnmorskor ofta saknar kompetens att utföra förlossningar i andra positioner.  Motiv: Barnmorskans påverkan på kvinnans val av förlossningsställning är stor, därför bli det viktigt att förstå barnmorskors erfarenheter av förlossningsställningar. Syfte: Barnmorskors erfarenheter av olika förlossningsställningar vid sjukhusförlossningar i södra Tanzania Metod: En intervjustudie med kvalitativ induktiv design. Data samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med barnmorskor. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta subkategorier och tre kategorier framkom vid analysen Resultat: Ett tydligt tema temat Ryggläge är normen i den rådande förlossningskulturen i södra, tre kategorier Kunskap om förlossningsställningar finns ofta i teorin men saknas i praktiken, Ryggläge är normen och Normen bryts när förloppet avviker.   Konklusion: Förlossningskultur och norm styr Tanzaniska barnmorskornas val att instruera kvinnor till ryggläge vid krystning. Kollegor har ett stort inflytande på val av förlossningsställning. Rädsla för att bli straffad ifall barn eller kvinnor skadas är stor. Barnmorskor önskar att ha total uppsikt och kontroll överfödelseprocessen vilket innebär att födande kvinnor bör ligga på rygg. Möjligheten till praktisk träning i alternativa förlossningsställningar är bristande i södra Tanzania. Barnmorskor med högre utbildning är mer benägna att låta kvinnan föda i andra förlossningsställningar.

Förskolan är den plats där barn ska ges möjlighet att utveckla sitt välbefinnande samt lägga grunden för ett hälsosamt liv. Eftersom stillasittandet bland barn ökat de senaste decennierna har vi valt att fördjupa oss i vilken betydelse förskolan har i utvecklandet av goda fysiska aktivitetsvanor och en hälsofrämjande livsstil. Syftet med denna studie var att få inblick i och analysera hur förskolepersonal förhåller sig till fysisk aktivitet förskolan samt om deras förhållningssätt och erfarenhet påverkar hur det implementeras i barngrupp. Frågeställningarna blev således Hur utvecklar förskolepersonalen goda fysiska aktivitetsvanor i och inom förskolan och På vilket sätt har förskolepersonalens egen inställning och erfarenhet av fysisk aktivitet inflytande över hur detta anammas på förskolan. För att analysera detta har den pragmatiska teorin och dess relevanta begrepp använts som redskap för att tolka det empiriska material vi tillhandahållit genom användandet av enkäter och intervjuer. Resultatet visade att förskolepersonal anser att deras förhållningssätt och erfarenhet påverkar hur de tillämpar fysiska aktiviteter i och för barngruppen. Respondenterna hävdade även att deras syn på och hur fysisk aktivitet används i förskolan påverkar vilken inställning barn själva får angående hälsofrämjande livsstil och goda fysisk aktivitets vanor. Fortbildning och mer konkretiserande riktlinjer i läroplanen angående användandet av fysisk aktivitet är efterfrågat av respondenterna för utvecklandet av deras kompetens av ämnet samt för att öka barns förståelse av den fysiska aktivitetens betydelse. Det finns en forskningslucka relaterat till detta ämne eftersom majoriteten av den befintliga forskningen tenderar att undersöka hur och vad barn lär och utvecklar snarare än hur förskolepersonals förhållnings- och arbetssätt kan påverka barnen.

Bakgrund: Primärvården ska erbjuda bedömning och behandling till patienter med alla olika typer av vårdbehov. Hemsjukvården ska erbjuda vård till patienter dygnet runt i hemmiljö eller på särskilda boenden. Sjuksköterskor inom både primärvård och hemsjukvård möter patienter som plötsligt drabbats av ohälsa och en akut situation kan snabbt inträffa. Det är av stor vikt att sjuksköterskorna vet hur de ska agera och omhänderta patienten. Tidigare forskning tyder på att sjuksköterskor inom båda arbetsgrupperna upplever bristande kunskap och kompetens inom det akuta vårdandet samt att rutiner för träning inom detta område saknas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av akuta situationer avseende vuxna patienter inom primärvård och hemsjukvård. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Dataanalysen genomfördes enligt SBU:s beskrivning av tematisk syntes. Resultat: Studiens resultat baserades på elva artiklar med kvalitativ design. Dataanalysen resulterade i två analytiska teman innehållande flera deskriptiva teman. Det analytiska temat Akut omhändertagande fordrar professionalitet med de deskriptiva teman; Behov av självständighet, Hög arbetsmoral, Patientkännedom och förberedelser gynnar omhändertagandet, Stöd av bedömningsinstrument samt Betydelsen av kollegialt samarbete. Det analytiska temat Behov av förutsättningar till kompetensutveckling med de deskriptiva teman: Eget ansvar för kompetensutveckling och Ledningens engagemang och intresse för kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av akuta situationer inom primärvården är ännu ett obeforskat område. Sjuksköterskors erfarenheter av akuta situationer avseende vuxna patienter inom hemsjukvården visade att det fanns en bristande kunskap om det akuta omhändertagandet men också inom kompetensutvecklingen. Genom rutiner, riktlinjer och träning kan arbetsplatsen öka sjuksköterskornas självsäkerhet och bidra till en patientsäker vård.

