Titel: Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta kvinnorBakgrund: Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer över hela världen. Det fysiska våldet leder till såväl psykiska problem som hälsoproblem på sikt. När våldsutsatta kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården kan det första bemötandet ske av sjuksköterskor som misstänker och kan identifiera våldet.  Syfte: Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.Metod:Studien genomfördes som en litteraturstudie genom en systematisk översikt av kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat.Resultat:Våldsutsatta kvinnor kände rädsla och oro över att ha blivit dömda och misstrodda av sjuksköterskor. De upplevde brist på privat utrymme, tid, förståelse samt att sjuksköterskor ej var närvarande i mötet. Kvinnorna upplevde det negativt när stereotypa frågor ställdes och positivt när frågorna ställdes individuellt formulerade på ett ödmjukt, känslofyllt och icke dömande vis. Kvinnorna förväntade sig att sjuksköterskorna besatt den kompetens som krävdes för att kunna förstå och hantera situationen.Slutsats:Det negativa bemötandet påverkade etableringen av en vårdande relation med de våldsutsatta kvinnorna och blev en stor hindrande faktor för att kvinnorna skulle få hjälp. För att förbättra våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande behövs mer adekvat utbildning i ämnet samt förbättrade rutiner, tid och avskilt utrymme.

Bakgrund: Vid ett akut insjuknande vänder sig patienter till akutmottagningar för att få hjälp. På senare år har väntetiderna på Sveriges akutmottagningar ökat och prioriteringen av patienter har försämrats. Information från sjuksköterskor är viktig och brister den kan känslor såsom oro uppkomma hos patienter. Sjuksköterskor bör därför arbeta personcentrerat för att minimera patienters negativa erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att vara patient på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa (n=13) och kvantitativa (n=1) har gjorts. De empiriska studierna eftersöktes i databaserna Cinahl Complete, Pubmed samt Psycinfo med publicering mellan årtalen 2012-2021. HKRs granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier användes under granskningen och analysprocessen inspirerades från Graneheim och Lundman. Etiska överväganden och etiskt godkännande har eftersökts i de empiriska studierna. Resultat: Patienters erfarenheter påvisade att de tvingats vänta lång tid på akutmottagningar. Förmedlad information från sjuksköterskor upplevdes bristfällig och i behov av förbättring. Det uppkom mycket känslor hos patienter, de kände sig oroliga och sårbara. Miljön på akutmottagningar ansågs vara opersonlig och stressfylld. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades trovärdighetsbegreppen utifrån Lincoln och Guba: tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. De kvantitativa begreppen diskuterades utifrån Shadish: Intern validitet, extern validitet, statistisk validitet samt reliabilitet. I resultatdiskussionen diskuterades de fyra fynden Väntan, Vikten av information, Känslor och Miljön på akutmottagningar, med koppling till ett samhällsperspektiv, Orlandos Interaktionsteori och etiskt förhållningssätt samt förslag på förbättringsarbete.Slutsats: Akutmottagandet kunde förbättras enligt patienter. Sjuksköterskor var en central del av besöket och god kompetens behövs för att ge information och tillgodose patienters behov.

