Bakgrund: Palliativ vård tillhandahålls inom olika sammanhang och behovet av vård ses öka i takt med att vi lever längre idag. Den palliativa vården syftar till att minska patientens lidande och förbättra deras livskvalitet mot slutet av livet. Sjuksköterskorna ger omvårdnad i en utmanande situation med svåra symtom och existentiellt lidande, där specifik kunskap behövs för att möta den svårt sjuke människan och dess närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede på sjukhus. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Databassökning genomfördes i Cinahl och Scopus. Artiklarna kvalitetsgranskades med Olsson och Sörensens bedömningsmall och analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Att vara nära döende och död väcker känslor, Utveckling sker vid arbete med palliativ vård, Patient och närstående är i centrum och Svårigheter att tillhandahålla god palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor i litteraturstudien upplevde många utmanande känslor i samband med palliativ vård, känslor som behövde hanteras. Det fanns en strävan hos sjuksköterskor att ge en god palliativ vård men brist på kunskap och brister i arbetsmiljön försvårade det. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i sjukhusmiljö behöver få mer kunskap, stöd att hantera sina känslor och en förbättrad arbetsmiljö.

Bakgrund: Patienter som vårdades i livets slutskede önskade en god omvårdnad den sista tiden i livet. Palliativ vård är inte avsedd att bota utan att lindra lidande. Vikten av att tillgodose patienters behov samt ta hänsyn till anhöriga och involvera dem i vårdprocessen var i fokus. Anhöriga upplevde inte alltid att detta behov tillfredsställdes. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie som är baserad på 12 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats utifrån en beskrivande syntes.  Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet var att kommunikationen till patienter och anhöriga var bristfälliga och detta ansågs till att omvårdnaden av patienter påverkades negativt vilket berodde på saknad av erfarenhet. Bristande kunskap medgavs också leda till att omvårdnadsbehoven inte blev tillgodosedda. En god relation till patienter och anhöriga upplevdes vara viktig för att kunna skapa tillit och detta upplevde sjuksköterskor vara viktigt för att upprätthålla en god omvårdnad. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av den palliativa vården upplevdes meningsfull trots att det var brister i vissa avseende i omvårdnaden. Sjuksköterskor beskrev faktorer som kommunikation och en god relation till patienter och anhöriga som en viktig aspekt för en god palliativ vård.

Bakgrund: Kommunikation är något som sker kontinuerligt i vårdarbetet med patienter och anhöriga. Ibland kan det under dessa samtal uppstå svårigheter. Inom hemsjukvården vårdas många palliativa patienter av distriktssköterskor och det är många gånger i dessa situationer som svåra samtal uppstår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av svåra samtal i hemsjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården deltog. Materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Under analysprocessen formades tre kategorier; Samspelet mellan människor gör samtalet svårt, Det svåra samtalet är möjligt att genomföra och Distriktssköterskan påverkas av svåra samtal och har behov av stöd. Under varje kategori återfinns två till tre subkategorier. Det framkom att svåra samtal ofta uppstår mellan distriktssköterska, patient och anhörig då patienten är palliativ. Det handlade många gånger om brist på information till patient och anhörigaeller brist på förståelse av den information som givits. Antal yrkesverksamma år påverkade hur distriktssköterskorna genomförde svåra samtal och hur de hanterade dem. Strategier för att genomföra svåra samtal var att ta sig tid, lyssna, bekräfta och vara närvarande. Möjligheten att reflektera tillsammans med kollegor var viktigt. Slutsats: I studien framkom att patienter och anhörigas brist på information och förståelse är den största orsaken till uppkomsten av svåra samtal. Erfarna distriktssköterskor hanterar dessa samtal på ett ändamålsenligt sätt men kan ändå påverkas av samtalen. Då är kollegialt stöd viktigt för reflektion.

Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn på sjukdomar som beror på blodproppar eller blödning i hjärnan och det är ett akuttillstånd som kräver omedelbara åtgärder och uppmärksamhet av vårdpersonal. En komplikation som kommer till följd av stroke är afasi. När patienten har drabbats av afasi så påverkas detta deras kommunikationsförmåga negativt. Då patienten inte längre kan kommunicera som innan insjuknandet, leder detta ofta till en negativ känsla för patienten. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en förståelse för hur det är att vårda patienter med en nedsatt kommunikationsförmåga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar, som använde kvalitativa och kvantitativa metoder samt artiklar som hade mixad metod. Artiklarna hämtades från PubMed, Cinahl och PsycInfo. Resultat: Utifrån den valda analysmetoden så kunde det ge upphov till tre huvudkategorier, och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevelsen av att använda kommunikationsverktyg, vårdmiljön och hinder för en god kommunikation. Slutsats: Kommunikationssvårigheter är ett stort bekymmer vid vårdandet av afasipatienter. Det visar sig att det finns mycket forskning om afasi men att det finns lite forskning om olika former av kommunikationsstrategier som kan underlätta kontakten mellan sjuksköterskan och patienten. Det anses av författarna att vidare forskning inom kommunikationsverktyg, strategier och kunskap behövs för att underlätta kommunikation med afasipatienter.

No description available.

Bakgrund: I sjuksköterskeprofessionen ingår ett ansvar att ge god och säker omvårdnad med empati. Empatitrötthet definieras som en psykologisk, biologisk och social utmattning till följd av förlängd exponering av emotionell eller empatisk stress. Denna exponering kan påverka sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. Empatitrötthet kan likna utmattning men påverkar även empatiförmågan och leder till ineffektiv hantering.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av empatitrötthet.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och induktiv design genomfördes. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE och PsycInfo. Sökningen resulterade i elva inkluderade vetenskapliga artiklar som sedan kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys.Resultat: Fyra kategorier presenterades; balans i professionen, betydelsen av vårdteam, patientens & anhörigas påverkan och sjuksköterskans strategier. Resultatet visade att otillräckligt stöd från organisationen, kollegor och arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskorna. Balansen mellan omvårdnad och medicinska interventioner, samt patientens och anhörigas önskan var svår. Genomgående känslor hos sjuksköterskorna var skuld och oro.Slutsats: Studien beskriver svårigheterna i balansen mellan sjuksköterskans empatiska omvårdnad gentemot lagar, organisationer, kollegor, anhöriga och framförallt patienter. När stöd och krav inte är i balans kan empatitröttheten bli ett faktum.

Introduktion: Stroke är något som drabbar många varje år och det krävs ofta mycket rehabilitering. I denna rehabilitering har den anhöriga en stor roll och den rollen följer även med efter hemgång. Vilka erfarenheter finns och hur fungerar det för de anhöriga när en närstående drabbas utav en stroke. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur anhöriga till strokepatienter ser på den fysioterapeutiska rehabiliteringen som ges gällande information, vägledning, delaktighet, bemötande och trygghet. Metod: En enkätundersökning har gjorts som delades på en anhöriggrupp för strokepatienter på facebook. Enkäten var indelad i olika teman som fokuserade på olika delar av rehabiliteringen. Resultat: Anhöriga tycker informationen vid rehabiliteringen fungerar olika bra. De kände att de hade varit delaktiga i rehabiliteringen men inte fått vara med så mycket och göra saker aktivt. De ansåg inte att de hade tillräckligt med kunskap och information efter vårdperioden och de kände en otrygghet i att åka hem med sin närstående efter rehabiliteringen. Rehabiliteringen efter hemkomsten kändes inte trygg och det fungerade olika bra. Bemötandet i vården såg bra ut och de kände sig välbemötta av såväl specifikt fysioterapeuter och även andra professioner inom vården. Det finns saker som fungerar bra i vården, men det finns också flera punkter som inte fungerar lika bra. Konklusion: De anhöriga behöver mer kunskap och mer verktyg för att känna sig trygga och redo för det nya som kommer. Det behövs mer rådgivning inom strokevården för att kunna ge bästa möjliga vård till alla, till patient men också till anhöriga.

