Förlossningsvården i Sverige har under de senaste åren centraliseras, vilket medfört längre transporter för gravida kvinnor att färdas till förlossningsklinik. Tidigare forskning visar att långa avstånd till förlossningskliniker är en vanlig bakomliggande orsak till prehospitala förlossningar. I takt med att centralisering av hälso- och sjukvården ökar förväntas fler kvinnor föda prehospitalt. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av vårdandet i samband med prehospitala förlossningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där tio intervjuer med specialistutbildade ambulanssjuksköterskor har genomförts. Resultatet presenteras med en huvudkategori, tre generiska kategorier och totalt elva subkategorier. Huvudkategorin är; Ambulanssjuksköterskans erfarenhet av uppdrag med prehospital förlossning kan förstås som en skräckblandad förtjusning som kräver extraordinär kontroll. Det framkommer att ambulanssjuksköterskan upplever en känslomässig ambivalens vid prehospitala förlossningar, att larm om pågående förlossning skapar stress, samt att förberedelsen inför en prehospital förlossning är av stor vikt. För att ambulanssjuksköterskan ska kunna uppleva en större trygghet vid larm om pågående förlossning krävs mer utbildning, en utbildningsform som beskrivs som mycket positiv är praktisk övning eller hospitering där det finns möjlighet att öva på vårdandet vid förlossningar tillsammans med en barnmorska.

De senaste åren har kraven på ambulanssjukvården ökat och i takt med vårdens centralisering står ambulanssjuksköterskan allt oftare inför uppdrag med prehospital förlossning. Uppdraget är förknippat med höga förväntningar på att ambulanssjuksköterskan ska kunna hantera förlossningssituationen. Syftet är att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av vårdandet vid prehospital förlossning. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och åtta kvalitativa intervjuer. I resultatet redovisas huvudkategorin ”Stressande vårdmöten med en önskan om att skapa förtroende trots oförbereddhet”. Ambulanssjuksköterskan bär på en önskan om att få möta kvinnan som ska föda barn utanför sjukhus på ett professionellt och värdigt sätt som även inrymmer partnern. Medvetenheten om sina egna brister och tillkortakommanden är dock överhängande. Bemästring av alla negativa känslor beträffande bristande kompetens och att inte kunna leva upp till upplevda förväntningar tar ett uttryck i ett oäkta förhållningssätt som försöker dölja okunskapen. Räddningen för den oerfarna ambulanssjuksköterskan återfinns i en barnmorska på telefon och den erfarna kollegan. Huvudkategorin föregås av sex generiska kategorier: Mental förberedelse och förförståelse, Kvinnan i fokus och partnerns delaktighet, Otillräcklighet och komplikationsrädsla, Handlingsberedskap och kollegialt stöd, Eufori och skräck samt Utbildningsbehov och snabb kompetens. Studiens slutsats är att patientsäkerheten kan förbättras på ett enkelt sätt genom att ambulanssjuksköterskan erbjuds ökad utbildning i prehospital förlossning och därigenom kunna få ökad trygghet i sitt vårdande förhållningssätt.

No description available.