No description available.

Bakgrund: Våld i en nära relation är ett globalt folkhälsoproblem som har drabbat var tredje kvinna i världen. Våldets påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Konsekvenserna är skador i form av fysiska och psykiska skador på hälsan samt utveckling av riskbeteenden. Sjuksköterskor har ansvar för att förebygga våldet mot kvinnor och erbjuda stöd till kvinnor som har drabbats av våldet.   Syfte: Syftet var att syntetisera kvalitativ forskning om erfarenheter att i sin profession möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, bland sjuksköterskor som arbetar i primärvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med litteratursökning i CINAHL och PubMed som genererade tolv artiklar. Data analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Två huvudteman med respektive tre undertema identifierades. Huvudtema “Yttre faktorer” med underteman “Kompetens”, riktlinjer” och “Samverkan” samt huvudtema ”Yttre påverkan” med undertema “Känslomässig påverkan”, “Attityder” and "Förhållningssätt”. Resultatet visar sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter och hur sjuksköterskor arbetar under påfrestande omständigheter med bristande riktlinjer, tidspress och känslomässig påverkan. Samverkan är en underlättande faktor i sjuksköterskearbetet. Slutsats: Bättre arbetsmiljö, tydligare riktlinjer, samverkan med andra profession är viktig för omvårdnad av våldsutsatta kvinnor. Vidare forskning om strategier som kan stödja sjuksköterskor i deras arbete med våld i nära relationer behövs.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett problem världen över och enligt statistik är kvinnor överrepresenterade. Våld är ofta en kombination av olika typer av handlingar och kan orsaka både fysiskt och psykiskt lidande. Kvinnor som utsatts för våld i nära relation har ofta svårt att berätta om det för andra. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Huvudresultat: Resultatet grundar sig på tre huvudteman som redogör för studiens syfte. Sjuksköterskor upplevde olika känslor som till exempel oroväckande magkänsla när hjälpen inte räckte jämförelsevis med tillfredsställelse vid lyckade insatser. Vikten av en bra miljö och valet av plats gav möjlighet till att identifiera våld i nära relation där det dessutom ansågs vara av vikt att frågor om ämnet ställdes till alla. Tidsbrist och otillräcklig utbildning var hinder som påverkade mötet med kvinnorna. Kännedom om sjuksköterskans ansvar gällande ämnet var tudelat. Sjuksköterskor efterfrågade mer utbildning, stöd samt riktlinjer och struktur för att stärka sitt självförtroende och kompetens inom ämnet. Slutsats: Trots att sjuksköterskor har grundkunskap om ämnet våld i nära relation så visade huvudresultatet att mer utbildning behövs. Följderna av våldet kan påverka kvinnorna både långsiktigt och kortsiktigt. Det krävs kunskap från sjuksköterskorna om ämnet och en god relation till kvinnorna som byggs upp av tillit för att kunna bemöta och hjälpa på ett gott sätt. / Background: Domestic violence is a problem worldwide and according to statistics, women are overrepresented as victims. Violence often involves a combination of different actions and can cause both physical and psychological suffering. Women who have experienced domestic violence often struggle to tell others about it. Aim: To examine nurses’ experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with a descriptive design. Main results: The results are based on three main themes that explain the purpose of the study. Nurses experienced different emotions, such as a worrying feeling in their stomach when help was not sufficient, compared to satisfaction with successful interventions. The importance of a good environment and choice of location provided the opportunity to identify intimate partner violence, where it was deemed important to ask questions about the subject to everyone. Time constraints and inadequate training were obstacles that affected the interaction with women. Knowledge about the nurse’s responsibility regarding the subject was divided. Nurses asked for more education, support, as well as guidelines and structure to strengthen their self-confidence and competence in the subject. Conclusion: Although nurses have a basic knowledge of intimate partner violence, the main result showed that more education is needed. The consequences of violence can affect women both in the short and long term. Nurses need to have knowledge on the subject and a good relationship built on trust with the women to be able to respond and help effectively.

