I många delar av världen karaktäriseras undervisningen av en mer instrumentell syn på kunskap där fokus är på memorerande av begrepp vilket ger mer ytlig förståelse. För att kunna möta de arbetsformer som finns i arbetslivet behöver eleverna öva på att arbeta med verkliga problem, ställa egna frågor och söka lösningar. Alltså behöver undervisningen också fokusera på att koppla till elevernas vardagliga erfarenheter vilket ger en djupare förståelse. Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka och skapa förståelse för elevers upplevelser av sitt lärande. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor, i en klass vardera, där fyra lektioner per klass utgjort grunden för datainsamlingen och genom att eleverna fick svara på en enkät. Även observationer av undervisande lärare har bidragit till insamlandet av data. Med stöd av teori om behaviorism och instrumentellt lärande, pragmatism och erfarenhetsbaserat lärande och ett sociokulturellt perspektiv analyserades sedan datamaterialet. Resultaten visar att elever upplever sitt eget lärande olika vilket innebär att det kan finnas fördelar om lärare i sin undervisning varierar lärandefokus. Dessutom verkar det finnas andra kontextuella faktorer än lärandefokus som påverkar elevers lärupplevelse. Elevers lärupplevelse påverkas exempelvis av variation som själva skiftet mellan lärandefokus och också av lektionens placering på dagen.

Studiens syfte är att undersöka hur sång och musik lyfts i förskolans verksamhet, både i förhållande till förskollärares resonemang och i deras praktiska iscensättande. Data har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer med förskollärare och observationer av musikaktiviteter i förskolan. Resultatet visar att förskollärare ser sång och musik som en metod för att arbeta med strävansmål i förskolans läroplan, såsom lärande och utveckling inom språk och motorik. Sång och musik syftar till utveckling och lärande och får därmed instrumentella värden. Förskollärarna ser även att sång och musik kan vara ett redskap för att iscensätta glädjefyllda gemensamma aktiviteter, där barn tillåts delta efter egna förutsättningar. Därför kan sången och musiken även anses ha intrinsikala värden, det vill säga sång och musik är tillräckliga fenomen i sig själva utan anspråk på lärande. Studiens resultat visar också hur sång och musik används i syfte att stödja barns utveckling och lärande, med varierande intensitet av estetiska inslag såsom lek, fantasi, dramatisering och musikaliska grundelement. Studiens slutsats är att förskollärare främst ser sång och musik som en metod att arbeta med barns utveckling och lärande, vilket även syns i musikaktiviteters iscensättning. Studien visar emellertid att sång och musik även har egenvärden, samt att det är möjligt att hitta en balans i förhållande till sång och musik som innehåll och metod i förskoleverksamheten.

AbstraktDen tidiga synen på industriarbetaren gestaltades genom grovt arbete, en tydlig hierarkisk fördelning av arbetsuppgifter och ett diktatoriskt ledarskap. Arbetare inom industrin kundedå beskrivas i termer likt ett djur och fokus låg enbart på effektivitet. Idag förväntas industriarbetaren involveras mer genom delaktighet i arbetsprocesser. Fortfarande förknippas dock de personer som arbetar inom industrin med att ha ett instrumentellt synsätt, där det huvudsakliga syftet med arbetet är att uppnå en tillfredsställande lön, utan attengagera sig mer än nödvändigt i sitt arbete. Under dessa premisser finns det begränsade möjligheter till förtroende mellan ledning och arbetare. De mål som ett företag arbetar mot kan på ett bättre sätt genomsyra verksamheten om en förtroenderelation existerar. Finns detta förtroende skapas förutsättningar för självstyrning, där arbetarna kan styra sig själva till att försöka uppnå målen som hela företaget är strävar mot. En förtroenderelation kan därmed främja att industriföretagen inom ramen för det instrumentella synsättet kan skapasjälvstyrning i arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskinoperatörer på ett industriföretag upplever förtroende till sin ledning och hur de styr sig själva i sitt arbete. Studien är utförd med en kvalitativ metod då det har gjorts nio stycken individuella, semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar alla i en industri på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna efter denna studie är att ett förtroende till ledningen existerar på det undersökta företaget, dock upplever maskinoperatörerna en brist på tillit till dem. Förtroendet grundar sig att maskinoperatörerna känner en trygghet i de övergripande systemen på företaget och att de upplever att ledningen fattar de beslut som är bäst för företaget. Genom att detta förtroende existerar uppstår även möjligheten till självstyrning dåmaskinoperatörerna känner sig trygga med att styra sig själva i arbetet i enlighet medledningens riktlinjer. Den instrumentella inställning som operatörerna har till sitt arbete tror vi motarbetar möjligheterna till att uppnå en tillitsrelation mellan ledning och arbetare, vilket vi dock inte upplever att maskinoperatörerna är intresserade av att ha. Mellan maskinoperatörerna existerar en känsla av tillit till de som följer samma normer och regler som är normala på arbetsplatsen och som även tillhör samma grupp som de själva. Inom denna grupp skapas en tillitsrelation där en närhet och ärlighet till gruppmedlemmarnaexisterar. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn på svenskundervisning som framträder i tre doktorsavhandlingars empiriska material och hur undervisningen kan belysas ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Metoden för studien är en kvalitativ textanalys där tre doktorsavhandlingars empiriska material tolkas och analyseras utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. I studiens resultatdel analyseras och tolkas elevers och lärares röster kring deras upplevelser och uppfattningar om undervisningen. Studien visar att litteraturundervisningen har svårt att motivera vissa elever då de upplever att innehållet inte kopplas till deras egna erfarenheter och meningssammanhang. I resultatet som fokuserar på tal, språk och skrift framgår det att många elever upplever undervisningen som viktig och relevant då deras språkliga kunskaper kopplas till framtida studier och vuxenliv. Avslutningsvis behandlas det fenomenologiska livsvärldsbegreppet som ett syn- och frågesätt som kan tillämpas för att belysa aspekter av undervisning med utgångspunkt hos elever och lärare. Vad som framgår av resultatet är att undervisningen präglas av ett instrumentellt lärande och formaliserad undervisning där isolerade färdighetsövningar tenderar att bortse från dialogiska och erfarenhetsbaserade lärandesituationer. Med utgångspunkt i det fenomenologiska livsvärldsbegreppet visar studien på erfarenhetens centrala och betydelsefulla roll för meningsskapande och meningsfulla lärandesituationer.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen upplever socialt stöd på arbetsplatsen. Ett snöbollsurval resulterade i åtta deltagare till studien. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med en deduktiv kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna och under analysprocessen utgick vi ifrån fyra redan teoretiskt identifierade kategorier av socialt stöd: emotionellt-, värderande-, instrumentellt- och informativt stöd. Resultatet visade att Rosens medarbetare har positiva upplevelser av det sociala stödet på arbetsplatsen. Emotionellt och instrumentellt stöd framstod som de mest centrala typerna av socialt stöd, vilka framförallt erhålls från kollegor. Utifrån resultatet går även att utläsa att samarbetet mellan avdelningarna inom psykiatrikliniken kan förbättras.

Denna studie har syftat till att bidra med förståelse kring fritidspedagogers uppfattning och arbete med ämnet relationsskapande med barn, och hur yrkesgruppens ambitioner i arbetet ter sig. Studien baseras på fyra kvalitativa intervjuer med fritidspedagoger, vilka besitter varierande erfarenhet och arbetar på fyra olika skolor inom Umeå kommun. Utgångspunkter inom forskning för studien är det relationella perspektivet som delvis grundas på Bubers relationella dialogfilosofi. Där återfinns teorin om den mellanmänskliga vägen, samt Jag-Du- och Jag-Det-begreppen vilka förbinds med hur relationer skapas och upprätthålls. Utifrån dessa perspektiv presenterar och analyseras fritidspedagogernas syn på relationsskapandet med barnen. Studiens resultat visar att informanterna i första hand skapar strukturer för verksamheten genom regler som upprätthålls för att kunna genomföra aktiviteter. I den påföljande slutsatsen har det kunnat uttydas att de främst använder ett instrumentellt förhållningssätt i sitt relationsskapande. I vardagliga möten med barnen kan studiens resultat visa på att informanterna arbetar mer med ett interaktionistiskt förhållningssätt, där slutsatsen klargör att den relationella pedagogiken styr genom att informanterna är inkännande mot barnen och önskar utveckla mer personliga relationer med dem. Studiens resultat visar dessutom på att relationsskapandet är baserat på individuella kunskaper som sällan delas med kollegor eller anknyts till omsorgsuppdraget, relationsskapandet är i flera fall en tyst kompetens i professionen. Slutsatsen redogör för att relationsskapandet förefaller baseras på erfarenhet inom yrket och naturbegåvning hos yrkesutövarna, samt att kunskapen sällan har sitt ursprung i utbildningsprocesser.