Bakgrund: Förlossningsvården har under senare år centraliserats mer och mer. Detta leder i sin tur till att de prehospitala förlossningarna med ambulanssjuksköterskor närvarande ökar, vilket även ställer högre krav på ambulanssjuksköterskor. Trots en ökning är det ändå en händelse som ambulanssjuksköterskan sällan upplever. Därmed föreligger svårigheter att skapa en praktisk rutin gällande handhavandet av en prehospital förlossning. Risken för komplikationer finns i samband med en prehospital förlossning och rätt kunskap och utrustning kan saknas. En prehospital förlossning kan ge upphov till en stressfull situation för ambulanssjuksköterskan. Samtidigt är det för den födande modern en livsomvälvande upplevelse och trygghet och en god relation till sin vårdare är av stor vikt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av prehospitala förlossningar. Metod: För att kunna svara på syftet har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta ambulanssjuksköterskor. En intervjuguide användes som stöd. Insamlat material har transkriberats för att därefter analyseras enligt en kvalitativ innehållsanalys.med induktiv ansats. I analysfasen har fyra kategorier tagits fram och under dessa finns ytterligare 16 sub-kategorier som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser i samband med prehospitala förlossningar. Resultat: De fyra kategorierna som framkommit under innehållsanalysen är: en emotionell upplevelse för ambulanssjuksköterskan, upplevelsen av trygghet, känslan av att vilja finnas där för modern, betydelsen av kunskap. En prehospital förlossning är en känslomässig upplevelse för ambulanssjuksköterskan och framkallar även stress. Det finns en osäkerhet som är relaterad till okunskap och en känsla av att inte kunna hantera de eventuella komplikationer som skulle kunna uppstå. Trots den stress som ambulanssjuksköterskan kan känna vill denne förmedla en trygghet till den födande modern och gör detta genom en lugn yttre fasad. Det finns en önskan hos ambulanssjuksköterskan till ökad kunskap och hospitering på förlossningsavdelning. Slutsats: En bristande kunskap kan finnas hos ambulanssjuksköterskan och detta leder till en ökad osäkerhet och känsla av stress. Trots denna känsla av stress är det viktigt för ambulanssjuksköterskan att visa sig professionell och vara en trygghet för den födande modern. Vad som under denna stressfyllda situation kan inge trygghet för ambulanssjuksköterskan var kollegan i ambulansen och relationen till denne. Den största kunskapsbristen som förelåg innebar de komplikationer som skulle kunna uppstå och här efterfrågar ambulanssjuksköterskor mer kunskap. Genom ökad kunskap som kan leda till en ökad trygghet för ambulanssjuksköterskan kan patientsäkerheten förbättras. / Background: In recent years, maternity care has been centralized more and more. This leads to an increase in the number of cases of prehospital deliveries for the ambulance nurses to take care of, which also requires higher demands on the ambulance nurse. Nevertheless, despite an increase, it´s still a case that the ambulance nurse experience rarely and because of that it's hard to create a practical routine regarding a prehospital delivery. There is a risk of complications associated with a prehospital delivery and the proper knowledge and equipment may be missing. A prehospital delivery may cause a stressfull situation for the ambulance nurse. At the same time, it's a life changing experience for the nurturing woman and a feeling of security and a good realtionship with their caregiver is of ultimate importance. Aim: The purpose of the study is to illustrate ambulance nurse's experiences of prehospital deliveries. Method: Eight semi-structured interviews with eight ambulance nurses have been completed in order to responde to the aim. An interveiw guide was used as support. Collected material has been transcribed and then analyzed according to a qualitative content analysis with an inductive approach. During the analysis phase, four categories have been developed and below these 16 subcategories describing ambulance nurse´s experiences of prehospital deliveries. Results: The four categories found in the content analysis are: an emotional experience for the ambulance nurse, the experience of safety, the feeling of wanting to be there for the mother, the importance of knowledge. A prehospital delivery is an emotional experience for the ambulance nurse which also develops stress. There is an uncertainty that is related to lack of knowledge and a feeling of being unable to cope with complications that might arise. Despite the stress that the ambulance nurse may feel, the ambulance nurse want´s to create a feeling of safety for the nurturing mother and to do this through a calm outer facade. There is a wish for the ambulance nurse for increased knowledge and hozpitalisation at a maternity ward. Conclusion: A lack of knowledge can be experienced by the ambulance nurse and this leads to an increased uncertainty and a sense of stress. Despite this feeling of stress, it is important for the ambulance nurse to be professional and create a feeling of security for the nurturing mother. In this stressfull situation the colleague in the ambulance was proven to increase a sense of safety for the ambulance nurse and this relationship was of importance. The greatest lack of knowledge involved the risk of complications that might occur and the ambulance nurse requests more knowledge about this. Through increased knowledge that can lead to an increased feeling of safety for the ambulance nurse, patient safety can also be improved.

