Naturvetenskapen anses vara en viktig och central del av vårt samhälle men ändå efterfrågas ämnets inflytande i förskole – förskoleklassens verksamheter. Tidigare forskningen visar att förskollärarna har bristande kunskap om ämnet och att det finns en viss rädsla att undervisa eftersom förskollärarnas självförtroende är för lågt. Forskningen visar också att inom naturvetenskapen framträder biologin vid en undervisning medan fysik och kemi anses vara för avancerat. Med en grund i en läroplansteoretisk utgångspunkt ämnade studien att undersöka naturvetenskapens implementering i verksamheterna. Med denna teori vävs studien ihop med pragmatismens inflytande som en undervisningsmetod. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer och två fokusgrupper med barn. Studien utgår från två perspektiv, förskollärares och barnens. Resultatet visar att grunden till naturvetenskapens anonymitet i verksamheterna är erfarenhet. Tidigare utbildningar och dagens utbildning producerar inte tillräckligt för att utveckla studenternas kunskap och erfarenhet kring naturvetenskapen. Vidare visar resultatet att förskollärarna anknyter sin undervisning till ett praktiskt arbete för att möjliggöra barnens intresse och kunskaper.

Bakgrund Det finns barn över hela världen som behöver vårdas på sjukhus, enbart i Sverige rör det sig om 95 000 barn varje år. När barn vårdas på sjukhus medför det stora konsekvenser som drabbar såväl barnet som familj och närstående. Sjuksköterskan behöver därför erhålla kunskap för att kunna ge stöd och omvårdnad till både barnet och föräldrar i en svår situation. Syfte Att beskriva föräldrars erfarenheter av sjuksköterskans stöd då deras barn vårdas på sjukhus. Metod Det här arbetet använde sig av metoden litteraturöversikt. Till detta användes 15 artiklar och sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade på att föräldrar var i behov av sjuksköterskans stöd under barnets vårdtid. Sjuksköterskans stöd gavs i form av information, att föräldrarna fick vara delaktiga och att deras behov respekterades. Med hjälp av detta kunde en tillitsfull relation uppstå mellan parterna, vilket ledde till att sjuksköterskan även kunde ge stöd på en mer emotionell nivå. Det fanns dock föräldrar som inte fick utförlig information, exkluderades från att medverka i vården och som inte kände sig sedda av vårdpersonalen. Slutsats Föräldrar till barn som vårdas på sjukhus har olika behov av stöd. Till stor del handlar dessa behov om att få korrekt och utförlig information om vad som kommer att ske samt en kontinuerlig uppdatering av barnets sjukdomstillstånd. De flesta föräldrar uppskattar även en öppen och ärlig kommunikation samt att få vara med och påverka vården av barnet.

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd som kräver snabb diagnostisering och behandling. En begynnande sepsis har ofta diffusa symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp och kan därmed vara svår att identifiera. Sjuksköterskans roll är av stor vikt för att observera försämring hos patienten och på så sätt identifiera en sannolik sepsis i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer. Data samlades in med hjälp av tekniken Stimulated Recall Interview (SRI). Data spelades in, transkriberades och analyserades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier beträffande sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera tecken på sepsis hos personer som söker vård på en vårdcentral; Svårigheter vid identifikation, vikten av att arbeta preventivt, bedömningsstrategier underlättar identifikation och förenat med en känsla av obehag. Sjuksköterskorna beskrev att sepsis hade ett obehagligt sjukdomsförlopp och för att tillståndet skulle identifieras i ett tidigt stadium önskade sjuksköterskorna ett beslutstöd vid identifiering. Slutsats: Sepsis är ett sjukdomstillstånd som behöver en högre prioritet och fler satsningar gällande utbildning behöver göras i syfte att öka kunskapen över identifikation av tecken på sepsis och därmed skapa en säkrare vård och en bättre omvårdnad för patienterna.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett utbrett problem som sträcker sig över alla geografiska områden och samhällsklasser. Vårdpersonal har goda förutsättningar att känna igen signaler och ta upp frågan, men empiriska bevis tyder på att de är ovilliga eller saknar kunskap att ta upp den. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av mötet med våldsutsatta kvinnor på akutmottagningen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Materialet samlades in vid fem intervjuer på en akutmottagning i södra Sverige och analyserades med induktiv innehållsanalys. Studien utfördes under hösten 2016. Resultat: Resultatet visade att det finns rutiner men att det behövs mer kunskap bland vårdpersonalen. När det kom till att ställa frågan om våld så finns det delade meningar kring hur det ska ställas. Det framkom även att det är betydelsefullt för båda parter att skapa ett förtroende och att de första sekunderna i mötet spelar en stor roll. Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor är ett komplext problem. Grunden till hur mötet med den våldsutsatta kvinnan blir beror mycket på de första sekunderna med vårdpersonalen. Det spelar ingen roll vilken vårdpersonal som möter kvinnan om bara hjärta och tid finns. Nyckelord: Intimate Partner Violence, Våldsutsatta Kvinnor, Vårdpersonal, Sjuksköterska, Erfarenhet / Abstract Background: Intimate partner violence is a widespread problem that crosses all geographical areas and social classes. Healthcare staff are well placed to recognize signals and address the issue, but empirical evidence suggest that they are unwilling or lack the knowledge to act. 
Aim: The purpose of the study was to describe healthcare staffs experience of meeting with women exposed to violence at an emergency department. Method: The study was conducted with qualitative approach. The material was collected with five interviews at an emergency department in the south of Sweden and analyzed by an inductive content analysis. The study was done during autumn 2016. Results: The result showed that there are routines, but more knowledge among the healthcare staff is needed. When it came to ask the question about violence, there are different opinions about how it should be done. It also emerged that it is important for both parties to create a trust and that the first few seconds of  the meeting plays a big role. Conclusion: To meet women exposed to violence is a complexed problem. The first seconds in the meeting with abused women will play a big role. It doesn´t matter which healthcare professionals meet these women as long as they have their heart in the right place and that the time exist. Keywords: Intimate partner violence, battered women, caregivers, nurse and experience