Försiktighetsåtgärder vidtagna av gärningspersonen efter att ett mord har undersökts i begränsad utsträckning. Internationell forskning på området indikerar att förövare och offers relation samt vilken typ av våld som tillfogas vid gärningstillfället kan hänga samman med huruvida försiktighetsåtgärder vidtas eller inte. Föreliggande studie syftar att undersöka skillnaden mellan partnerrelaterade och icke-partnerrelaterade mord gällande försiktighetsåtgärder som vidtagits efter brottet. Fortsättningsvis syftade studien att undersöka om försiktighetsåtgärder efter mordet kan förklaras av en interaktionseffekt mellan förövaren och offrets relation samt typ av våld. För att undersöka detta granskades 166 domar varav de partnerrelaterade morden bestod av 61 domar (37%) och de icke-partnerrelaterade morden bestod av 105 domar (63%). Resultatet visade att det inte föreligger en signifikant skillnad mellan partnerrelaterade och icke-partnerrelaterade mord gällande förekomst eller omfattning av försiktighetsåtgärder. Däremot fanns det signifikanta skillnader mellan grupperna beroende på vilken typ av försiktighetsåtgärd som vidtas, om det är crime scene staging eller andra försiktighetsåtgärder. Resultatet visade även att det inte föreligger en interaktionseffekt mellan förövaren och offrets relation samt typ av våld. Mer forskning på området krävs för att kunna uttala sig om det föreligger en interaktionseffekt mellan partnerrelaterade och icke-partnerrelaterade mord samt typ av våld gällande försiktighetsåtgärder som vidtas efter brottet. / Precautionary acts that the perpetrator performs after the homicide have been investigated to a limited extent. International research shows that the perpetrator and victim’s relation, with type of deadly violence that is inflicted to the victim have a connection whether precautionary acts are performed or not. The present study aimed to examine the differences of precautionary acts in intimate partner homicide [IPH] and non-intimate partner homicide [NIPH]. Furthermore the aim was to investigate if the precautionary acts performed after the homicide could be explained by an interaction effect between the perpetrator and victims relation and type of deadly violence. There were 166 verdicts examined in this study, whereof 61 (37%) concerned the IPH group and 105 (63%) concerned the NIPH group. The results show that there was no significant difference between IPH and NIPH in terms of occurrence and extent of precautionary acts. On the contrary, there was a significant difference regarding what type of precautionary act that was performed, whether it was crime scene staging or other types of precautionary acts. The result also showed that it did not occur an interaction effect between the perpetrator and victim relation and type of violence that can explain the variance in precautionary acts. Further research is required to observe if there is an interaction between IPH and NIPH and type of violence regarding precautionary acts.