Bakgrund: Prehospital förlossning är ett ovanligt uppdrag för sjuksköterskan i ambulanssjukvården. Utbildningen inom obstetrik är begränsad för allmänsjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. Ambulanspersonalen har en viktig roll i det första vårdmötet och behöver vara beredd på att möta det oväntade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av prehospital förlossning. Metod: En kvalitativ empirisk intervjustudie. Fyra allmänsjuksköterskor och fem specialistsjuksköterskorintervjuades. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: utmaningar i arbetet, betydelsefull förberedelse, att ge och ta stöd samt snabbt växlande känslor. Resultatet visade att informanterna upplevde bristande erfarenhet och begränsad utbildning. Patientsäkerheten äventyras och det finns svårigheter med att vårda två patienter. Informanterna förbereder sig på det värsta och belyser vikten av förberedelser. Informanterna upplever att anhöriga har ett behov av stöd samt att informanterna själva söker stöd hos barnmorskor och kollegor. Den prehospitala förlossningen upplevs som en känslomässig berg- och dalbana. Konklusion: Den prehospitala förlossningen medför varierade känslor hos sjuksköterskor i ambulansen. Förslag på förbättring har framkommit för att öka patientsäkerheten och arbetsmiljön för sjuksköterskorna. Vikten av kollegialt stöd samt information har identifierats. / Background: Prehospital childbirth is an unusual task for the nurse in the ambulance. Education in obstetrics for general nurses and ambulance nurses is limited. The ambulance staff have an important role in the first care encounter and need to be prepared for the unexpected. Aim: To examine nurse's experiences of prehospital childbirth. Method: A qualitative empirical interview study. Four general nurses and five specialist nurses were interviewed. The data was analyzed through qualitative content analysis. Findings: In the result, four categories emerged: challenges at work,significant preparations, to give and take support and rapidly changing emotions. The results showed that the informants experienced lack of experience and limited education. Patient safety is compromised and there are difficulties in caring for two patients. The informants prepare for the worst and illustrate the importance of preparation. The informants experience that relatives have a need for support and that the informants themselves seek support from midwives and colleagues. The prehospital childbirth is experienced as an emotional roller coaster. Conclusion: Prehospital childbirth causes different feelings for nurses in the ambulance. Suggestions for improvement have emerged to increase patient safety and the working environment for nurses. The importance of peer support and information was identified.

Bakgrund: Förlossning är en ovanlig händelse för ambulanssjukvården, men antalet prehospitala förlossningar ökar. Ambulanssjuksköterskans roll är att vägleda, stödja och hantera eventuella komplikationer samt skapa en trygg vårdmiljö. Oron för komplikationer är dock stor, både för mamman och barnet, och kunskapsbrist inom obstetrik skapar stress samt rädsla hos personalen. Förlossningen är en stark individuell upplevelse, med känslor av kamp, smärta och glädje för de blivande föräldrarna.  Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda vid prehospital förlossning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och nio deltagare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etiska överväganden inkluderade informerat samtycke, frivilligt deltagande, konfidentialitet och risk-nyttoförhållande.   Resultat: Resultatet visar ett brett känslospann med rädsla, panik och stress till eufori, lycka och glädje samt olika sätt att erhålla stöd och betydelsen av kunskap. Huvudkategorierna som återfinns är: hantering av otrygghet under vårdförloppet, förmånen av att vara delaktig vid födseln av ett nytt liv, teamarbete vid prehospitalförlossning, kunskapens betydelse för att uppleva trygghet.   Slutsats: Huvudfynd som identifierades var upplevelsen av barnmorskans stöd via telefon samt fysisk närvaro samt den lycka kärlek och glädje en prehospitalförlossning kan innebära. De kliniska implikationer som föreslås är teambaserad träning och översyn av smärtbehandlingsalternativ.  