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i världen, minst var tredje person kommer någon gång under sin livstid att drabbas. Att få bröstcancer påverkar inte bara den drabbade utan även de närstående. Personen står inför olika behandlingar som följd av sjukdomen, vilket medför kroppslig och känslomässig påverkan Att som sjuksköterska kunna bemöta och stödja personen är av allra störst vikt för att personen ska kunna återgå till den normala vardagen. Syfte: Att beskriva hanteringen av att leva med bröstcancer utifrån copingstrategier. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tretton kvalitativa artiklar har inkluderats i resultatet. Fribergs trestegsmodell har används för att granska, bearbeta och analysera artiklarna. Resultat: Huvudkategorierna är problemfokuserad coping och emotionell coping. Underkategorierna som bildades var information/kunskap, användning av religiös tro, socialt stöd, aktiviteter, förnekelse/bortträngning och användning av positivt tänkande. Slutsats: Copingstrategier som personerna använde sig av var att söka information på olika sätt. Användning av trosuppfattning var förekommande. Stöd från bland annat närstående och vänner var av betydelse. Får att komma på andra tankar än sjukdomen, höll personerna sig upptagna genom olika aktiviteter. Andra typer av copingstrategier var att distansera sig från miljöer som påminde dem om cancer och att upprätthålla en positiv livssyn genom att ta vara på det som var av betydelse. / Titel: A persons way to manage how to live with breast cancer. Background: Breastcancer is the second most common type of cancer in the world, every third person will be afflicted during their lifetime. To develop cancer does not only affect the afflicted person, but also those who are related.  The person is standing in front of many different treatments as a consequence of the disease, which brings physical and emotional impact. The ability as a nurse to be able to meet and support the person is of the greatest importance so that the person is able to return to the everyday life. Purpose: Describe how to cope when living with breastcancer by using different coping strategies. Method: A literature review has been done where thirten qualitative  articles  have been included in the result. Fribergs threestepmodel has been used to review, process and analyse the articles. Result: The main catergories of coping strategies are problemfocused coping and emotional coping. The subcategories that were formed were; information/knowledge, using religious faith, social support, activities, denial/displacement and the use of positive thinking. Conclusion: People looked up information on how to cope with this disease. The use of different beliefs was a common practice. Support from relatives and friends was important. The ability to think about other things than the disease, kept people busy using different activities. Other types of coping strategies were to distance themselves from environments that reminded them about the cancer and to maintain a positive view on life, by taking care of things that are important.