Detta är en kvalitativ fenomenologisk studie som undersöker kontorsarbetares upplevelser av distansarbetets påverkan på socialt stöd. Studien betraktar förändringar i socialt stöd utifrån tre aspekter: möjligheten att ge stöd till kollegor, möjligheten att söka stöd i arbetet och möjligheten att ta emot stöd i arbetet. Studien ser även hur respondenterna uppfattar att förändringarna har påverkat deras välmående i arbetslivet. Materialet tolkas genom Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd-modellen där socialt stöd delas in i instrumentellt och emotionellt stöd samt riktat och icke-riktat stöd. Studien kommer bland annat fram till att behov kring socialt stöd är mycket individuellt och personer ofta utgår från sina egna behov för att avgöra vilket stöd de anser att andra behöver vilket belyser vikten av dialog kring individuella behov för att skapa förutsättningar för välmående. Studien har även visat att djupa sociala interaktioner inte upplevs påverkas avsevärt av distansarbete men att ytliga sociala interaktioner märkvärt upplevs bli påverkat av distansarbete. Förändringen i ytliga sociala interaktioner påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Denna studie bygger på åtta enskilda intervjuer med undersköterskor, servicepersonal, enhetschef och socialchef inom en organisation. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ledning och personal upplever den nyligen implementerade differentieringen av arbetsuppgifter på ett särskilt boende för äldre. I resultatet presenteras en tematisk analys bestående av följande teman: differentierat arbetssätt – från motiv till ökad status, frigjord tid på gott och ont samt ökade sociala kontakter. I temat differentierat arbetssätt – från motiv till ökad status presenteras motiven till arbetssättet och en beskrivning av vad differentieringen innebär i praktiken. I temat frigjord tid på gott och ont presenteras vad den frigjorda tiden används till och dess konsekvenser. I temat ökade sociala kontakter beskrivs det hur de sociala relationerna mellan de äldre och personalen har ökat och vad det får för konsekvenser för de äldre. Resultatet analyseras sedan med hjälp av organisationsteoretiska begrepp tillhörande det instrumentella perspektivet på organisationer. Slutsatsen är att ledningen och personalen handlat målrationellt i förhållande till förändringen i verksamheten. Differentieringen av arbetsuppgifter beskrivs på olika sätt av intervjupersonerna beroende av deras positioner och roller i organisationen. Utifrån arbetsdelning och förändrade rutiner i verksamheten beskriver undersköterskorna frigjord tid, minskad stress och tillsammans med servicepersonalen beskrivs också ökade sociala kontakter med de äldre. / This study is based on a total of eight individual interviews with nursing assistants, service personnel, unit manager and head of social services in the organization. The purpose is to increase understanding of how management and staff perceive the recently implemented task differentiation at a selected retirement home for elderly. The results present a thematic analysis on the following themes: task differentiation – from motive to increased status, liberated time for better or worse, and increased social contacts. Under the theme of task differentiation – from motive to increased status, the motives for the approach are presented along with a description of what it entails in practice. Under the theme of liberated time for better or worse, what the liberated time has been used for and its consequences are presented. Under the theme of increased social contacts, developed social relationships between the elderly and the staff at the retirement home and its consequences for the elderly are presented. The results are then analysed using organizational theoretical concepts belonging to the instrumental perspective on organizations. The conclusion is that the management and staff have acted in a rationally way in relation to the goals of the organization. Task differentiation is described in various ways by the interviewees depending on their positions and roles in the organization. Based on the division of labour and the changed routines in the organization the nursing assistants describe freed-up time, reduced stress, and, together with the service staff, also increased social contacts with the elderly.

The present study investigated the relationship between hope, stress, and social support provision from teachers during the COVID-19 pandemic. The participants were 80 students (i.e., 34 males; 46 females) ranging in age from 16 to 22 from multiple gymnasiums across Sweden. The cross-sectional research design collected data using an online survey. Statistical analyses revealed that there was a negative correlation between perceived stress and hope. Social support from teachers was also found to be positively correlated with hope. The subcategories identifying the nature of the social support provision indicated that levels of stress were negatively correlated with appraisal, informational, and instrumental support. Students’ levels of reported hope were found to correlate with appraisal, informational, instrumental, and emotional support. Gender was also found to be associated with stress, where women reported more perceived stress than men. Taken collectively, the study found that students who feel more hope are less stressed perceive more social support provision from teachers. Implications for teachers and limitations of the present study are discussed. / Denna studie undersökte förhållandet mellan hopp, stress och socialt stöd från lärare under COVID-19 pandemin. Deltagarna var 80 studenter (34 män; 46 kvinnor) i åldrarna 16 till 22 år från gymnasieskolor över hela Sverige. Datan samlades in med hjälp av en onlineundersökning. De statistiska analyserna visade att det fanns ett negativt samband mellan upplevd stress och hopp. Socialt stöd från lärare visade sig också vara positivt korrelerat med hopp. Underkategorierna som identifierade de olika karaktärerna av socialt stöd indikerade att stressnivåerna var negativt korrelerade med bedömning, information och instrumentellt stöd. Studenternas nivåer av rapporterat hopp visade sig korrelera med bedömning, informativt, instrumentellt och emotionellt stöd. Kön visade sig också förknippas med stress, där kvinnor rapporterade mer upplevd stress än män. Sammantaget fann studien att studenter som känner mer hopp är mindre stressade och upplever mer socialt stöd från lärare. Konsekvenser för lärare och begränsningar av denna studie diskuteras.