Nyckelord: Ambulanssjuksköterskor, Prehospital förlossning, Teamarbete, Upplevelser. Tack: Författarna tackar alla som medverkat i studien; verksamhetschefen som givit godkännande för studiens genomförande, alla deltagare som delgivit sina upplevelser och således bidragit till ny kunskap och vår handledare som bidragit med sin expertis. / Background: Childbirth is a rare event for prehospital emergency medical services, but the number of prehospital deliveries is increasing. The role of the ambulance nurse is to support, manage complications, and create a safe environment. However, there is great concern about complications for both the mother and the baby, and a lack of knowledge in obstetrics creates stress and fear among the staff. Aim: The aim is to describe ambulance nurses' experiences of caring for prehospital childbirth. Method: Qualitative interview study with an inductive approach and nine participants. The material was analyzed using content analysis. Considerations included informed consent, voluntary participation, confidentiality, and risk-benefit ratio. Results: The results show a wide range of emotions from fear and stress to euphoria and joy, as well as different ways to receive support and the importance of knowledge. The main categories found are: insecurity during the process, the privilege of being involved in childbirth, teamwork in prehospital childbirth, the importance of knowledge for confidence. Conclusion: The main findings identified were the experience of the midwife's support via phone and physical presence, as well as the joy that a prehospital childbirth can bring. The clinical implications suggested are team-based training and a review of pain management options. Keywords: Ambulance nurses, Experiences, Prehospital childbirth, Teamwork. Acknowledgements: The authors thank those who participated in the study; the department manager who approved the study, all participants who shared their experiences and thus contributed to new knowledge, and our supervisor who contributed with their expertise.

Antalet prehospitala förlossningar är lågt men ökar till följd av centralisering och att den födande kvinnan i längre utsträckning kvarstannar hemma. Ambulanssjuksköterskan ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen utföra vård som är av god kvalitet och överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet, oberoende av om situationen är vanligt eller ovanligt förekommande. Förutsättningarna för prehospital vård är annorlunda mot slutenvård vilket avseende prehospital förlossning, orsakar stress och känsla av otrygghet hos ambulanssjuksköterskor. Få studier beskriver sjuksköterskans erfarenheter av prehospital förlossning inom ambulanssjukvården varför syftet med studien var att beskriva dessa. Kvalitativ design användes. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier; Skräckblandat uppdrag och En känsla av otrygghet/trygghet, med åtta tillhörande subkategorier. Resultatet visar att prehospitala förlossningar är sällan förekommande uppdrag som innebär blandade känslor för ambulanssjuksköterskor. Flertalet förlossningar fortlöper utan anmärkning, men ambulanssjuksköterskor beskriver oro för komplikationer varför det kollegiala stödet är viktigt för att känna trygghet i situationen. Ambulanssjuksköterskor förväntas kunna hantera prehospitala förlossningar trots att det inte tillhör deras specialistområde. Utbildning avseende prehospitala förlossningar, gärna tillsammans med barnmorska, bedöms vara nödvändigt för att säkerställa att vården vid den prehospitala förlossningen kan ges i enlighet med lagar och föreskrifter, men också för att öka ambulanssjuksköterskans trygghet avseende detta unika uppdrag. / The number of prehospital deliveries is low but is increasing as a result of centralization and the fact that the woman giving birth stays longer at home. According to Swedish law in Health and Medical Care, the ambulance nurse must perform care that is of good quality and in accordance with science and proven experience, regardless of whether the situation is common or unusual. The conditions for prehospital care are different from care provided in hospitals, which causes stress and a feeling of insecurity among ambulance nurses. Few studies describe the nurse experience of prehospital deliveries in ambulance service, why the purpose of the study was to describe these. Qualitative design was used. Data were collected with semi-structured interviews and analyzed according to Graneheim and Lundmans model for content analysis. The results revealed two main categories: "Terrifying-exciting ambulance call" and "A feeling of insecurity/security", together with eight associated subcategories. Prehospital deliveries are scary and enjoyable at the same time. Ambulance nurses describe concerns about complications, but most births proceed without any problems. Collegial support is important to feel secure in the situation. Training regarding pre-hospital deliveries, preferably together with a midwife, is considered necessary to ensure that care at the prehospital delivery can be provided in accordance with laws and regulations but also to increase the security for the ambulance nurse's regarding these unique assignments.