Bakgrund: Transsexuella personer upplevde diskrimineringar och transfobi från sjuksköterskor vid hälso- och sjukvårdsbesök. Sjuksköterskors okunskap om transsexualitet gav resultatet att vården varken blev personcentrerad eller jämlik. Sjuksköterskor använde även transsexuella patienter som ett utbildningsmaterial som ersättning till att söka information på egen hand. Syfte: Syftet var att beskriva transsexuella personers erfarenheter av vården och sjuksköterskors bemötande till transsexuella patienter. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativa (n=9), mixad metod (n=2) och kvantitativa studier (n=1) genomfördes. Studierna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, Psychinfo och Pubmed. De var publicerade mellan åren 2011–2021. Studierna skulle vara på det engelska språket. Högskolan Kristianstads granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa användes under granskningen. De inkluderade studierna skulle vara etiskt godkända och vara gjorda från konfidentialitetskrav. Inklusionskriterierna var: transsexuella personer med erfarenhet av vården samt hälso- och sjukvårdspersonal med erfarenhet av att möta transsexuella patienter. Resultat: Transsexuella personer hade goda respektive negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården samt mötet med sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplevde en brist på kompetens inom transsexualitet och önskade att få kunskap genom transsexuella patienter. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades de kvalitativa begreppen pålitlighet, tillförlitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. De kvantitativa kvalitetsbegreppen intern validitet, extern validitet, statistisk validitet samt reliabilitet diskuteras också. I resultatdiskussionen diskuterades fynden: Negativa erfarenheter, brist på kompetens inom transsexualitet och goda upplevelser. Slutsats: Tydliga kunskapsluckor om transsexualitet har uppmärksammats i samband med ett sämre bemötande. En förbättringsplan behöver utvecklas tillsammans med utbildningar för att öka kunskapen hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.

Sammanfattning Bakgrund: Patienter med KAD vanligtvis upplever förekommande oro samt rädsla som påverkar patientens välbefinnande. Patienterna upplever också att de behöver tillräckligt med information från sjuksköterskan om behandlingen vid KAD. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information och ta hänsyn till patientens enskilda behov, samt utföra omvårdnaden på ett säkert sätt.  Syfte: Beskriva patientens erfarenhet av information (kvalitet, kvantitet, innehåll) från sjuksköterskan i samband med behandling med kvarliggande urinkateter (KAD).  Metod: Allmän litteraturstudie utifrån åtta artiklar med kvalitativ ansats och dataanalys var uppbygg utifrån en kvalitativ design.  Resultat: Resultatet är baserat på två teman: Betydelsen av utbildning och kunskap, Effekten av kommunikation och erfarenhet för patientens upplevelse som besvarar patientens erfarenhet av information från sjuksköterskan.  Slutsats: Patienterna med KAD behöver information från sjuksköterskan för att kunna hantera KAD och uppleva ett välbefinnande med behandlingen. Information och utbildning är viktigt för patientens hälsa.

Bakgrund: Under 2019 uppdagades COVID-19 som blev en global pandemi och innebar en extrem belastning av sjukvården. Pandemin har även inneburit att brister i vården har uppdagats och sjuksköterskorna utsätts för en oförutsägbar situation. Virusattacker, bland annat SARS och MERS, som utvecklats till epidemier har tidigare drabbat samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsarbetet under en pandemi och epidemi. Metod: Metoden var utformad som en litteraturstudie och baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Cinahl och PsycInfo har använts som databaser vid artikelsökningarna. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign valdes ut. Åtta av de utvalda artiklarna ansågs ha hög kvalitet och fyra av studierna ansågs ha medelhög kvalitet. Totalt undersökte tio av de kvalitativa artiklarna som använts i resultatet sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsarbetet under COVID-19 samt två undersökte MERS. De utvalda vetenskapliga artiklarna analyserades genom en tematisk syntes. Resultat: I resultatet framkom fyra teman. Dessa var okunskap och smittorisk ledde till rädsla, sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnadsarbetet, kompetensutveckling under en epidemi och pandemi samt teamarbetets betydelse vid en epidemi eller pandemi. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskors omvårdnadsarbete under en epidemi eller pandemi förändrades. Förändringen berodde på okunskap, rädsla, förändrade riktlinjer, hög arbetsbelastning samt hög smittorisk. Patienter med komplexa omvårdnadsbehov samt ett utökat ansvarsområde för sjuksköterskan påverkade omvårdnadsarbetet negativt. Sjuksköterskan fick ständigt balansera omvårdnadsbehovet mot den höga arbetsbelastningen, den obekväma skyddsutrustningen samt prioritering av omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskans profession stärktes tillsammans med sjuksköterskornas upplevelse av ansvar och motivation till att arbeta. Arbetslagets samarbete utvecklades till att bli mer sammansvetsat.