Bakgrund: Stress är kroppens försvarsmekanism som finns för att kroppen ska skydda sig mot fara och flykt. När stressen blir till en vardag under en längre period i form av arbetsrelaterad stress kan den ge skador som kan påverka nyutexaminerade sjuksköterskor samt ge negativa följder i deras omvårdnadsarbete. När dessa arbetsrelaterade situationer blir ohanterbara finner nyutexaminerade sjuksköterskor en anledning att lämna yrket eftersom stressen då tar över deras liv.  Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixmetod med induktiv ansats, som analyserats med Fribergs (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier. Dessa var (1) arbetsbelastning, (2) bristfällig kompetens, (3) ansvar, (4) höga förväntningar.  Slutsats: De faktorer som kan bidra till stress bland nyutexaminerade sjuksköterskor är bland annat hög arbetsbelastning, otillräcklig kompetens och bristande stöd från kollegor vilket kan påverka omvårdnadsarbetet och äventyra en säker vård. När tiden inte räcker till blir stressen alltmer påtaglig och omvårdnadsarbetet påverkas till det negativa. Det krävs en förbättring för att det ska kunna bli mer rättvisa förutsättningar för de nyutexaminerade sjuksköterskorna i början av deras karriär, vilket kan resultera att allt fler nyutexaminerade sjuksköterskor stannar kvar i yrket. I takt med detta kan även patienternas vårdskador minska och därmed kan omvårdnadsarbetet förbättras.

Bakgrund: Idag är runt 2 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands, vilket har ökat antalet personer med melaninrik hud i landet. Vardagsrasism mot personer med melaninrik hud är vanligt i samhället. Dessutom kan omvårdnaden av melaninrika patienter påverkas av skillnader i symptom och mätvärden. Ökad forskning och utbildning är nödvändig för att säkerställa en jämlik omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av jämlik omvårdnad för patienter med melaninrik hud inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt, baserad på fyra kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Resultatet visar tre huvudkategorier; ”Jämlik omvårdnad bygger på empati, trygghet och inkludering”, ”Anpassad kommunikation övervinner språkbarriärer och bidrar till jämlik omvårdnad” samt ”Negativ särbehandling hindrar jämlik omvårdnad”. Konklusion: Alla patienter bör få likvärdig och jämlik omvårdnad. Historisk och nutida negativ särbehandling samt kunskapsbrister hos sjuksköterskor har stor påverkan på patienters erfarenheter av jämlik omvårdnad. Vidare forskning behövs för att undersöka patienternas erfarenheter av jämlik omvårdnad och deras erfarenheter gällande stigmatisering och diskriminering i samband med omvårdnad. Även forskning gällande hur patienters erfarenheter av trygghet och inkludering kan ökas, samt hur vårdpersonalens kunskaper om olika hudtyper, individuella behov, kommunikationsstrategier och kulturell kompetens kan ökas. / Background: Currently, around 2 millions of Sweden's population have been born outside the country, which has led to an increase in the number of individuals with melanin-rich skin in the country. Everyday racism towards people with melanin-rich skin is common in society. Additionally, the care of patients with melanin-rich skin can be affected by differences in symptoms and measurements. Increased research and education are necessary to ensure equitable care. Purpose: The purpose was to explore the experiences of equitable care for patients with melanin-rich skin in healthcare. Method: The study was conducted as a general literature review, based on four qualitative articles, three quantitative articles, and one article with mixed methods. Results: The results show three main categories; “Equitable care based on empathy, security, and inclusion”, “Adapted communication overcomes language barriers and contributes to equitable care”, and “Negative discrimination hinders equitable care within nursing”. Conclusion: All patients shall receive equivalent care. Historical and contemporary negative treatment by nurses, as well as knowledge gaps, have a significant impact on patients' experiences of equitable care. Further research is needed on patients' experiences of equitable care, stigmatization, and discrimination. Additionally, research should focus on improving patients' experiences of safety and inclusion, and healthcare professionals'knowledge of different skin types, individual needs, communication strategies, and cultural competence.