Bakgrund: Kranskärlssjukdom kan medföra ett lidande för den drabbade och eftervården kan innebära utmaningar med följsamhet. Erfarenheten av eftervård vid kranskärlssjukdom för personer boende i glesbygd kan antas vara unik på grund av utmaningar kopplade till den ekonomiska, sociala och geografiska situationen i glesbygd. En ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskor kan förbättra möjligheterna för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av eftervård bland personer som är drabbade av kranskärlssjukdom och boende i glesbygd. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa urvalsartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Upplevelsen av hinder på vägen till eftervård”, ”Önskan om en god relation till hälso- och sjukvårdspersonal” och ”Upplevelsen av att genomföra livsstilsförändringar”. Konklusion: Att bo i glesbygd och drabbas av kranskärlssjukdom medför svårigheter för att delta i eftervård. Åtgärder krävs både från hälso- och sjukvårdsverksamheten och sjuksköterskor för att främja delaktighet, hälsa och en tillgänglig eftervård. Ytterligare forskning behövs för att nyansera perspektivet.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk heldygnsvård och kan anta olika former, inklusive muntliga eller skriftliga hot om fysiskt våld eller skadegörelse. Detta har en betydande påverkan på arbetsmiljön för sjuksköterskorna, vilket resulterar i negativa konsekvenser. Motiv: Det finns ett behov av en djupare förståelse av sjuksköterskans erfarenheter av hot och våld, hur dessa erfarenheter kan bidra till att förbättra vårdkvaliteten, minska risken för trauma både för patienter och sjuksköterskorna samt öka förståelsen i bemötande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av hot och våld inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien genomfördes med semistrukturerande intervjuer och analyserad med kvalitativ innehållsanalys. Totalt intervjuades 10 sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård.  Resultat: Resultat i studien visade att sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård utsätts för hot och våld i sitt dagliga arbete. Det kan innefatta både verbala och fysiska trakasserier från patienter. Deltagarna beskriver känslor av obehag, rädsla, oro och stress som kan påverka deras förmåga att ge god omvårdnad. De har även upplevt att de blivit kränkta. Betydelsen av bemötande, samarbete och utbildning lyfts fram, tillsammans med förslag på förbättringar för att skapa en tryggare arbetsmiljö. Konklusion: Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård står inför hot, verbala trakasserier och fysiskt våld från patienter. Trots dessa påfrestningar försöker sjuksköterskorna hantera situationerna med professionalism och empati. För att skapa en tryggare arbetsmiljö betonas vikten av ett bra bemötande gentemot patienter, samarbete inom personalgruppen och tillgång till adekvat utbildning. Förbättringsförslag inkluderar behovet av bättre anpassade avdelningar och för ökad säkerhet både för personal och patienter.

BAKGRUND: Sepsis definieras som en livshotande organdysfunktion och drabbar cirka 49miljoner människor världen över. Symtomen vid sepsis är ofta fluktuerande, medgastrointestinala besvär och nedsatt allmäntillstånd. Sjuksköterskan har i sin roll somomvårdnadsansvarig en central roll i omhändertagandet av patienter med sepsis.Sjuksköterskans patientnära arbete ses även som en viktig länk i arbetet att lokalisera tidigasymtom som kan antyda på sepsis.SYFTE: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskor erfarenhet av den akutaomvårdnaden hos patienter med sepsis.METOD: Litteraturstudie med systematisk sökning, datamaterialet analyserades genomintegrerad analys.RESULTAT: Det framgick kunskapsbrist relaterat till omvårdnadsarbetet vid sepsis somgenererade i en osäkerhet hos sjuksköterskorna. Bristande resurser i kombination med en högarbetsbelastning visade sig försvåra sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Fungerandekommunikation mellan kollegor ansågs effektivisera omvårdnadsarbetet och beskrevs utgöraen framgångsfaktor i patientomhändertagande. Slutligen beskrev de deltagandesjuksköterskorna en avsaknad av relevanta bedömningsinstrument samt att debedömningsinstrument som redan existerade inte utnyttjades i det dagliga omvårdnadsarbetet.SLUTSATS: Sjuksköterskan behöver erbjudas utbildning och kompetensutveckling för attminimera osäkerheten i omvårdnadsarbetet. Vidare behöver organisatoriska brister identifierasoch åtgärdas för att sjuksköterskorna ska kunna erbjuda en god och säker vård.Sjuksköterskan bör även sträva efter fungerande kommunikation samt implementering avbedömningsinstrument.

No description available.