Bakgrund: I Sverige avlider ungefär 90 000 personer varje år. Cirka 80 procent är i behov av palliativ vård. För att vårda en person i palliativ vård i hemmet krävs det att som sjuksköterska utföra ett komplext arbete. Palliativ vård i hemmet handlar om att skapa förutsättningar och utforma vården på bästa sätt för att öka livskvaliteten hos patienterna. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Medline via PubMed. 11 artiklar var av kvalitativ ansats och 1 var av kvantitativ ansats. Huvudresultat: Patienterna i den palliativa vården i hemmet upplevde att det var viktigt med stöd i form av behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och bemötande. Vårdteamets tillgänglighet dygnet runt ingav en trygghet hos patienterna. Likaså hade anhöriga en viktig roll för patienterna i hemmet genom att vara närvarande under hela den palliativa fasen. Slutsats: Palliativa patienter som vårdades i hemmet upplevde en trygghet när det fanns stödresurser, som behandlingar, tekniska hjälpmedel, psykosocialt stöd och ett gott bemötande. Patienterna fann livskvalitet när de kunde tillbringa mer tid med anhöriga i hemmet. Vårdteamet och de anhöriga hade en viktig funktion genom att stödja patienten så att de fick vara delaktiga i sin egen vård. Patienterna och de anhöriga uttryckte att vård i hemmet var en trygg och säker vårdform. Att vårdteamet var tillgängligt dygnet runt var av stor betydelse.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2 diabetes är en av den vanligaste folksjukdomarna och är utbredd världen över hos personer i alla åldersgrupper. Ökningen av typ 2 diabetes kan kopplas till fysisk inaktivitet, övervikt samt osund kosthållning. Vid typ 2 diabetes förekommer det svårighet för kroppen att reglera samt hålla blodsockernivåerna låga. Med hjälp av livsstilsförändringar kan patienterna dock förbättra sitt tillstånd. Med hjälp av kunskap om patienters upplevelse av livsstilsförändringar skapas en djupare förståelse och möjliga behandlingsstrategier för tillståndet.  Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid typ 2 diabetes. Metod: Den beskrivande litteraturstudie genomfördes utifrån tio vetenskapliga studier. Varav sex stycken med kvalitativ ansats, tre med kvantitativ ansats samt en mixad studie. Resultat: Denna litteraturstudie baseras på resultatet av tio vetenskapliga artiklar, utifrån dessa skapades tre teman. Resultatet från studien påvisar att patienter upplevde livsstilsförändringar som utmanade och hade behov av olika faktorer som stöd, kunskap, information samt motivation. Dessa faktorer kan bidra till att underlätta för patienter vid livsstilsförändringar. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande samt förmåga att vara lyhörda inför patientens behov är av stor vikt. För att kunna utveckla vården och bidra till en mer effektiv egenvård så krävs strategier gällande förmedlingen av kunskap. Kontinuerligt stöd från närstående samt hälso- och sjukvården är väsentligt för att patienten ska lyckas med sina livsstilsförändringar och förhoppningsvis se en förbättring i sin diabetessjukdom.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige, med 21,765 insjuknande i hjärtinfarkt 2018. Det är vanligare att män drabbas jämfört med kvinnor vilket har lett till att det gjorts färre studier på kvinnor och hjärtinfarkt, framförallt angående kvinnors återhämtning och rehabilitering. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter hjärtinfarkt. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att kvinnorna hade erfarenheter av att deras identitet förändrats, både i hemmet, i det sociala och i arbetslivet efter hjärtinfarkten. Kvinnorna kämpade med att hitta tillbaka till sig själv igen efter hjärtinfarkten och att hitta tillbaka till sin roll i familjen som mamma eller partner. I resultatet framkom att kvinnorna var medveten om vikten av livsstilsförändringar och fysisk aktivitet i det dagliga livet efter hjärtinfarkten. Dock framkom att flera av kvinnorna beskrev bristande motivation och trötthet och det kunde därför vara svårt att hitta orken till livsstilsförändringar. Resultatet visade också att kvinnorna kände rädsla över få en till hjärtinfarkt eller drabbas av annan sjukdom. Resultatet visade även att stöd från sjukvården var en viktig aspekt för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Vidare framkom betydelsen av  stödet från familj och vänner  för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Slutsats: Kvinnorna behövde stöd från närstående och vården för att klara av att återgå till sitt normala dagliga liv. Sjuksköterskan behöver lyssna på patienten och ge stöd vid livsstilsförändringar samt tillhandahålla den information som patienten efterfrågar.   