Sammanfattning: Introduktion: Ambulanspersonalen behöver ha en bred kunskapsbas inom ett stort område av olika former av akuta situationer. Till skillnad från att vårda patienter med skador eller sjukdom är förlossning en mer naturlig process. Prehospitala förlossningar ställer höga krav på omvårdnaden av både mor och barn, och med ökade avstånd till förlossningsavdelningar som blir allt färre, ökar även utmaningarna för ambulanspersonal inom detta område. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra den självskattade kunskapen kring prehospitala förlossningar bland sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie med kvantitativ design. Enkäten konstruerades med inspiration från flertalet andra validerade instrument för att passa studiens syfte. Totalt tillfrågades 476 st sjuksköterskor från 2 regioner i Sverige. Resultat: Totalt besvarade 111 stycken enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 23,3%. Sjuksköterskorna har över lag självskattat sin teoretiska och praktiska kunskap högt, både nya som erfarna sjuksköterskor. Kunskaper att kunna förlösa i hemmet eller i ambulans skiljer sig inte särskilt mycket åt och kunskapen uppges vara god i båda miljöerna av sjuksköterskor oavsett utbildningsnivå. Endast 16% (n=18) uppger att de uppdaterar sig kring aktuell forskning inom området. Av ambulanssjuksköterskorna var det 69% (n=35) och av de övriga specialistsjuksköterskorna 50% (n=10) som uppger att de med sina kunskaper kan ge säker vård vid en prehospital förlossning medan 43% (n=17) av allmänsjuksköterskorna självskattar sig betydligt lägre. De flesta (76%, n=84) upplevde sig inte ha fått utbildning i prehospital förlossning varken via sin akademiska utbildning eller via sin arbetsplats. Man kände över lag en viss otrygghet i att hantera en födande patient och önskade att få känna sig tryggare. En klar majoritet av respondenterna önskade mer fortbildning via sin arbetsplats, 91,9% (n=102), men också via hospitering på förlossningsavdelning, 91% (n=101). Konklusion: Viss utbildning om prehospital förlossning förekommer men viljan över att få mer fortbildning via sin arbetsplats är stor. Störst fokus ligger i att få praktisk utbildning men också teoretisk. Många ställer sig positiva till att få hospitera på förlossningsavdelning för att ytterligare förkovra sig och utöka sin kunskap. / Abstract: Introduction: Ambulance personnel need to have wide knowledge in many different forms of emergency situations. Unlike caring for patients with injuries or illness, childbirth is a more natural process. Pre-hospital births put a high demand on the care for both mother and child, and with the increasing distances to maternity wards, that are becoming fewer and fewer, the challenges for nurses also increases in this area. Aim: The aim of this study was to examine and compare the self-assessed knowledge regarding prehospital child delivery among nurses in the ambulance medical care.  Method: The study was conducted as a survey study with quantitative design. The questionnaire was constructed with inspiration from various other validated instruments to suit the purpose of the study. The survey was then sent out to all nurses active in ambulance care in two different regions, a total of 476. Result: One hundred and eleven nurses answered the survey, which gave a response rate of 23.3%. The nurses generally self- assessed their theoretical and practical knowledge highly, both new and experienced nurses (table 4). Knowledge of being able to deliver at home or in an ambulance does not differ much and the knowledge is stated to be good in both environments by nurses regardless of educational level. Only 16% (n=18) state that they update themselves on current research in the field. Out of the ambulance nurses, it was 69% (n=35) and of the other specialist nurses 50% (n=10) who stated that with their knowledge they can provide safe care during a pre-hospital birth, while 43% (n=17) of the general nurses self-assessed significantly lower. A majority of the nurses (76%, n=84) felt that they had not received much training in prehospital childbirth either through their academic education or through their workplace. People generally felt a certain lack of security in handling a patient in labor and wished to feel safer, a whooping 82% (n=91) stated that they completely agreed with this statement. A clear majority of the respondents wanted more training via their workplace, 91.9% (n=102), but also via practice in the maternity ward, 91% (n=101). Conclusion: Some pre-hospital childbirth training occurs, but the yearning to get more training through the workplace is significant. The biggest focal point is getting practical training but also theoretical. A majority of the nurses in this study are positive about shadowing in the maternity ward in order to further improve themselves and expand their knowledge.