Bakgrund: Sexualitet är för många en viktig del av livet. Cancer kan ha en negativ inverkanpå individers sexualitet. Cancerpatienter önskar och behöver information kring ämnet menvårdpersonal förbiser ofta detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalenserfarenheter av samtal om sexualitet med cancersjuka patienter samt vad som kan hindra ellerunderlätta för dessa samtal. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på sex kvantitativa och trekvalitativa studier samt en med mixad metod. Resultat: Resultatet kategoriserades under fyrateman: Professionalitet, Vårdrelation, Människosyn och Miljö. Dessa teman bestod av niosubteman Tilltro till sin kommunikativa förmåga, Kunskap kring sexualitet, Utbildning avpatienten, Bjuda in till samtal, Att bygga en relation och skapa en tillåtande atmosfär, Ettgenant och obekvämt område, Fördomar, Tidsbrist och Organisation. Slutsats: Kunskapkring sexualitet och en förmåga att kommunicera den på rätt sätt är essentiellt vid samtal medcancerpatienter om deras sexualitet. Det är viktigt att vårdpersonal funderar kring sin syn påmänniskan i allmänhet och på människan som sexuell varelse i synnerhet och hur det i sin turkan påverka om patienten får en holistisk omvårdnad eller ej. Förslag på fortsatt forskning: Mer forskning på patienters upplevelser och önskningar kring samtal om sexualitet behövs.Det behövs också mer forskning som enbart riktar in sig på en svensk kontext. / Background: Sexuality is for many an important part of life. Cancer may affect the sexualityof individuals in a negative way. Cancer patients need and wish for information regarding thesubject but health professionals are often neglecting this. Aim: The aim of the study was todescribe health professionals’ experiences of discussing sexuality with patients diagnosedwith cancer and barriers and facilitators for these kinds of discussions. Method: A literaturereview based on six quantitative and three qualitative studies and one with a mixed methodapproach. Results: The result were categorized in to four themes: Professionalism, Thecaring relationship, Human perspective and Environment. These themes included ninesubthemes: Trust in your communicating abilities, Knowledge regarding sexuality, Educatingthe patient, Invitation to a discussion, Building a relationship and creating a permissiveatmosphere, An embarrassing and uncomfortable area, Prejudices, Lack of time andOrganization. Conclusion: Knowledge regarding sexuality and an ability to communicate itin a correct way is essential when it comes to discussing sexuality with cancer patients. It’simportant that health professionals consider their human perspective in a general way andespecially how they see humans as a sexual beings and how that can effect whether thepatients will receive a holistic care or not. Suggestions for further research: Furtherresearch is needed that focus on the patients experiences and requests when it comes todiscussions about sexuality. There’s also a need for research that only investigates the issue ina Swedish context.

Bakgrund:  Ungdomar som utvecklar depression i tonåren har en ökad risk att utveckla kroniska psykiska sjukdomar i vuxen ålder. Depression karaktäriseras av nedstämdhet och kan visa sig på flertalet sätt beroende på vilken ålder personen befinner sig i. Ungdomstiden och framförallt puberteten är präglad av psykiska, fysiska och kroppsliga omställningar som kan påverka personens mående. Syfte: Belysa barn och ungdomars erfarenhet av depression i åldrarna 12-25 år. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra teman: copingmekanismer, stigmatisering, behov av stöd och emotionell smärta. Resultatet visade att hos ungdomar som utsätts för icke hanterbara krav och familjeproblematik kunde det generera i psykisk ohälsa och leda till depression. Slutsats: Att utvecklas från att vara tonåring till att bli vuxen kan medföra en känslomässig storm och en psykisk påfrestning för den enskilde och dennes omgivning. Ungdomar söker sällan hjälp i tid. Klinisk betydelse: Litteraturstudien kan bidra med hur hälso- och sjukvårdspersonal bättre kan bemöta barn och ungdomar med depression samt förhindra att sjukdomsprocessen blir längre och orsakar ett större lidande för den drabbade. Nyckelord: depression, erfarenhet, kvalitativ forskning, ungdomar / Background: Young people who suffer from depression in adolescence are at increased risk of developing chronic mental disorders in adulthood. The period of youth and particularly adolescence is characterized by mental, physical and bodily changes that may affect the person's mood. Depression is characterized by depressed mood and can appear in several different ways depending on the people’s age. Aim: Illustrate children's and young people's (aged 12-25 years) experience of depression. Method: Qualitative literature review. Results: The results were categorized into four themes: coping, stigmatization, support needs and emotional pain. The results showed that adolescents who are exposed to non-manageable demands, family problems could generate in mental illness and lead to depression. Conclusion: To evolve from being a teenager to being an adult can cause an emotional storm and psychological distress for the individual and his surroundings. Young people rarely seek help in time. Clinical significance: The literature study can contribute to how health professionals can better respond to children and adolescents with depression and prevent for disease process to become longer and causing greater suffering for the afflicted. Keywords: adolescent, depression, experience, qualitative research