Bakgrund: Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad som uppkommer genom tryck eller skjuv, särskilt vid utstickande benpartier. Trycksår drabbar en del patienter när de vårdas inom slutenvård och kan leda till försämrad hälsa och livskvalitet relaterat till smärtsamt lidande samt risken för komplikationer. Att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor har av trycksårsförebyggande arbete är av vikt för möjligheten till god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikten med induktiv ansats har byggts på 15 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ design. Samtliga artiklar har inhämtats från Cinahl och PubMed. Analysprocess av kvalitativa artiklar genomfördes med stöd av Graneheim och Lundman (2004), analysprocess av kvantitativa artiklar genomfördes utifrån Fribergs förslag för datareduktion (2022) och har integrerats de kvalitativa huvudfynden. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Behovet av kompetens; Barriärer och broar; Organisatoriska utmaningar samt sex subkategorier: Kunskap och fortbildning; Utveckling av praktisk kunskap; Käppar i hjulet; Positiva attityders betydelse; Nyckelpersoners tydliga styrning; Sjuksköterskans roll i teamet. Diskussion: Diskussion av huvudfynd i form av behovet av sjuksköterskors kompetensutveckling; förbättrad resursfördelning samt teamarbetets betydelse kopplat till Katie Erikssons caritativa teori om lidande, med betoning på vårdlidande och medlidande. Slutsats: Teamets förhållningssätt är av betydelse, likväl som en engagerad ledning, för att prioritera fortbildning och kompetensutveckling samt för att förbättra det trycksårsförebyggande arbetet. Det finns behov av fortsatt forskning inom området. / <p>2023-12-20</p>

Sammanfattning Bakgrund: Akutsjukvården är en viktig del inom sjukvårdens verksamheter där sjuksköterskor uppgift är att registrera vad patienterna söker vård för. Sjuksköterskor har en avgörande roll kring överlevnad och behandling hos patienter med akuta tillstånd. Akutmottagningens miljö är oförutsägbar vilket ställer höga krav, färdigheter och kunskaper inom olika områden. För patienter som besöker en akutmottagning kan olika känslor väckas som oro eller rädsla då miljön kan upplevas otäck eller obehaglig.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta oroliga patienter på en akutmottagning. Metod: Studiens design är en deskriptiv design och resultatet är uppbyggt på 11 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet i studien visade att utbildning är viktigt vid mottagande, bemötande och behandling kring olika trauman. Sjuksköterskorna bör i sin roll vara lyhörd, icke dömande samt visa intresse i patienternas problematik. Sjuksköterskornas arbete underlättades när patientens anhöriga involverades i vården och såg dem som ett stöd för patienterna. Sjuksköterskorna belyste vikten av information och kommunikation i bemötandet av oroliga patienter. Lagarbete var en förutsättning för att ge patienterna en god patientsäker vård, när lagarbetet inte fungerade optimalt sågs det påverka patienternas välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskorna ansåg att information både muntlig och skriftlig var en av de viktigaste delarna när de bemötte oroliga patienter. Samarbete visade sig vara en förutsättning för att tillgodose patienternas behov. Involvera de anhöriga i vården kunde vara ett stöd för sjuksköterskorna och ett stöd för patienten under vårdtiden. Tid, kunskap och utbildning saknades för att kunna tillgodose patienters emotionella behov.

Introduktion/Bakgrund: Stroke drabbar många människor världen över och är den främsta orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna. Sjuksköterskor har ett betydande ansvar i omvårdnaden av stroke vilket bidrar till bättre återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter i slutenvården efter en stroke. Metod: Studien var en litteraturstudie som följde Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Databaserna som användes var CINAHL och PsycInfo som resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Becks (2021) granskningsmallar. Resultat: Sjuksköterskan hade erfarenhet av att vara en viktig roll i patientens omvårdnadsarbete. Patientrelationer var viktiga för att kunna utföra personcentrerad vård och säkerställa patientens behov av omvårdnad. Sjuksköterskans roll i tvärdisciplinära teamet hade stor betydelse för patientens rehabilitering och återhämtning. Sjuksköterskan hade erfarenhet av vissa utmaningar relaterat till tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter och många komplexa arbetsuppgifter som påverkade omvårdnadsarbetet. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter efter en stroke visade sig i att omfatta flera arbetsområden, vara en viktig roll och ha en övergripande kunskap inom flera områden