Introduktion: Antalet prehospitala förlossningar är få och därför kan det vara svårt för ambulanspersonal att upprätthålla tillräcklig kompetens inom området. Eftersom det händer sällan kan det väcka oro hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vid prehospital förlossning. Metod: En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv manifest ansats. Nio sjuksköterskor verksamma i norra Sverige inkluderades. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier; Vikten av information och förberedelse, Stress och oro för komplikationer, En känsla av skräckblandad förtjusning, Stöd och samarbete minskar oron och Kunskap och erfarenhet ökar upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att sjuksköterskor inom ambulanssjukvården känner en skräckblandad förtjusning när det kommer till att ta sig an uppgiften att bistå vid en förlossning prehospitalt. Det är en arbetsuppgift som skänker glädje i slutändan men vägen dit kan vara fylld av stress, oro och en upplevelse av brist på kunskap inom området. Slutsats: Förlossningar är ett uppdrag som sjuksköterskor inom ambulansen känner sig mindre förberedda på, det är en sällanhändelse och det gör att de inte kan tillägna sig den erfarenheten de önskar. Det finns ett behov av ökad kunskap och övning inom området.

Ambulanssjukvårdens utveckling samt centraliseringen av förlossningskliniker under de senaste åren ställer högre kompetenskrav på ambulanssjuksköterskor. Antalet prehospitala förlossningar är få men i och med centraliseringen förväntas det vara ett uppdrag som ambulanssjuksköterskan kommer att möta mer frekvent. Trots begränsad utbildning i ämnet förväntas ambulanssjuksköterskan kunna hantera en förlossning. Studiens syfte var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av prehospital förlossning. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts genom tio ostrukturerade intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna valdes ut genom ett ändamålsenligt urval för att möjliggöra en bred variation. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys vilket genererade tio subkategorier, fyra generiska kategorier samt en huvudkategori. I resultatet redovisas huvudkategorin Känslomässiga vårdmöten med önskan om att skapa trygghet trots upplevd kunskapsbrist. Prehospital förlossning är ett uppdrag som väcker blandade känslor hos ambulanssjuksköterskor. Glädje, nyfikenhet, skräck och panik är några av känslorna som uppstår inför, under och efter en prehospital förlossning. Ambulanssjuksköterskans önskan att bemöta den födande kvinnan på ett professionellt och värdigt sätt försvåras av den upplevda otryggheten i uppdraget, vilken baseras på kunskapsbristen i ämnet. Erfarenheten hos ambulanssjuksköterskan är att prehospitala förlossningar brukar gå bra men oron för potentiella komplikationer som kan uppstå är överhängande. Önskan om mer utbildning betonas starkt. Studiens slutsats är att utbildning i prehospitala förlossningar bedöms vara nödvändigt för att ambulanssjuksköterskor ska kunna känna sig trygga i uppdraget samt för att kunna säkerställa god och säker vård.