Bakgrund Cancer är en sjukdom som slår hårt för den drabbade både fysiskt och psykiskt som gör att den drabbade blir i behov av stöd och omsorg från vården. Sjuksköterskan måste i sin yrkesprofession kunna möta dessa behov på ett individanpassat sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att ge patienter med cancer stöd samt att beskriva undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. 11 kvalitativa artiklar användes som identifierades på databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Relationen mellan sjuksköterska och patient var en viktig komponent i hur stödet kunde ges både på ett behovsanpassat och individuellt sätt. Sjuksköterskans roll som informatör och kunskapskälla var en viktig del i stödet till patienter med cancer. Sjuksköterskans känslor påverkade relationen. Resultatet visade även att sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter i vissa aspekter skilde sig åt. Vad gäller undersökningsgrupperna presenterades bland annat att alla eller några deltagare var specialistutbildade inom onkologi i tre av studierna. I de studier deltagarnas yrkesverksamma år presenterades fanns en stor variation. Deltagarnas ålder varierade mellan 21-61 år i de studier ålder presenterades. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient var grunden till att på ett individuellt sätt förstå och möta patientens behov av stöd. Information om behandlingar och biverkningar var en viktig del av stödet så att patienten lättare skulle kunna hantera sjukdomen. Sjuksköterskan behövde ha tid, mod och förmåga att sätta sig in i patientens situation för att möta stöd behovet och få patientens förtroende.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i samhället. Patienter med psykisk ohälsa har hög risk till försämrad hälsa och att insjukna i somatisk sjukdom, därmed behov av att vårdas inom den somatiska vården. Det är viktigt som sjuksköterska att nå fram till denna patientgrupp för att förhindra försämrad hälsa, därför behövs det mer kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa interaktionen med patienter som har en psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det rekryterades sammanlagt sex sjuksköterskor via arbetsplatsträffar. Intervjuerna var semistrukturerade som innefattade en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalysen. Vilket sammanställdes till ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Studiens resultat visade att en anpassad interaktion baserades på kunskapen om patienten som individ, sjukdomen och sjukdomsutvecklingen. Kunskapen införskaffades genom att skapa sig en relation med patienten som har en psykisk ohälsa med hjälp av kommunikationen. En god sjuksköterska- och patientrelation underlättade anpassningen av interaktionen för att på så vis kunna ge vård med god kvalité Slutsats: Samtliga deltagare uttryckte att deras erfarenhet av att anpassa interaktionen med patienter som har psykisk ohälsa kunde ha sina fördelar men även utmaningar. Föreliggande studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen med denna patientgrupp. Studien kan även utgöra en bra grund till fortsatt forskning.

Bakgrund: Fetma har blivit en folksjukdom med dramatisk ökning och omkring en halv miljon svenskar har idag fetma (BMI>30). I takt med att fetman ökar sker även en ökning av överviktskirurgi där gastric bypass står för 95 % av operationerna. Det har tidigare genomförts studier med fokus på medicinska och fysiologiska effekter efter en gastric bypassoperation. Dessa studier har påvisat framförallt de positiva fysiologiska och medicinska effekterna efter en sådan operation. Däremot har personers upplevelser av en eventuell psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation inte studerats i samma omfattning. Syfte: Belysa hur personer som genomgått en gastric bypassoperation beskriver sin upplevda psykiska ohälsa efter operationen Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier som svarade till syftet: ”Upplevelse av tomhet – en saknad av mat”, ”Upplevelse av misslyckande”, ”En negativ självbild och ett ifrågasättande av den nya kroppen” samt ”Upplevelse av smärta och sårbarhet inför omgivningens reaktioner”. Slutsats: Studiens resultat visade på att upplevelser av psykisk ohälsa förekom efter gastric bypassoperation. Studien belyser ett tidigare ganska outforskat område och bidrar med ökad kunskap och förståelse för målgruppen. Resultatet är av vikt för omvårdnadssituationer och för att öka kompetensen hos omvårdnadspersonal kring psykisk ohälsa efter en gastric bypassoperation.

I självreflekterande och tvivel i frågan om konstnärligt arbete, inom och utom institutionen, är essän uppbyggd som ett textuellt kollage. Författarjaget lånar in ett flertal röster och framåtrörelsen i skrivandet används som en metod för att konkretisera tankar kring institution, kropp, kritik, och politik.