The main purpose of this study is to examine how preschool children experience dance. Starting from the child's experiences and perceptions, I also want to investigate in which manner the child's creativity and learning are promoted through dancing. A qualitative approach was chosen to the study and the information was gathered through observations and open interviews with participating children. In order to understand and interpret children's experiences, a hermeneutic and phenomenological stance was taken. Data were analysed using Vygotsky's, Winnicott´s and May´s theory of play and creativity together with Dewey’s theory of experience and learning as points of view. The results indicate that dance created a forum and an opportunity for children to act out and express their creativity and learning. The children's curiosity was awakened by body movement, which allowed them to develop their creative and practical skills in an expressive, aesthetic manner. Dance enabled the children to establish a sensitive relationship and intensive interaction with each other and the surrounding world.

Bakgrund: En växande flyktingström har gjort att två kulturer möts mer frekvent i samhället. Detta kan även ses inom vården vilket gör att sjuksköterskan behöver allt mer kunskap om vad hälsa och ohälsa är för patienter ifrån andra kulturer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det transkulturella mötet med patienter i Norden. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs modell för analys av kvalitativ data. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar ingick i studien. Efter analysen framkom tre huvudkategorier. Dessa var: Kulturella skillnader, Språkets inverkan på vårdandet/mötet och Att skapa broar mellan kulturer. Slutsats: Det transkulturella mötet innehåller många aspekter som sjuksköterskan måste känna till. Det är viktigt att inte bara känna till saker om patientens kultur utan även att ha god förståelse för den egna kulturen så att sjuksköterskan kan identifiera skillnaderna. Mer forskning i form av observationsstudier behövs inom området. Att ta vara på den kulturella kunskap som redan finns runt om i samhället kan vara till hjälp i sjukvården.

Bakgrund: Triage är ett hjälpmedel som används för att genomföra bedömningar och prioriteringar av patienter på akutmottagningar. Bedömningarna av patienterna delas upp i olika nivåer beroende efter deras vårdbehov. Syftet med bedömningarna är att se till att den som har störst behov av hjälp erhåller hjälp först. Det är en legitimerad sjuksköterska som utför denna bedömning. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med triage på en akutmottagning samt beskriva vilken datasamlingsmetod som använts i de inkluderade artiklarna i resultatet. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, där tio vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar efter vetenskapligt material genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed samt genom en manuell sökning i de båda databaserna. Artiklarna har granskats för att urskilja skillnader och likheter och sammanställts både i tabellform och i resultattext. Huvudresultat: I Resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelse av triage: Klinisk erfarenhet, arbetsmiljön på akutmottagningen och teoretisk och praktisk utbildning. Valda artiklars datainsamlingsmetoder bestod av både intervjustudier, enkätstudier, observationsstudier. Slutsatser: Sjuksköterskor beskriver bristande utbildning, avsaknad av yrkeserfarenhet samt olika faktorer som påverkar arbetsmiljön på akutmottagningen som har visat sig ha betydelse för deras erfarenheter av att arbeta med triage. Faktorerna har var och en för sig betydelse för sjuksköterskors yrkesutövning, inte bara inom akutsjukvården, utan även inom andra verksamhetsområden inom sjukvården. Trots den stora variationen av patient tillströmning på akutmottagningar så uppger sjuksköterskor att arbetstillfredsställelsen är stor men om mer vikt lades vid att skapa en godare arbetsmiljö, erbjuda utbildning samt se över kliniska yrkeserfarenhetens betydelse vid triagering kanske arbetstillfredsställelsen skulle vara ännu högre. / Background: Triage is a tool used to carry out assessments and priorities of patients in emergency rooms. The assessment of the patients is divided into different levels according to their health needs. The purpose of the assessments is to ensure that those who have the greatest need of assistance are taken care of first. A registered nurse performs this assessment. Aim: To describe the nurse´s experience working with triage in a emergency department and to describe the data collection method used in the articles included in the result. Method: A literature study with descriptive design, were ten scientific articles were included. A search for scientific material was carried out ant retrieved from the University of Gävle databases Cinahl and PubMed and through a manual search of the two databases. Results: It emerged that nurses describes causes like lack of education, a lack of experience and factors that affect the work environment has been shown to be important for their experience in working with triage. Selected items data collections methods consisted of interview studies, surveys, observational studies and a web-based survey. Conclusion: The results reveled three main factors affecting nurse´s experience of triage: Clinical experience, work environment and education. The factors, each individually is important for nurse’s occupation, not just in emergency care, but also in other areas in healthcare. Despite the great variety influx of patients in emergency rooms the nurse’s professional satisfaction is but if more emphasis was placed on creating a more enjoyable working environment, providing training and reviewing clinical significance of professional experience at the triage then work satisfaction migh be even higher.