Nyckelord: Dagligt liv, Erfarenhet, Hjärtinfarkt, Kvinnor         Abstract Background: Cardiovascular disease is today one of the most common public diseases in Sweden, with 21,765 cases of myocardial infarction in 2018. It is more common for men to be affected compared to women, which has led to fewer studies on women and myocardial infarction, especially regarding womens recovey and rehabilitation. Aim: To describe womens experiences of daily life after a myocardial infarktion. Method: A literature review with a descriptive approach based on 12 scientific articles from the databases PudMed and Cinahl. Main results: The results showed that the women had experiences of their identity changing, both at home and in their social and working life, after the myocardial infarction. The women struggled to find their way back to themselfes after the infarction and to find their way back to their role in the family as a mother or as a partner. The results showed that the women were aware of the importance of lifestyle changes and physical activity in the daily life after the infarction. However, it turned out that several of the women describer a lack of motivation and fatique and it could therefore be difficult to find the energy for lifestyle changes. The results also showed that the women felt fear of having another infarction or of having another disease. The results also showed that support from healthcare was an important aspect for the women in their daily life after the infarction. The women also described the importance of the support from family and friends. The women saw the psychological support as important, but just as important was that the women received support in the practical activities in everyday life. Conclusion: The women needed support from family, friends and healthcare  to be able to return to their normal daily lives. The nurse needs to listen to the patient and provide support in the event of lifestyle chanfes and provide the information that the patient requests.   Keywords:  Daily life, Experience, Myocardial infarction, Women

Bakgrund Sjuksköterskan har en central roll inom den palliativa vården och har omvårdnadsansvaret för patienten. Inom denna roll ingår lindrandet av lidande, både fysiskt och psykiskt. Palliativ vård har som mål att förbättra livskvaliteten för patienten och dess närstående. Detta görs genom att driva en individanpassad vård utifrån patientens behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom den palliativa vården. Metod Denna litteraturstudie utformades utifrån en deskriptiv design och 13 vetenskapliga artiklar användes i resultatet, dessa artiklar söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat Resultatet i studien visade att uppbyggnaden av en god relation med patient och anhöriga är viktigt för att bedriva en god vård, detta underlättade vid en individanpassad vård. Sjuksköterskan hade även en viktig roll i att stötta närstående till den palliativa patienten. Symtomkontroll inom den palliativa vården var av stor vikt för att patienten ska slippa obehag och smärta. Sjuksköterskorna belyste även vikten av ett fungerande team för att kunna bedriva en god vård. Slutsats Sjuksköterskorna ansåg att uppbyggnaden av en god relation med patienten var grunden till att kunna bedriva palliativ vård på ett bra sätt. Resultatet i studien visade att sjuksköterskan har en central och viktig roll inom den palliativa vården och att de inte bara vårdar patienter, utan även anhöriga som hanterar sin sorg.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenhet i väntan på operation. Metod: I studien används en litteraturöversikt av 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Vid dataanalysen användes Friberg femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversikten visar att patienters känslor i väntan på operation främst varit negativa, med upplevelser som oro, ångest och depression. Resultatet visar dessutom att patienter upplevt känslor som längtan och förhoppning inför operation. Slutsats: Översikten visar att den preoperativa perioden är komplex och upplevelsen skiljer sig därmed mellan olika individer. En stor påverkande faktor för upplevelsen var informationen inför operationen. Vid de tillfällen då informationen varit individanpassad minskade negativa känslor inför operation. Detta resulterar således i att sjuksköterskan behöver hantera olika människors upplevelser, och ge individanpassad vård och information.